VIKTIG INFO UNDER KAPITLET SOM NI MÅSTE LÄSA

 - Time for the dress!! piper Cilla som nu har på sig en kort, turkos klänning utan ärmar, som Eleanor och Danielle också har.

Deras hår är uppsatta i likadana uppsättningar. Som en bulle på huvudet med en blomma och några flätor. Cilla hämtar min klänning och jag tar med den till ett större badrum. Där byter jag om och fixar till den snabbt. Sedan går jag ut.

Maura tappar andan och lägger handen på hjärtat medans de andra tjejerna utbrister i ett "aww".

 - So beautiful! utbrister Maura och kramar mig.

Danielle sätter fast slöjan som hänger nerför min rygg. Svag, lugn musik spelas och jag ser mig själv i spegeln medans de andra fixar lite med min frisyr.

Plötsligt harklar sig någon bakom mig. Jag vänder mig om och ser mamma stå där. Hon ser tårögt på mig. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag är glad att hon kommer! Ska jag vara ledsen över att hon inte stöttade mig?

 - Mamma... är det ända jag får ut mig. 

 - Jag skulle vara en dålig mamma om jag inte kom på min dotters bröllop, ler hon försiktigt och går fram mot oss.

Vi kramas en bra stund och kämpar båda två för tårarna. Men snart släpper hon mig och tar fram händerna med blicken på dom.

Hon håller i ett typ av hårspänne. En fjäril med massa diamanter. Hon håller den mot mig och jag ler lite. Mamma sätter fast den i min uppsättning och ler stort.

 - Vi ses sen, gumman, ler hon och går igen.

 - We have to get ready!! utbrister Maura och alla springer iväg, förutom jag, Danielle, Cilla och Eleanor.

 - Where is daddy? frågar jag panikslaget.

Han kommer in i sista sekunden och ställer sig bredvid mig. Han flåsar lite tyst.

 - You look great, viskar han i mitt öra med ett leende som snabbt smittar av sig på mig.

 - You too.

Musiken börjar spelas.

Hjärtat pumpar blod i hög hastighet.

Pulsen är lika hög som hastigheten.

Benen är lite svaga.

Jag är nervös.

Riktigt nervös, faktiskt.

Jag och pappa går bredvid varandra, ut på stranden  mot alla personer som sitter på bänkarna. Eleanor går självsäkert framför oss, och jag slår vad om att hon ler stort.

Då ser jag Niall. Han ler stort när han ser mig komma. Han har på sig ett par beigea shorts ner till knäna och en vit skjorta. Så vacker... Hans ögon verkligen glänser. Alla reser sig upp när vi går mellan dom. Jag ler lite nervöst med buketten i min högra hand. Går tätt intill pappa. Men snart ska jag släppa taget. Pappa kysser min hand och ger den till Niall med ett säkert leende. Eleanor tar min bukett och ler.

 - Takes you, Niall James Horan, Tiffany Lily Jones to your spouse and love her in sickness and in health? säger prästen och Niall ser mig djup in i ögonen.

 - I do, ler han och jag får tårar i ögonen som bara vill ut.

 - Takes you, Tiffany Lily Jones, Niall James Horan to your husband and love him in sickness and in health? säger prästen och jag ler stort.

 - I do, säger jag hest av gråten i halsen.

 - The rings? säger prästen.

Louis går fram till oss med ett leende och ger oss ringarna. Han mimar Congrats och jag ler lite. Niall och jag byter ringar för att sedan se varandra i ögonen.

 - You're now husband and wife, you can now kiss the bride.

Niall böjer sig mot mig och kysser mig på läpparna. Jag besvarar den och lägger handen på hans nacke. Folk applåderar och vi ser varandra i ögonen igen. Vi ler och vänder oss mot "publiken". De står upp och djublar. Vi skrattar lite innan vi går till strandhuset, bara vi två. Men vi blir inte själva så länge. Lokalen fylls snabbt av alla folk från bröllopet. Jag smiter upp till rummet där vi fixade oss och tar av slöjan. Sedan går jag tillbaka ner. Musiken dånar ur högtalarna och jag möts snabbt av folk som säger grattis. Jag hänger lite med killarna, Cilla, Eleanor, Danielle, mamma, pappa och Lucas, men avbryts av att en man står på scenen med en mikrofon.

