När jag vaknar på morgonen är klockan kvart över tolv. Jag tar upp mobilen och märker ett nytt DM på Twitter. Snabbt trycker jag upp det och börjar läsa med ett leende.

Maybe... Today at 2? We can meet at Starbucks x

Jag ler och skriver in ett svar att vi ses där. Sedan kliver jag upp och ställer mig i duschen. Efter tjugo minuter kliver jag ur och drar fram ett par svarta shorts med lite slitningar, ett svart/vitt linne med USA flaggan, ett par RayBan's och en dubbel ring. Snabbt sminkar jag mig lite med puder och mascara och borstar håret. Sedan går jag ner till köket där mamma och Noel sitter.

 "Mum, shouldn't you be at work?" frågar jag förvånat och öppnar kylskåpet.

 "No, I'm off today" ler hon och jag nickar. "Noel told me what happened at the party yesterday" säger hon medan jag häller upp lite jordgubbsyoghurt i en skål.

 "Nothing happened" suckar jag och tar fram en sked.

 "I'm just worried" säger hon och jag ställer in yoghurten. "And how's the boy that helped you?" frågar hon och jag sätter mig vid borden.

 "Zayn, he's just a friend. One of the boys in the car who hit me" säger jag kort och hon nickar sakta.

 "Alright then"

 "Bye mom" säger Noel och pussar hennes panna för att sedan resa sig upp.

 "Where are you going?" frågar jag och höjer på ögonbrynet.

 "Training" säger han och går mot hallen.

 "And you don't need a ride?!" ropar jag.

 "Nope!" ropar han tillbaka.

Dörren öppnas, smälls igen och det blir tyst. Mamma reser sig upp med en suck och ställer in sin disk i diskmaskinen.

 "What are you doing today?" frågar jag henne och tar en till sked av min yoghurt.

 "I'm going out with some friends" säger hon och jag nickar. "What are you doing today?" frågar hon och går mot hallen.

 "I'm meeting a friend!" ropar jag och reser mig upp för att ställa in min disk i diskmaskinen.

 "Zayn?!" ropar hon.

 "No" säger jag och går till hallen.

 "Melissa?" gissar hon och tar på sig sina skor.

 "No" säger jag och kliver i ett par klackskor.

 "Then who is it?" frågar hon nyfiket och hänger sin väska över axeln.

 "Just a boy" säger jag och hänger min väska över axeln jag också.

 "A boy, huh?" flinar hon och vi går mot uppfarten.

 "Just a friend mum, we barely know each other" skrattar jag och låser upp min bil medan mamma låser upp hennes.

 "Okay. See you honey!" säger hon och sätter sig.

 "Bye!"

Jag sätter mig bakom ratten och startar motorn. Mamma backar ut från uppfarten medan jag tar på mig bältet. När hon har börjat åka backar jag ut och börjar köra mot Starbucks. Klockan är redan fem i två och det är traffik, tänk om jag inte hinner? Tänk om han går innan jag kommit? Tänk om jag sabbar chansen att äntligen få träffa honom igen? Det bildas en kö på vägen framför mig och jag suckar högt. Efter en stund av stillastående drar jag upp mobilen och går in på Twitter för att skriva ett nytt DM till Harry.

I'll maybe get late, traffic -.-' x

Jag skickar iväg det och lägger mobilen i knät för att köra fram lite. Det lättar på, men blir snart kö igen.

 "Fuck this!" ryter jag och slår hårt i ratten.

Bilar tutar överallt och jag blir mer och mer stressad. Plötsligt får jag ett DM, av Harry. Snabbt tar jag upp den och börjar läsa.

It's okay, take your time, I'll wait :) xx

Jag ler och det lättar på igen. Efter drygt tjugo minuter parkerar jag vid Starbucks. Snabbt kliver jag ur bilen och går mot ingången. När jag är inne ser jag mig omkring efter Harry.

 "Alyssa!"

Jag vänder mig om och ser Harry sitta och vinka mot mig. Ett leende sprids på mina läppar och jag går emot honom.

 "Hey" ler jag och han reser sig upp.

 "Hi" säger han och kramar mig.

Jag kramar tillbaka och vi sätter oss ner. En servitris går emot oss med ett leende. Hon kollar på Harry och ler lite extra stort vilket får mig att fnissa. Det ser så dumt ut...

 "Welcome to Starbucks, would you like to order?" frågar hon med sin ljusa röst.

 "Tea, thanks" säger jag och Harry nickar.

 "Me too" säger han och hon nickar.

 "I'll be right back" säger hon och försvinner iväg.

Harrys blick möter min och vi börjar skratta tyst. Han ler mot mig och jag rodnar. Jag vänder ner blicken i bordet och han skrattar tyst.

 "Zayn told me about the party yesterday" säger han och jag suckar lite.

 "How does everyone know about it?" frågar jag och han ser lite medlidsamt på mig.

 "I'm sorry, I just..." börjar han, men jag avbryter.

 "It's okay, nothing happened" ler jag och han nickar sakta.

 "Good, I got worried" säger han och jag ler stort.

