Efter en stund skuttar jag upp och Liam sätter sig upp.

 "Where are you going?" frågar han och jag plockar ihop ett par svarta mjukisbyxor, rena underkläder och ett vitt linne med ett svart tryck som föreställer ett par glasögon.

 "A shower" säger jag bara och ler lite mot honom.

 "Can I join?" frågar han med ett leende.

Jag rycker lite lekfullt på axlarna och skuttar till badrummet. När jag är inne i badrummet lägger jag kläderna på golvet och går in till duschen. Jag sätter på vattnet och känner hur det slår emot mig. Med ansiktet lutat uppåt känner jag det varma vattnet rinna nerför mitt ansikte.

Liam slingrar sina armar om mig bakifrån och lutar sin panna mot min axel. Jag ler lite och lägger mina händer på hans.

 "I love you baby" viskar han.

 "I love you too Liam" viskar jag och vänder mig mot honom.

Han kysser mig mjukt och försiktigt och jag besvarar den. Det är inte en sån där kyss som man ger varandra när man ska göra 'det'. Det här är en kyss som betyder ungefär 'jag älskar dig och jag kommer aldrig låta dig gå'. Hans händer ligger på mina höfter och mina ligger på hans nacke.

 "Can you help me?" frågar jag och håller upp shampoo flaskan.

 "If you help me" ler han och jag nickar.

Vi schamponerar varandras hår och ler mot varandra.

 "Liam, I got shampoo in my eye" fnissar jag och försöker få bort det.

 "Oh, sorry" säger han generat och jag skrattar.

Vi sköljer ur schampot och kliver ur duschen. Jag tar en vit handduk och sätter omkring min kropp. Liam tar en runt hans midja och jag sneglar mot hans mage. Gaah, han gör mig galen...

Jag torkar mitt hår med en annan handduk och blåser det lite. Liam ler mot mig och lämnar badrummet. Medan jag borstar håret nynnar jag lite på Didn't Mean It med Jasmine Villegas. Jag fortsätter nynna när jag drar på mig kläderna och när jag sätter upp håret i en bulle på huvudet.

Liam dyker upp i dörröppningen bakom mig och jag ler mot honom genom spegeln.

 "I love your voice" ler han och jag fnissar.

 "I love yours" säger jag.

 "What should we do today?" frågar han.

 "I think I just want to stay inside" säger jag och han nickar. 

 "Okay"

Vi går ut till vardagsrummet och sjunker ner i soffan. Jag lutar mig in i hans famn och slår på teven. Top Model på trean... Jag slår på trean och Liam suckar lite.

 "Girls..." mumlar han och jag skrattar.

Efter en stund reser han på sig. Han går emot köket och jag ser lite efter honom.

 "What are you doing?" frågar jag och han kollar lite på mig.

 "Brunch" flinar han och jag fnissar.

 "Need help?" frågar jag och han skakar på huvudet.

 "You can look at those models who get their dream come true" flinar han och jag skrattar.

Jag lyssnar halvt på Liam som skramlar i köket men kollar mot teven. Jag hör honom börjar sjunga och jag sänker på teven. Han sjunger på More Than This. Ett stort leende sprids på mina läppar och jag smyger ut till köket. Han står vid spisen och jag smyger upp bakom honom.

 "When he lays you down I might just die inside. It just don't feel right. Cause I can love you more than this. Can love you more than this" sjunger han.

 "If I'm louder. Would you see me? Would you lay down, in my arms and rescue me. Cause we are, the same. You saved me, when you leave it's gone again" sjunger jag och han vänder sig mot mig.

 "And then I see you on the street. In his arms, I get weak. My body falls, I'm on my knees. Praying" sjunger han och jag ler stort.

 "I love your voice" säger vi samtidigt och vi skrattar.

Han fortsätter med maten och jag hjälper honom. Vi sjunger ibland och ler mot varandra. När maten är klar ställer vi fram och äter. När vi ätit en stund ringer Liams mobil. Han svarar med ett leende.

 "Hello Harry!" ler han och jag fortsätter äta. "Good, how are you guys?" frågar han och dricker lite mjölk.

De fortsätter prata ett bra tag och även när vi är klara pratar dem. Så jag plockar undan disken och allt för att sedan känna ett par armar om min midja.

 "Someone wants to talk" viskar han i mitt öra och jag ler.

Snabbt vänder jag mig om och tar hans mobil.

 "Hello?" säger jag och skuttar ut till vardagsrummet.

 "Ellie!!" tjuter Niall och jag hör Liam skratta åt mig.

 "Nialler!!" piper jag och Niall skrattar.

 "How is everything?" frågar han och jag ler lite åt hans gulliga omtänksamhet.

 "I'm good! And you?" frågar jag och däckar i soffan.

 "Great! Miss you, though" säger han och jag aww:ar.

 "Niall! I miss you too man" säger jag och han skrattar.

Vi pratar ett tag innan vi lägger på. Liam och jag sätter på en film och slappar i soffan hela dagen.

Och ja, jag menar HELA DAGEN. För plötsligt har klockan blivit fem på eftermiddagen. Så vi bestämmer oss för att ta en promenad till någon restaurang för att få lite luft. Jag drar på mig ett par ljusa jeans och en vit lite genomskilnig shorta med trekvartsärmar. Snabbt borstar jag mitt hår och sminkar mig.

