När jag vaknar nästa morgon är klockan åtta. Alla ska träffas i byggnaden där vi var igår vid tio, så jag går lugnt och ställer mig i duschen för att duscha i tjugo minuter. När jag kliver ur drar jag på mig en svart spets tub bh, ett vitt spetslinne och ett par jeansshorts. Håret låter jag ligga naturligt på mina axlar och jag börjar sminka mig. Det blir naturligt smink också. Mascara, lite eyeliner, beige ögonskugga, puder, lite rouge och ljust läppstift.

Skor får bli ett par svarta Jeffrey Campbell. Lite hastigt packar jag min svarta handväska med plånbok, nycklar, mobil, RayBan pilot glasögon, tuggummi och lite annat. Sedan lämnar jag lägenheten och låser dörren. Jag trycker på knappen till hissen och väntar otåligt på den. Medan jag väntar plingar mobilen, så jag tar upp den. Nytt SMS, Anna.

Hey girl! Good luck today! I promise you will get in, or I'll kill those people who didn't pick you! xoxo

JAg ler och skrattar till. Det skulle jag vilja se... Jag börjar knappa in ett svar, men avbryts av att hissdörrarna öppnas. När jag kollar upp för att kliva in stelnar jag till. Nej... Inte nu!

 "Hi" ler Louis försiktigt.

De kliver ur hissen och ställer sig bredvid mig, så jag vänder mig emot dem. Då ser jag att Liam inte är med dem.

 "I know you want to talk, but I have to go" säger jag snabbt och de ser besviket mot mig.

 "I told you she wouldn't talk to us" mumlar Niall sorgset och sneglar mot Louis.

Jag kliver in i hissen och precis innan dörrarna stängs går killarna in också. En liten, tyst suck flyger ur min mun och jag fortsätter svara på Annas SMS.

You just can guess who I walked into...xoxo

Efter tio sekunder plingar min mobil igen.

WHO?! TELL ME, WOMAN! xoxo

Jag skrattar lite och killarna ser konstigt på mig. Snabbt tystnar jag och svarar.

Them.... xoxo

Helt plötsligt ringer min mobil. Anna, såklart. Med en suck svarar jag, precis då stannar hissen och vi kliver ur.

 "Yes" svarar jag med mobilen mot örat.

 "YOU'RE KIDDING ME?!" skriker hon och jag drar den ifrån örat en bit.

 "No, I'm not" väser jag tyst och ska precis gå då Harry tar tag i min arm. "I have to go, bye" säger jag snabbt till Anna och lägger på.

Precis innan jag trycker hör jag henne skrika på mig att inte lägga på. Jag vänder mig mot killarna och väntar på att de ska säga något.

 "I'm sorry. We all are" säger Harry allvarligt.

 "Look, we can talk. But not now" säger jag och Louis suckar.

 "What is so important?!" utbrister han.

 "I don't have to tell you, you didn't tell me anything while you were gone, right? And have you even listen to all those messages I left on ALL of your phones? Have you even read all those texts?" frågar jag kallt. Ingen svarar. "I thought so" mumlar jag och lämnar byggnaden.

Snabbt sätter jag mig i bilen och kör iväg. Klockan är redan fem i tio, och det tar minst en kvart till byggnaden där jag var igår. Okej, tjugo minuter på grund av all denna trafik.

 "Crap" mumlar jag för mig själv och kör så fort jag kan mot byggnaden, vilket inte är så snabbt.

Mobilen ringer hela tiden, men jag svarar inte. Istället koncentrerar mig på vägen som är täckt av bilar.

När jag äntligen har parkerat utanför byggnaden är klockan kvart över tio. Jag rusar mot aulan och går in.

 "And that's all!" säger en man på scenen.

Bakom honom står ett flera antal personer, som jag antar kom in. Jag suckar högt och går ut igen. Såklart att jag inte kom in. Plus att jag kom sent. Och jag tror inte de accepterar sånt. Dåligt första intryck... Jag rusar ut ur byggnaden och sätter mig i bilen. Snabbt tar jag upp mobilen och ringer Kar, som inte svarar. Så jag ringer Anna.

 "How dare you hang up straight in my ear?!" tjuter hon.

 "I didn't get it" säger jag och börjar gråta.

 "OH no! Honey!"

 "Them came and wanted to talk. And the trafic was just... The worst ever!" snyftar jag.

 "Where are you now?" frågar hon.

 "I'm outside the building"

 "Okay, come to my house and pick me up, then we're going shopping with Kar" säger hon och jag ler.

 "I'll be there in five" snyftar jag och torkar mina tårar.

