Tiffany

När jag vaknade nästa morgon så hade jag ett leende på läppar. Jag tänkte tillbaka på gårdagen. Efter middagen hade vi gått runt på stranden och sett solen gå ner över horisonten. Niall berättade om sig själv medans jag fnissade åt hans roliga minnen. Sedan berättade jag om mig. Han frågade lite om hur det var att ha föräldrar i olika länder.

 - It's hard. It really is. But I think I'm kinda use to it. I mean, sometimes... It feels like... Nothing will ever be the same. Like, my life is already ruined. But that thought is like going away in some minutes. I don't really care so much, just because that I never have like, lived with parents in the same house. Hade jag svarat.

Och jag var helt ärlig. Vissa nätter kan jag gråta och skrika av ilska och sorg. Men sedan tänker jag på att jag har klarat mig såhär länge utan föräldrar i samma hus, då borde jag klara resten. Jag berättade för honom om Aniston. Jag berättade ju för Zayn för ett tag sedan, men Niall visste tydligen inget. Jag är glad att inte Zayn berättade. Det visar att jag kan prata med honom utan att han berättar för någon annan. Alltså var han en sann vän. Det var dem andra med, men asså, aa, ni fattar.

Även om jag inte känt killarna så länge så känns det som att... Som att de verkligen bryr sig och så. Som att vi varit vänner hela livet. Vänner som finns vid ens sida hela tiden. Vänner som får en att skratta när man vill gråta. Vänner som ser igenom ett fejkat leende.

Efter en halvtimme av tänkande klev jag upp. Klockan var halv tolv. Pappa var antagligen på jobbet och tjejerna... Har inte en blekaste aning. De var inte på sina rum och inte i köket eller vardagsrummet. Först gick jag till mitt rum och drog på mig ett par mörka jeansshorts och en vit/ljusgrå randig tröja med trekvartsärmar. Jag satte också på mig min ring för två fingrar med ett kors på. Örhängen fick bli stora runda.

Jag tog upp min mobil och ringde Cilla. Men jag hörde signalen från hennes rum. Samma sak med Tina. Så jag gick över till killarna. Louis öppnade.

 - Oh, hi Tiff! Goodmorning. Log han och jag log.

 - Morning! Ehm... Do you know where... Började jag men avbröt mig själv när jag hörde Tinas skratt.

 - Haha! Come in. Flinade han och jag klev in.

I soffan satt Liam, Harry, Zayn och Tina. Tina satt och pratade med Harry som tydligen sagt något roligt. Men jag såg inte Cilla eller Niall. Plötsligt hörde jag Cillas tjejskrik och Niall och hon kom ut från badrummet. Niall höll armarna om hennes midja och lutade sin haka mot Cillas axel. Det stack i hjärtat. Som en kniv. Båda två skrattade, men när de såg mig slutade de. Niall såg mig med en sorgsen blick och släppte direkt Cilla som rätade till sin tröja.

 - I... Började Niall men jag gick ut.

Jag sprang nerför trapporna och ut på gatan. Av misstag kom jag mitt ut i bilvägen och hörde en hög tuta. Jag stannade och såg åt vänster där en bil hann stanna precis framför mig. Men jag brydde mig inte. Jag fortsatte springa. Mot stranden. Regnet öste ner och piskade som spön i backen. Jag fattar inte hur Niall kan göra så... Jag menar, vi är inte tillsammans, men han vet att jag gillar honom, och jag trodde att han gillar mig. Men tydligen gillar han Cilla. Såklart! Cilla, den perfekta killmagneten! Alla vill ha henne! Ingen vill ha mig! Jag är bara en tjej som ingen bryr sig om. En tjej som alla skiter. En tjej som alla utnyttjar för att komma åt andra. Fan! Varför trodde jag på honom när han sa att han gillar mig?! Såklart han bara säger så! Han menar det såklart inte!

Niall

När jag såg Tiffany stå vid dörren tystnade både jag och Cilla. Tiff såg på mig med en besviken blick och jag släppte Cilla som rätade till tröjan som åkt upp.

 - I... Sa jag, men avbröt mig.

Hur fan ska jag förklara för henne?! Hon kommer endå aldrig tro mig. Tiff sprang iväg och Tina såg besviket på mig. Hon sprang efter Tiff, precis som Zayn. Louis tog händerna för huvudet medans Harry och Liam satt chockade i soffan. Cilla stod och såg ner i marken. Hon skämdes, det märktes. Det gör jag med. Jag gillar inte Cilla på det sättet. Det är Tiffany jag gillar, det är Tiffany jag vill ha. Ingen annan. Hon är den rätta. Hon är den enda. Men hur fan ska jag förklara för henne? Hon hatar mig. Hon vill säkert aldrig se mig heller.

Tina

Jag sprang efter Tiff och hörde hur någon sprang efter mig.

 - It's Zayn! Ropade han och jag suckade lättat.