 "Are you done?" frågar jag och tar min handväska.

 "Yeah" säger Liam och vi lämnar lägenheten.

Han tar min hand och jag ler lite. Vi pratar nästan hela tiden och skrattar åt minnen. Riktigt härligt faktiskt. Hans mobil plingar ibland och han skriver snabbt svar med ett leende. Men han är riktigt noga med att inte visa mig. Vilket gör mig nyfiken, men också orolig. Tänk om han är otrogen?

Nej, Ellinor. Sluta tänk så. Han kanske har en överraskning? Eller? Kanske är det bara hans mamma eller något...

Hans mamma... Hon saknar mig nog inte. Jag tror hon är glad över att slippa mig. Hur mycket jag än försöker så är hon så otrevlig mot mig. Jag vet inte vad jag har gjort för att få henne att hata mig så mycket, men något måste det ju vara. Men vad? Eller så vill hon inte acceptera att hennes son har skaffat flickvän i ett sånt här äkta förhållande.

 "Ellinor, did you hear what I said?" flinar Liam och jag kommer tillbaka till verkligheten.

 "What?" säger jag förvirrat och han skrattar mjukt.

 "What are you thinking about?" frågar han och lägger armen om min midja.

 "Nothing" säger jag snabbt och skakar på huvudet.

 "It is something. I can see it in your eyes" säger han och stoppar mig. "What is it?" frågar han och vänder sig mot mig.

Hans ögon borrar sig igenom mina och jag suckar lätt. Varför ska han veta allt? Kanske vill han inte att jag ska må dåligt, men jag måste ju få ha lite privatliv... Fast jag måste erkänna att det är grymt gulligt. Att han frågar hela tiden och försöker få mig på topp humör. Charmigt, för han lyckas ju varje gång. Vad han än gör får mig ju att le. Och hans ögo...

 "You're doing it again" suckar Liam och jag rycks tillbaka till verkligheten, precis som förra gången.

 "Sorry" säger jag generat.

 "Ellinor, what's on your mind?" frågar han allvarligt och tar mina båda händer med sina ögon fäst på mina.

Ganska coolt att han bara kan fästa dem vid mina sådär. Som att han spikar fast hans blick i mig. Som att han tvingar mig att inte kolla bort. Och det funkar ju, för det är helt omöjligt att kolla bort. Hans ögon är så gudomligt vackra.

 "Ellinor!" ryter Liam och jag rycker till. "Seriously!" ryter han och jag stelnar till.

 "I'm sorry" säger jag med gråten i halsen och släpper hans händer. "But I don't know what to apologize for! I guess I just want some privacy! Is that a crime?" säger jag och backar lite.

 "Privacy? Really?! You know, sure, fine, have your privacy! But when you're in this world you have to meet me in the middle! Because in this world, there is no privacy(har ingen aning om hur man översätter det där...)!" ryter han.

 "In this world? Serously? Liam, you've totaly lost your mind! You're a celebrity! I got that! But I'm not together with the famous Liam Payne, I'm together with the boy, that cute boy with the same name and look as the famous one. This isn't my world, Liam! I don't belong here! I have to fight with hate! And if it wasn't because of you, I would have left this world a looong time ago! But you're here and I don't leave! Because I love you! Don't you get that?!" fräser jag och han ser skamset ner i marken. "I didn't choosed this. I choosed you. And you choosed this. This is your world, not mine. You're my world. And yeah, I got hate with it, but I keep on fighting it for you, Liam. And if you don't want me, just tell me. If you think I stand in your way, just tell me. Because if you don't want me here, I'll leave. Because I want the best for you" säger jag stelt och lägger armarna i kors.

 "I don't want you to leave" mumlar han.

 "Then why are you acting like this?!" frågar jag upprört och slår ut med armarna.

 "Like what? You're blaming me? I'm not the one talking shit about my fans!" fräser han och jag flämtar till.

 "What?!"

 "It's not my fault that we're having this fight right now! It's your fault! It's all your fault! Yeah, I choosed this life because this is what I love! This is my dream" ryter han.

 "Fine, if it's my fault, then I should probably leave, so you can live your perfect life in the celebrity world. Tell the boys I said goodbye" säger jag, vänder mig om och börjar gå ifrån honom.

 "FUCK!" hör jag honom skrika och jag börjar gråta.

Snabbt lägger jag handen för munnen och börjar springa mot min lägenhet.

Gjorde jag nyss slut med Liam...?

-----------------------------------------------------------

Kommentera!

Okej, så... Jag hade skrivit en bra bit av det här kapitlet innan, men då tänkte jag att det kanske blir för mycket drama... Men så såg jag i omröstningen att flest hade röstat på just drama, därför vart jag lättad (så jag slapp ta bort hälften och börja om). Kanske fortsätter skriva direkt!

 

JoJo

21 augusti 2012 17:51

W.O.W.!.<3 De här var 1 av de bästa kapitlena!<3 ÄRLIGT! Asså gud...:P Okej, ja vet att ja ligger efter, men ändå: du skulle kunna göra så att de inte blir tillsammans på länge, inte bara I´m so sorry Ellie! I Love U!<3 Utan lite ilska och drama!:D Aja, ja ligger ändå efter...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...