onedirectiontolove

Direktlänk till inlägg 17 juni 2012

Kapitel 14

Av Wilma - 17 juni 2012 20:54

 "So, where are the others?" frågar jag och slår mig ner i soffan.

 "They went home to Louis and Harrys place, I think" säger han och sätter sig bredvid mig.

 "Alright..." säger jag och det blir pinsamt tyst. Eftersom Liam inte säger något tvingar jag mig själv att säga något, men såklart ångrar jag mig efteråt. "So, how did the interview go?"

 "It went fine, like everything else"

Jag plockade upp mobilen och gick in på Twitter. Liam skådar mig hela tiden. När jag loggar in ser jag tusentals nya mentions. Jag läser några och tårar bildas i mina ögon. Haters... Såklart. Även om det sårar fortsätter jag läsa. Som att jag tvingar mig själv att läsa vad folk tycker om mig.

 "Ellinor, what's wrong?" frågar Liam oroligt.

Tårar tvingar sig fram, men jag fortsätter läsa och har mobilen i ett stengrepp. Liam försöker ta mobilen ifrån mig, men jag håller kvar den.

 "Ellie, stop it. Give me the phone" säger han allvarligt och jag lossar greppet om telefonen.

Liam läser allt hat och ser sedan strängt, allvarligt och sorgset på mig.

 "Don't read this shit, they're just jealous" säger han och jag snyftar. 

 "They maybe are, but when everybody says the same I'm starting so believe it" snörvlar jag.

 "Don't. Don't believe that shit"

Han kramar mig och jag känner hur jag börjar frysa igen. Måste jag vara sjuk? Han märker att jag börjar skaka och ser oroligt på mig. Mina tänder börjar skaka och jag drar mina händer emot varandra.

 "I'm freezing" stammar jag och snyftar.

 "Do you wat to take a bath? I can fix it" säger han och jag nickar svagt.

 "Thank you, Liam" säger jag och han går till badrummet.

När Liam håller på där inne tar jag tempen igen. 40,2. Undrar om det är farligt? Är det normalt att hela kroppen värker, huvudet bultar, blodet brinner och man är kall som en isbit?

Liam kommer ut till mig och hjälper mig till badrummet. Snabbt drar jag av mig kläderna och sätter mig i den varma vattnet, fyllt av bubblor. Innan jag doppar händerna sätter jag upp mitt hår i en knut på huvudet. Värmen sprider sig i kroppen, men jag fryser ändå. Det gör ont såfort jag rör på mig.

 "How are you?" frågar Liam och jag ler ansträngt.

 "I can't say that I'm fine, because I'm not... But I'll survive... I think" säger jag och han sätter sig på en stol bredvid mig.

 "You will" säger han och tar min hand.

 "With you by my side, yes" ler jag och han ska kyssa mig när jag backar undan. "I'm sick, Liam" säger jag allvarligt.

 "I don't care"

 "I won't let you kiss me when I'm sick" säger jag och han drar tummen fram och tillbaka på min handrygg.

 "I can stay here for tonight" säger han och jag ler stort.

 "Are you sure?"

 "You maybe don't want me here" säger han nervöst och sneglar på mig.

 "Of course I want!"

Han ler och kramar min hand hårdare. Efter en stund går han och letar efter en ren handduk i min garderob. Min blick faller på bubblorna som är överallt.

Tankarna vandrar iväg mot mamma och pappa. Varför kastade de ut mig? Fanns det någon anledning? Teorin just nu är att de var fulla och kastade ut mig, för att sedan tre dagar efter krocka med en lastbil och köra nerför en bro, rakt i vattnet. Betydde jag ens något för dom? Kanske var jag bara ett barn för dom? Men de brydde sig ju så mycket om mig innan! Gav mig det jag ville ha, gjorde det jag ville. Men de kanske fick nog när jag kom i tonåren och blev stöddig? Kanske tyckte de att jag inte gav tillräckligt tillbaka?

Plötsligt såg jag dom. På en äng. Jag är klädd i en blommig sommarklänning och mitt hår är flätat. Mamma har en vit bröllopsklänning och pappa har kavaj.

 "You're not our daughter" säger de samtidigt.

De upprepar det. Flera gånger. Jag skriker. Skriker. Frågar vad de menar. De svarar inte.

