Direktlänk till inlägg 22 december 2013
23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur länge ni läst den här bloggen, det spelar ingen roll om ni bara läst en fanfic, tröttnat efter en halv eller läst allihopa, ni har ju i alla fall besökt den och tagit del av bloggens historia.
5 fanfics, 319 inlägg, 1377 kommentarer, 153 bilder.
Det är sjukt, jag minns när jag startade den här bloggen, då gjorde jag inget annat än att skriva skriva skriva, men jag antar att jag "skaffat ett liv" - inget illa menat! Jag älskar att skriva, tro mig, men jag tror nog att det beror på pressen, att liksom känna att jag MÅSTE skriva, jag MÅSTE få ut ett kapitel innan den dagen, jag MÅSTE skriva bra för att läsarna ska gilla det. Jag gillar mer att skriva lite när jag känner för det, vilket kanske inte blir så ofta på grund av skolarbete, kompisar osv.
Men hur som helst, jag vill tacka er så sjukt mycket för att ni stannat kvar trots att uppdateringen varit skit, trots alla dåliga kapitel. Ni är verkligen världens bästa läsare och jag kommer aldrig glömma era underbara kommentarer! Jag tror inte ni vet hur mycket ni betyder för mig, det var ni som fick mig att fortsätta, det var ni som fick mig att le varje gång jag loggade in på bloggen. Utan er skulle jag definitivt inte fortsatt skriva, så jag har er att tacka!
Det här har inte varit bara en kul grej, liksom något man gör på fritiden, här har jag utvecklat mitt ordförråd, jag har utvecklat viljan till att jobba med skrivning, jag har utvecklat själva språket och även om jag inte är den bästa skrivaren någonsin så vet jag att jag kan skriva, jag vet hur man gör, orden bara dyker upp i hjärnan och det gör inte det på alla, så jag är tacksam för att jag fick den förmågan.
Vad kan jag säga mer? NI ÄR ULTRA MEGA BÄST I HELA UNIVERSUMS UNIVERSUM! NI ÄR BÄTTRE ÄN CARL VON LINNÉ - stavar han så? -, MICHAEL JACKSON, JESUS, GUD, MARIA, DE TRE VISE MÄNNEN OCH VAFAN FINNS DET MER FÖR FOLK!
Låt inte folk trycka ner er, låt inte folk bara stampa över er och tro att de är bättre än ni, låt inte folk snacka skit om er, låt inte folk behandla er som om ni inte betyder något, FÖR NI BETYDER SÅ JÄVLA MYCKET! Ni har hjälpt mig, ni har stöttat mig och jag vet att jag kanske inte funnits här för er så mycket som jag borde ha gjort, men jag ÄLSKAR er, ni måste veta det.
Om ni vill ha någon att prata med så finns jag alltid här, även efter jag slutat skriva här, kommentera på bloggen - för den kommer finnas kvar - då kommer jag få ett mejl till mobilen och jag kommer hjälpa er, jag kommer finnas här för er, när som helst.
Nu var det riktigt känslomässigt här, men jaja, skitsamma liksom.
GLÖM INTE ATT NI ÄR VÄRDA MER ÄN VÄRLDEN, GLÖM INTE ATT NI ÄR VACKRA, DU SOM LÄSER DET HÄR, DU ÄR VACKER, SKIT I VAD ALLA ANDRA SÄGER, DU ÄR FIN, VACKER, UNDERBAR, SNÄLL, ROLIG OCH SPECIELL.
Jag antar att det här är mitt sista hejdå. Usch, det är hemskt. Nästan två år har bloggen funnits här och nu är det bara slut, men jag kommer aldrig glömma bloggen eller er läsare. Jag älskar er, glöm inte det. Jag finns här, jag lovar. Jag bryr mig, jag lovar.
God jul allihopa! Njut av ledigheten och spendera tid med era familjer och vänner, har det bäst nu, det är ni värda!
HEJDÅ MINA ÄNGLAR, ÄLSKAR ER
-------------
24:e december Chachi's POV "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...
"Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg. "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom. "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...
"Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen. "Hi Chachi!" skriker N...
"Good evening Washington!" utropar Niall i mikrofonen efter första låten. "How are we doing tonight?" frågar Liam och alla skriker högre. Harry fortsätter prata medan jag står och hoppar lite upp och ner bakom scenen för att ladda upp, eller i ...
p>
Olivia "Chachi" Gonzales är 17 år och har dansat hela sitt liv. Hon och hennes crew har vunnit America's Best Dance Crew år 2011, men har sedan dess legat lågt. Men nu kommer deras nästa utmaning. I London, Storbritannien, söker nämligen One Direction en dansgrupp som ska inleda alla deras 120 konserter på deras 9 månader långa turné. De bestämmer sig snabbt för att skicka in en ansökan...