SVAR PÅ FRÅGESTUNDEN UNDER HÄR!

Senare på kvällen när jag är hemma igen beställer jag en pizza och sätter mig i köket med min MacBookAir medan jag väntar på att den ska komma. Plötsligt ringer mobilen från väskan i hallen, så jag springer dit och fingrar upp den. När jag ser namnet på skärmen stelnar jag till lite, men ler lite ändå.

"Hello" svarar jag och går emot köket.

"Hi! You just disappeared before. What happened?" hör jag Zayn säga, lite oroligt.

"Oh, I felt a little bit bad, sorry I didn't tell you" ljuger jag och han suckar lite tyst.

"It was because of the fans, wasn't it?" säger han lite tyst.

"No I just... Okay, yeah, it was. But I'm not going to blame you. It's your life, you know" erkänner jag.

"Are you still mad at me because I didn't tell you?" frågar han svagt.

"Uhm... No, but I'm still a bit sad. I thought you trusted me" säger jag tyst.

"Look, I'm sorry. I do trust you. I just wanted you to get to know me as me not the famous Zayn Malik, you know" förklarar han.

"Yeah, but you should have known that if I was a fan or if I liked your music I would have recognize you" säger jag.

"Can you please forgive me?"

"Apology accepted" ler jag och han skrattar lite.

"Thank you, and I won't fail you again" fnissar han.

"Thank you"

Precis då knackar det på dörren.

"You want to come over and eat some pizza with me?" frågar jag medan jag går sakta emot dörren.

"That'd be great"

"Good, then get your ass over here, 'cause the dinner is ready" skojar jag och han skrattar.

"Right, bye"

Vi la på och jag öppnade, tog emot pizzan och betalade. Sedan lägger jag pizzan på bordet och väntar på Zayn. Fast, jag behöver inte vänta så länge, för han kommer efter fem minuter.

När vi ätit klart sätter vi oss i soffan och slötittar på teven. Klockan slår elva och vi sträcker på oss. Zayns mobil ringer och han svarar. Jag är så trött att jag inte orkar lyssna. Iställer lägger jag mig i soffa med fötterna i Zayns knä.

"Can I stay here tonight?" frågar Zayn plötsligt och jag nickar.

"Sure"

När Zayn lagt ner mobilen bäddar vi i soffan - bäddsoffa - och sedan fixar vi oss. Zayn drar av sig tröjan och jag byter om på mitt rum till ett par mjukisshorts och en t-shirt. Sedan går jag ut till honom igen. Zayn står vid hyllan med filmer och jag slänger mig på rygg i soffan.

"Can we watch 17 again?" frågar han och jag nickar trött.

Han sätter på filmen innan han sätter sig i soffan. Jag lägger mig med huvudet på armstödet och benen lite böjda för att Zayn ska få plats. Ett bra tag ligger jag och flyttar på huvudet och fixar för att ligga skönt. Zayn verkar märka det och ler lite mot mig.

"You can lie on my lap if you want" erbjuder han och jag sätter mig upp.

"Thanks" ler jag lite generat och lägger mig med huvudet i hans knä.

Han lägger handen på min axel och rör fingrarna sakta fram och tillbaka. Det får mig att rysa lite. Hans närhet får mig svag. Han är verkligen en bra vän. Jag kan slappna av med honom och han är riktigt rolig. Helt enkelt, jag trivs i hans närhet. Jag tycker verkligen om att vara omkring honom. Han får mig lugn och han får mig att glömma mitt gamla jag. Som att det här alltid har varit jag. Som att mitt tidigare jag aldrig funnits.

Hans hand flyttas till mitt hår och han börjar fläta in sina fingrar i det. Jag njuter och sluter ögonen. Zayn masserar sakta min hårbotten och jag ryser till, igen.

Zayn's perspektiv

Aylas andetag blir tyngre och hon slappnar av. Sakta ser jag ner på hennes ansikte och ser att hon sover. Ett stort leende sprids på mina läppar och försiktigt - utan att väcka henne - reser jag mig upp och lyfter upp henne i min famn. Eftersom jag aldrig varit i lägenheten tidigare gissar jag mig fram till ett sovrum som jag antar är hennes. Försiktigt lägger jag henne i hennes säng och bäddar om henne. Hon lägger sig till rätta i drömmen och ett litet leende syns i hennes mungipa. Hon mumlar något ohörbart och suckar lyckligt. Jag fnissar och går ut ur rummet. När jag kommer till vardagsrummet stänger jag av teven och städar lite innan jag lägger mig i soffan.