 "Ellie!!"


Jag skriker till och möter Liam oroliga blick.


Liam


När jag hittat två handdukar hör jag Ellie skrika. Snabbt springer jag till badrummet och ser henne sitta fastfrusen i badkaret med slutna ögon och tårar rinnandes på hennes kinder. Hon ser död ut. Fast hon skriker, och gråter.

 "Ellinor, what's wrong?" säger jag oroligt, men hon svarar inte. "Ellinor?" försöker jag och tar hennes kalla hand. "Ellie!!" skriker jag och hon skriker till och möter min blick.

 "What happened?" frågar hon snabbt och skräckslaget.

 "Why did you scream?" frågar jag oroligt och hon stelnar till igen.

 "My parents..."

 "What?" säger jag förvånat. "Your parents aren't here, Ellinor" säger jag lent.

 "I saw them" säger hon kort, men säger inget mer.

Jag hjälper henne upp och ger henne en handduk. Även om jag kanske inte vill erkänna det, så har hon världens finaste kropp.

Hon lägger sig i sängen med sin pyjamas på sig och fäster blicken i taket. Vad hände egentligen?

 "Hey, I can see something is wrong, what is it?" frågar jag och sätter mig bredvid henne, tar hennes hand och försöker få hennes ögonkontakt.

 "I don't know" viskar hon hest.

 "What did you see?" frågar jag.

 "A meadow. With flowers" säger hon och får ett litet leende på läpparna. "A clear blue sky" hennes leende försvinner. "Mum and dad. In wedding clothes" säger hon tonlöst. "You're not our daughter" viskar hon och jag ser förvirrat på henne.

 "What?"

 "You're not our daughter, you're not our daughter"

Hon börjar säga det flera gånger och jag blir lite skrämd. Varför säger hon så? Flera gånger? Känslolöst?

 "Ellie" säger jag och hon vaknar från sin 'tankekoma'.

 "They said I wasn't their daughter" säger hon hest och tyst.

-----------------------------------------------------------------------------


Kommentera!

Förlåt att jag inte uppdaterat på ett tag. Men det är sommarlov! Var på Ullared från fredagen till idag, imorgon ska jag på bio med mina kompisar + ha tjejkväll, på torsdag åker jag till min båt för att fira midsommar och jag tror vi ska till vår stuga i Sälen på måndagen efter det...

Som ni märker har jag FULLT UPP! Så uppdateringen kan bli sämre :/

Älskar er grymt mycket!

 
 
Ingen bild

JoJo

18 juni 2012 15:25

Jättebra kapitel!(som vanligt!) Så hon var adopterad? Det e så spännande!

 
Aya

Aya

18 juni 2012 20:27

Hej!
Jag undrar om du skulle vilja göra ett länkbyte med mig!
Bloggen handlar inte om One Direction utan lite covers som jag sjunger och lägger upp, citat och lite sånna grejer. Skulle göra mig väldigt glad, bloggen är ny öppnad och jag skulle gärna vilja ha lite läsare :)

http://onlythreewords.blogg.se

Wilma

18 juni 2012 21:08

Absolut! Jag lägger till dig direkt! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Wilma - 22 december 2013 20:11

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

Av Wilma - 22 december 2013 16:15

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

Av Wilma - 18 december 2013 20:00

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

Av Wilma - 4 december 2013 18:15

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Av Wilma - 27 november 2013 21:00


Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...

ÖVERSÄTT

Presentation


Hej hej! Här på bloggen kommer jag skriva fanfics om One Direction. Handlingen kan du läsa längre ner i menyn. Läs, kommentera och sprid!!

Love At First Sight

p> 

 

Olivia "Chachi" Gonzales är 17 år och har dansat hela sitt liv. Hon och hennes crew har vunnit America's Best Dance Crew år 2011, men har sedan dess legat lågt. Men nu kommer deras nästa utmaning. I London, Storbritannien, söker nämligen One Direction en dansgrupp som ska inleda alla deras 120 konserter på deras 9 månader långa turné. De bestämmer sig snabbt för att skicka in en ansökan...

Gilla Bloggen

Follow on Bloglovin

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Fråga mig

40 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar


Ovido - Quiz & Flashcards