 - It's time for the dad and bride dance, säger han och pappa ler mot mig.

Han räcker ut sin hand och jag tar den. Vi går till dansgolvet och jag lutar tinningen mot hans bröst och har högra handen på hans nacke och andra i hans. Vi dansar ett tag innan alla applåderar och vi går därifrån, men direkt efter ska jag och Niall dansa. Jag känner massa blixtar hela tiden på oss.

Nu är det dags för middagen - och tårtan. Alla sitter ner runt borden i lokalen medans jag och Niall står upp mitt på golvet. Snart kommer killarna ut med en stor tårta - och då menar jag STOR! Säkert typ fyra "våningar" eller något. JAg tappar hakan och ser på Niall som ler stolt.

 - Have you made this?

 - Yepp, svarar han och jag skrattar.

Vi tar en varsin bit och sätter oss igen.

Efter middagen och allt ska vi ta bröllopsfoton. Först några på bara mig och Niall i solnedgången på stranden, sedan med mig, Niall och brudtärnorna, sedan vi allihopa (jag, Niall, Louis, Liam, Zayn, Harry, Eleanor, Danielle och Cilla) och sedan tar jag kort med min familj och Niall med sin.

När vi är klara tar jag och Niall en limousin till hotellet igen. När vi är vid vårt hotellrum ska jag precis gå in då Niall lyfter upp mig och bär in mig.

 - I stick to traditions, ler han och släpper ner mig innanför.

Jag skrattar och drar av mig skorna. Sedan drar jag också av mig klänningen och hänger den i garderoben. Istället tar jag på mig ett nattlinne med lite spets på. När jag kommer ut till sovrummet igen ligger Niall redan i sängen och väntar. JAg ler lite mot honom och lägger mig bredvid honom. Han kysser mig hårt och jag förstår vad han vill, och jag är med på det...

Efter några minuter ligger vi bredvid varandra, andfådda och svettiga. Niall ler stort mot mig och sätter sig upp.

 - Do you want to take a shower with me? frågar han och jag nickar.

Vi går till duschen och hoppar in. Vattnet rinner över oss och vi ser varandra länge i ögonen. Jag tvättar håret och rakar mig lite medans Niall tvättar sitt hår. När vi är klara lägger vi oss i sängen igen och somnar tätt intill varandra. Niall har armen om mig och håller om mig hårt. Första natten som gifta, och allt är helt otroligt...

____________________________________________________________

Kommentera på bara!! Två kommentarer på förra?

Kom igen nu! Jag vet att jag har fler än två läsare och det tar bara en minut (kanske några sekunder) att kommentera! Och jag vet att ni har tid att kommentera. På ett år har ni 525600 minuter (räknade ut det), så snälla ta en minut av alla hundra tusen till att skriva en kommentar!

LÄS! Jag åker till Grekland på torsdag morgon och kommer tillbaka på måndagen. Så jag kommer inte ha tillgång till dator, och därför kan jag inte skriva något kapitel. Kanske hinner få upp ett till kapitel innan jag åker...

ÄLSKAR ER!

 - Guess who get married tomorrow! IT'S YOU GUYS!!!!

Mysigt sätt att vakna på. Någon hoppar på mig och jag antar att Niall också ligger bredvid mig.

 - Get of me... mumlar jag och snurrar runt så jag ligger på mage.

 - Hey! You're getting married tomorrow!! Be happy!! utbrister Danielle och jag muttrar.

Niall lägger armen om mig och drar mig intill sig. Han pussar min kind och tar min hand.

 - Awww!! utbrister de andra.

Louis lägger armarna om Harry och lotsas gråta.

 - They are growing up so fast!! snyftar han och Harry snyftar med honom.

Alla börjar skratta och Eleanor puttar undan Harry på skoj.