 "Yes honey, see ya"

 "See ya" mumlar jag och lägger på.

Snabbt startar jag motorn och kör ut på vägarna igen. På radion spelas Starships med Nicki Minaj, men jag stänger av och låter tystnaden fylla bilen. När jag stannar vid ett stopljus sätter jag på mig mina RayBans och trummar lite på ratten. Efter några minuter är jag framme vid Anna. Jag tutar så hon ska märka att jag är här, så slipper jag gå in.

Hon rusar ut och gör ett litet hopp och jag börjar skratta.

 "Try to do that in your heels" säger hon när hon sätter sig i bilen.

 "Nah, don't think so. I don't want to break a bone or something" ler jag och pussar hennes kind.

 "Can I sleep at your place tonight?" frågar hon och jag nickar.

 "Because of something special?" frågar jag och kör längs de trafikfyllda vägarna.

 "1. My friend needs me, 2. My parents fought again" suckar hon och jag nickar.

 "I'm here for you" ler jag.

 "I say the same" fnissar hon.

Hon ringer Kar som tydligen blivit sjuk, så hon följer inte med. Så istället kör jag direkt mot stan.

Efter flera timmars shopping kör vi förbi Anna en sväng så hon får packa sina saker. Sedan kör vi förbi Kar. Vi går och knackar på dörren. Kars mamma öppnar med ett leende.

 "Hi girls!"

 "Hello Mrs. Dean, can we say hi to Karrie?" frågar jag snällt med ett leende.

 "Of course, she's in her room" ler hon och släpper in oss.

Vi tar av oss skorna och går upp till Kar. När vi knackar på ropar hon hest kom in, så vi kliver in. Hon ligger nerbäddad under två täcken och med huvudet på flera miljarder kuddar. På teven framför sängen spelas såklart Eclipse.

 "Oh, hi" kraxar hon och vi sätter oss bredvid henne i sängen på varsin sida.

 "How are you?" frågar Anna och jag fnyser.

 "Stupid question. Hi Kar" ler jag och hon skrattar.

Vi kryper ner med henne ett tag innan vi åker vidare till mig. När vi kommer upp till min lägenhet slänger hon sig på soffan. Jag skrattar och sjunker ner bredvid henne. Klockan är bara fyra, så vi sätter på teven en stund. Plötsligt knackar det på dörren.

Jag ger Anna en snabb blick innan jag går för att öppna. Där utanför står såklart killarna - alla - tillsammans med en tjej. Tjejen är klädd i en svart, tight, kort klänning utan ärmar och höga klackar.

 "Hi" ler Louis.

 "Hi" säger jag snabbt.

Liam ser lite på mig och släpper snabbt tjejens hand. Då förstår jag att det är Danielle... Snabbt bryter jag blicken ifrån honom och kollar på Louis igen.

 "Why are you here?" frågar jag lite tyst.

 "We thought maybe you want to go party with us tonight?" frågar Louis med ett leende.

 "Of course!!" skriker Anna innifrån och kommer springandes fram till oss.

Jag suckar och lägger handen på pannan. Anna slår mig löst på armen och ser menandes på mig.

 "This is AnnaBelle, my friend" säger jag och sträcker ut en arm mot henne.

 "Belle and best friend" rättar hon mig och jag blänger på henne.

 "Oh, this is Danielle my..." säger Liam och avbryter sig själv.

 "Girlfriend" fyller tjejen - antagligen Danielle - i och ler stort. "And you're Ellinor, I've heard so much about you" ler hon och jag ler lite fake tillbaka.

--------------------------------------------------------------

Kommentera!

Oh no! Flickvän?! Hur reagerar Ellinor? KOMMENTERA och få reda på det ;)

TACK SÅ MYCKET FÖR ALLA KOMMENTARER!

 

amanda

12 augusti 2012 00:20

Gud va bra, älskar ärkligen din novell vill bara läsa mer o mer hela tiden:D

 

Elin!

12 augusti 2012 01:45

Ahh jättebra! Meeer!!! Undra vad son kommer hända nu! :O ://

http://elinangelica.webblogg.se

 

Nathalie

12 augusti 2012 02:56

MEEEEEEER!!! Och jättebra :D

 

Hilda

12 augusti 2012 08:09

MEEEERRRR!! Liam och Ellinor blir väl ihop igen:'( annars slutar jag läsa

 

Saga

12 augusti 2012 08:19

Jättebra!!!<33

 

A

12 augusti 2012 10:50

Grymt bra! Snälla mer idag!!! <3<3 kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...