Jag tar upp mobilen som ligger på soffbordet och går in på Twitter.

Had a great end of the day... You make me happy xx TWEET

Jag stänger ner Twitter och låser mobilen. Sedan lägger jag mg till rätta och somnar efter bara någon minut.

Ayla's perspektiv

När jag vaknar är klockan lite över nio. Jag sätter mig på sängkanten med tårna i golvet och sträcker ut armarna medan jag grymtar tyst. Sakta reser jag mig upp och kliar mig lite i håret medan jag lämnar mitt sovrum. Plötsligt stannar jag. Stop. Hur kom jag till sovrummet? Jag somnade i soffan i... Juste, Zayn kom över. Han måste ha lyft in mig. Gulligt, tänker jag med ett leende. Jag fortsätter gå och går förbi vardagsrummet. Zayn ligger i soffan med täcket vid midjan och bar överkropp. Jag kan skymta hans kalsongkant och rodnar plötsligt när jag kommer på mig själv med att stirra på honom. Fort tassar jag till köket och börjar plocka fram bland annat paprika, smör, mjölk, oboy, juice och massa annat till en ordentlig frukost. Vanligtvis äter jag ju inte frukost, men nu vill jag lyxa till det bara för att Zayn är här. Annars kanske han får fel uppfattning om mig.

När jag står och nynnar tyst på Lullaby med Nickelback samtidigt som jag steker plättar hör jag någon bakom mig. Av ren rädsla tystnar jag och vänder mig kvickt om. Zayn står i valvet mellan köket och vardagsrummet och flinar lite.

"Morning" säger jag generat och han nickar mot min kropp.

"Nice pajamas" flinar han och jag kollar snabbt ner på min kropp.

En t-shit med svampbob på och ett par korta mjukisshorts. Mitt ansikte blir rött och han skrattar. Snabbt vänder jag mig om och fortsätter steka plättarna.

"I think it's kinda cute" påpekar han och jag hör att han sätter sig på en stol.

"Okay, can we please change subject?" föreslår jag och han skrattar.

"I always watched SpongeBob when I was li..." börjar han, men jag avbryter.

"Brekfast is done!" utbrister jag och han börjar skratta.

Jag ställer fram plättarna på en tallrik och sätter mig mitt emot Zayn. Han kollar imponerat på frukosten som står framdukad och nickar gillandes.

"Nice breakfast. Are you always doing this much breakfast?" frågar han och jag tvekar.

Vad ska jag säga? Ska jag ljuga eller säga sanningen?

"No" säger jag kort och han ser lite på mig.

"What do you mean with no?" frågar han.

"No, I don't usually eat this much" säger jag bara.

"Datails please" säger han och jag suckar.

"I usually don't eat breakfast at all" erkänner jag och han tappar hakan.

"But you have to eat!" utbrister han.

"I've made it so far, so it shouldn't be a problem" påpekar jag och han suckar.

"Breakfast is actually the most im..." börjar han, men jag avslutar.

"The most important meal of the day, I know" suckar jag.

"So why don't you eat then?" säger han mjukt.

"I have no appetite in the morning" säger jag.

Han svarar inte. Vi äter under tystnad, tills hans mobil ringer och han måste åka. Vi säger hejdå och han sticker ut genom dörren. De närmaste timmarna plockar jag undan i köket och i vardagsrummet. Jag kan inte hjälpa att lukta på hans kudde. Det luktar så gott...

______________________________________________________________________________________

Kommentera!

Hinner inte lägga in bilder nu, sorry guyssss

 

Agnes

10 september 2012 20:13

Brabrabrabrabra! Haha, såg också 17 Again idag! XD Kram

 

SagaLisa

10 september 2012 20:52

MERA MERA MERA!!!!!! SUPERBRA!!!! :D xx

 

Agnes

11 september 2012 19:19

Meeeer!

 

matilda sauceee

13 september 2012 20:55

asså åååååh va gulligt! pojkväns-suget ööökar ;)
MEER! <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...