 - That's actually my boyfriend! säger hon ironiskt och alla skrattar åt dom.

Men jag stänger ute alla röster. Allt som snurrar i min hjärna är bröllopet. Imorgon är det dags. Idag ska vi ha möhippa och killarna ska ha svensexa. Vi tjejer har redan bestämmt oss för att gå på spa. Killarna... Ja, Gud vet vad dom ska göra.

 - Niall, you actually have to leave, now, säger Danielle och jag fnissar.

Efter en stund är alla killar borta och vi tjejer bestämmer oss för att först beställa en drömfrukost till hotellrummet, shoppa och sedan gå på spa. Så Eleanor ringer roomservice(?) och jag drar på mig ett par mjukisar och ett linne. Mitt hår som står rakt ut borstar jag igenom och sätter upp det i en tofs.

Det knackar på dörren och Danielle öppnar.

 - Thank you, ler hon och en kille med vit kavaj och svarta finbyxor kommer in med en vagn.

Han ställer den vid vardagsrumbordet och bockar lite innan han går ut. När han stängt dörren brister Eleanor ut i asgarv. Jag, Danielle och Cilla ser konstigt på henne,  men hon fattar ju inte det, utan forstätter skratta.

 - Okey, what's so funny? frågar Cilla.

 - HAHA! Didn't you see?! He just... HAHA! skrattar Eleanor.

Hon lägger sig på golvet medan vi andra fnissar åt henne och ställer fram frukosten på bordet. Eleanor lugnar sig så småningom och äter tillsammans med oss.

Efter den gudomligt goda frukosten drar jag på mig ett par jeansshorts, ett vitt linne och en rosa/vit H tröja. Håret flätar jag i en lös fläta och lägger den på höger axel. Sminkningen blir lite naturlig: mascara, puder och läppglans.

 - We got something for you, säger Cilla och jag vänder mig mot dom.

Det är en brosch med en bricka där det står I'm getting married Get out of my way. Jag skrattar men sätter den på linnet. Tjejerna tar på sig lite roliga accessoarer som en knallrosa, fjädrig halsduk, en krona och lite annat. Jag drar på mig mina rosa Converse och vi tar hissen ner till entrén. Vi börjar gå mot staden.

Solen skiner och riktigt bränner på huden. Men det är skönt. Kanske lyckas få en solbränna tills imorgon.

Snart kommer vi fram och börjar med att gå in till någon affär som jag faktiskt inte minns namnet på. Men den har riktigt fina kläder! Klänningar i alla möjliga färger, tröjor med olika tryck, linnen, strumpbyxor, kavajer: allt! Där köper jag ett linne och ett par jeans. De andra köper lite olika saker.

 - Danielle! Are you coming?!

Vi är tillbaka på hotellet och vi tjejer är samlade i mitt och Nialls hotellrum. Vi gör oss redo för att åka till stadens bästa spa. Killarna har vi inte hört något ifrån. Danielle tar lite extra lång tid på sig, så vi andra väntar vid dörren. Men snart kommer hon också och vi åker till byggnaden.

Snart ligger vi på varsin typ... Bår med en handduk över midjan och neråt. Just nu masserar tjejerna våra ryggar. För en stund sedan var det ansiktsmassage. Efter den här massagen ska vi gå till ett lerbad. Efter det ska vi få manikyr och pedikyr "behandling". Men sedan vet jag inte mer. Tror vi skulle basta.

 - So... Are you nervous? frågar Danielle.

 - Yes, I mean, that's normal, right? Why shouldn't you be nervous about your wedding? säger jag och fnyser lite och de skrattar tyst.

 - I think that's absolutely normal. Beacuse that's the day that change your life, säger Eleanor och jag ler lite.

 - Yeah...

När vi kommer tillbaka till hotellet hänger det något svart skynke på en krok på väggen i en galje.

 - It's the dress! piper Cilla.

Jag går fram till den och öppnar sakta dragkedjan. Klänningen är istoppad i plast. Men man kan fortfarande se diamanterna på toppen och spetstyget på kjolen.