 "Aww, thank you" ler jag och han rodnar.

Vi får vårt te och sedan sitter vi bara där. Pratar om allt och inget. Han är riktigt rolig. Gullig också, för den delen. Riktigt skön, det blir liksom aldrig pinsam tystnad.

 "Do you want to come to my apartment?" frågar han och jag nickar.

 "Sure, I've nothing to do" ler jag och han ler tillbaka.

Vi reser oss upp och går ut. Det kryllar av paps. Av ren reflex lägger jag handen framför ögonen för att inte bli bländad av alla blixtar.

 "I have to get my car" säger jag och han nickar.

Vi släpper varandra och kämpar oss till våra bilar. Hälften av alla paparazzis följer mig och resten följer efter Harry. Snabbt sätter jag mig i bilen och startar motorn. De samlas runt bilen och jag tutar för att få dem att flytta sig. Så fort dem gör det så kör jag efter Harrys bil. Mobilen plingar, ett nytt DM på Twitter.

U alright?

Jag ler och svarar ja. 

Vi stannar utanför ett höghus, riktigt snyggt, och högt för den delen. Vi parkerar och Harry kommer leendes mot mig. Jag ler tillbaka och går bredvid honom in. Vi ställer oss i hissen och han trycker på våning 13, högst upp. Snart öppnas hissdörrarna och jag går efter Harry ut. Han tar upp en nyckel och låser upp en dörr.

 "Welcome to my home" säger han och öppnar dörren.

Jag går in och ler gillandes. Inte alls så stort som jag trodde, inte för "rikmansaktigt" heller. Ljust trägolv och beigea väggar. Visst, skorna står lite överallt och det ligger lite saker på golvet, men det hör liksom till. Till höger finns en dörr som leder till en toalett, till vänster mittemot är köket. Bredvid köket ligger vardagsrummet och till höger, mittemot vardagsrummet, ligger sovrummet. Det finns ett valv mellan köket och vardagsrummet, så man kan gå igenom. Rakt fram ifrån hallen ligger ett badrum.

 "Nice" säger jag och Harry ler samtidigt som han stoppar händerna i fickorna.

 "Yeah, it's nice. And it makes me feel a little bit more... Normal, you know. Not famous" säger han och jag nickar.

 "It must be nice" ler jag och han nickar.

 "Yeah, it is" ler han. "Do you want something to eat or drink or..." babblar han på och jag fnissar.

 "No thanks" svarar jag och han nickar.

Vi sätter oss i soffan och bara pratar. Det är mysigt. Riktigt roligt. Vi har kul. Eller, jag har kul i alla fall. Hans mobil plingar till och han tar upp den. Efter någon sekund ser han upp på mig.

 "I have an interview in an hour, but... We maybe can meet up tomorrow?" säger han och jag sjunker ihop lite, men gör allt för att inte visa det.

 "Oh, yeah, okay" säger jag och ställer mig upp.

 "I'm sorry, I totaly forgot" ursäktar han och ser medlidsamt på mig.

 "It's okay, we can meet tomorrow, right?" ler jag och han nickar.

 "I guess..."

Vi går till hallen och går tillsammans ner. På parkeringen kramas vi och sedan skiljs vi åt. Jag kör ut från parkeringen och kör ut på vägen igen. Leendet är totalt bortblåst. Tankarna om Chris kommer tillbaka och jag känner gråten i halsen. Jag saknar honom. Som in i helvete. Harry får mig att glömma honom, eller inte glömma. Men sluta tänka på honom. Jag vill inte lämna Harry. Jag vill spendera hela natten med honom. Okej, tolka inte det där fel. Jag vill bara spendera så mycket tid som möjligt med honom. Han får mig att må bättre.

När jag kliver innanför ytterdörren och slänger min väska på golvet kommer Noel ut ifrån vardagsrummet. Han ser min ledsna blick och skyndar sig emot mig.

 "What's wrong sis?" frågar han och kramar mig.

 "I miss him" viskar jag och han smeker mig över ryggen.

 "Who?" frågar han försiktigt.

 "Chris" viskar jag och börjar gråta.

Jag lägger armarna om hans nacke och gråter ut mot hans axel. Han följer med mig till mitt rum och jag sätter mig på sängen med honom framför mig. Han lägger lite av mitt hår bakom mitt öra.

 "He miss you too, Aly. But you will see each other soon, I promise you" viskar han och jag snyftar.

Men orden hjälpte inte ett skit. Jag saknar honom lika mycket som jag gjorde innan.

****

Another chapter! Nu tycker jag ni ska kommentera lite mer, om ni har tid ;) LuvJAAAALL!

 

:)

4 januari 2013 20:13

jaaaa! mera:D otroligt braa

 

Matilda

4 januari 2013 21:14

YAAAAAAAY

http://beautifulsense.blogg.se

 

novellblogg

4 januari 2013 22:02

Asså du är sååååååå bra!

http://gottabemeandyou.blogg.se

 

JoJo

5 januari 2013 20:00

Jhknnnnnlcjjjjjjgjdjsxbr6 .... No Words Asså...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...