Det skulle inte bli lätt att prata med Tiff om Niall var med. Inte just nu. Precis när vi kom utanför porten ser vi båda hur Tiff står mitt på vägen. Framför henne står en bil. Det kan inte vara långt mellanrum mellan dem. Bilen stannade precis och Tiff fortsatte springa. Vi sprang efter. Båda vart blöta direkt. Regnet öste ner och mitt hår klistrade fast sg i mitt ansikte. Hur ska vi hitta Tiffany?

Tiffany

När jag kom till stranden sprang jag direkt ut i vattnet. När jag hade vatten till midjan hörde jag någon ropa på mig. På stranden står Tina och Zayn. Tårar strömmar nerför mina kinder och ja... Jag orkar helt enkelt ingenting.

 - Please don't Tiffany! Ropar Tina medans tårar rinner nerför hennes kinder.

Zayn börjar gå mot mig. Jag backar.

 - No! Stop! I don't wanna live anymore! Skrek jag och började skaka.

Eftersom jag bara har shorts på mig så frös jag riktigt ordentligt. Men jag skakade inte bara utav att jag frös, utan också för att jag grät. Zayn närmade sig men jag gick bara utåt.

 - Please, Tiff. Sa han och jag skakade på huvudet medans tårar bara strömmade.

 - No!! Skrek jag högt och började simma ut.

Jag kom fram till klipporna och hann klättra upp en bit innan Zayn kom. Tina stod och skrek på stranden och bara grät, medans Zayn försökte klättra upp efter mig. Men han tänkte nog om han skulle stanna eller klättra efter. Jag kom upp till toppen. Det var riktigt högt. Högre än väntat. Jag såg ner i vattnet och upptäckte massa klippblock. Om jag hoppar här så kommer jag slå i dem och dö tänkte jag och drog in ett djupt andetag.

 - NO TIFF! DON'T! Skrek Tina och jag såg på henne.

JAg tog sats och hoppade. Tina skrek allt mer. Snart kände jag hur jag slog i vattenytan, men också stenarna. Jag landade på magen med en sten rakt på bröstkorgen. Mitt huvud slog också i en sten.

Zayn

Jag såg hur blod började sprida sig i vattnet och jag dök panikslaget efter Tiff som sjönk mot botten. Jag såg henne längre ner, så jag drog mig ner med hjälp av alla stenar. Snart fick jag tag på hennes handled och drog upp henne. Tina skrek och grät på stranden medans jag simmade mot henne med Tiff i släp. Hennes ögon var stängda och hon var alldeles blek. Hade vi förlorat henne? Hade hon gett upp? Var hon borta föralltid?

______________________________________________________

KOMMENTERA!!

Kom igen nu, bättre kan ni :)

 

Linn

2 mars 2012 18:30

Asbra!!!!!!!!

Meeeeeer!! :)<33

 

sara

2 mars 2012 18:32

sååå bra, snälla en till idag <3

 

Sara

2 mars 2012 18:45

Jättebra,jättebra,jättebra.jättebra!!!!!!:D
Hoppas att det kommer ett till ikväll?<3

 

Rim

2 mars 2012 18:46

jätte bra! fortsätt!

 

katja

2 mars 2012 19:05

Åh, din novell är super bra. Fastnade direkt för den :)
Snälla skriv en till del imorgon!!!

http://alltomoned.blogg.se

 

issa

2 mars 2012 19:53

SNÄLLA EN IDAG/IMORGON GUD VAD SPÄNNANDE, FAST KÄNNS LITE AWKWARD ATT FÖRSÖKA TA LIVET AV SIG SÅ MÅNGA GÅNGER :o AJA BÄSTA NOVELLEN NÅGONSIN

 

SiRl

2 mars 2012 20:01

AAAAHHH!!!! IHHH!!! OHHH!!! Lika grymt bra som alltid!!!

http://lassnacks.bloggplatsen.se

 

elin

2 mars 2012 21:24

asbra, så jävla spännande , ! måste ha mer ! <3

http://mylifeisdance.blogg.se

 

hehe

2 mars 2012 23:00

Måste hon försöka ta självmord hela tiden? :> Det blir inte så kul då.. Hehe

 

zeynab

2 mars 2012 23:42

OMG, skitbra vill ha meeeeeeeer ! <3333333333

 

Tanja

3 mars 2012 13:28

ååååå vad gullig Zayn är när han räddar henne! Snälla gör att Zayn och Tiffany blir ihop istället för Niall , inte för att jag har emot de men Zayn är värsta hjälten!! Måste ha meeer nuu!<3

 

..

3 mars 2012 19:23

SLUTA!!! :O MEEEEEEEER!

 

Sara

18 mars 2012 13:32

MEEEEEEEEEEEEEEEEEER!!!

http://www.Twistedup.bloggplatsen.se

 

JoJo

20 mars 2012 16:06

jäääääääättttteeeebrrrrraaaaa!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...