 - Should I test it? frågar jag och de nickar.

 - Yes!!

Sakta tar jag ner klänningen och går in till badrummet. Jag drar av mig mina kläder och hoppar i klänningen, riktigt försiktigt. När den sitter på kroppen ser jag mig i spegeln. Toppen från brösten och ner till naveln sitter tajt tillsammans med några diamanter, medan kjolen är slät men böjer sig ändå utåt på något sätt. Inte puffigt som en typisk prinsessklänning, utan den bara hänger slappt så det blir som ett släp efter på drygt en meter, kanske lite mer.

 - Come on, Tiffany! We also want to see it! ropar Danielle utifrån.

Jag öppnar dörren och går ut. De tappar andan och jag går fram till spegeln på väggen. Tårarna stiger i ögonen och jag ler stort.

 - Oh, you're so beautiful!! utbrister Eleanor och jag fnissar och torkar tårarna.

 - Yeah... ler jag och Cilla ser gulligt på mig.

 - You should take that of, we don't want something to happen to it, ler hon och jag ler tillbaka.

 - Yeah, you're right.

Jag tar av mig den och hänger upp den igen. Istället tar jag på mig ett par pyjamasbyxor och ett linne. Tjejerna tar också på sig pyjamas och vi sätter oss i soffan tillsammans med två täcken och sätter på Dear John. Vi gråter allihopa lite då och då. Det är så sorligt när John hälsar på sin pappa och läser det där brevet.

 - Goodnight girls! säger Cilla och alla svarar samma sak.

Jag delar sängen med Cilla medans de andra två sover i soffan. De somnar ganska snabbt, men jag har svårt att sova. De har tjatat om att jag ska sova som en stock, men det är inget jag kan välja. Men efter många minuter somnar jag tillslut.

 - What did I say about sleeping well? säger Eleanor när hon ser mina mörka ringar under ögonen nästa morgon vid frukosten.

 - Sorry, I had a nightmare and then I couldn't sleep, ursäktar jag.

 - It's okey, we can fix that, ler Danielle.

Vi äter en lång frukost och sedan går vi till hotellrummet. Danielle beställer en limousin som ska ta oss till strandhuset där vi ska fixa i ordning oss. Så vi tar med allt och hoppar in i den vita limousinen. När vi sitter där inne tar vi varsitt glas champange och skålar för mina sista timmar i friheten. Vi skrattar nästan hela vägen, men jag måste erkänna att jag är riktigt nervös.

Kommer mamma vara här? Kommer hon vara arg? Kommer hon gråta?

Alla frågor flyger runt i mitt huvud.

När vi kommer fram tar vi alla saker och går in till strandhuset. Nialls mamma Maura kommer och kramar oss alla. Hon ska hjälpa mig och de andra med håret och sminkningen. Jag, Eleanor, Danielle och Cilla slå oss ner i varsin stol. Maura, Eleanors mamma, Danielles mamma och Cillas syster kommer och börjar fixa oss. Maura får fixa mig. Hon är i alla fall en av de viktigaste gästerna.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

KOMMENTERA!

Nästa kapitel kommer handla om bröllopet. Men jag ska fortsätta novellen efter det.

LOVE U ALL

Tiffany

 - There's the bus! utropar Louis och pekar på en svart minibuss med efternamnet TOMLINSON.

Vi går dit och chauffören lyfter in våra väskor. Nu väntar bara en en och en halv timmes lång bilresa innan vi kommer fram till hotellet. Klockan är 01.32am så det är mitt i natten. Det märks. Det är nästan inga bilar på vägen, eller människor för den delen. Jag lutar tinningen mot bilrutan och ser ut på det mörka Hawaii. Så vackert! Stjärnklart på himlen... Vindstilla... Palmer...

För mig är det typiskt utomlands när det finns palmer. Varje gång man kommer ut från flygplatsen utomlands och den varma vinden smeker dig lätt... Helt otroligt!

Louis tjatar om att han måste surfa någon dag. Vilket de andra killarna är helt inne på. Tjejerna verkar dock inte så intresserade. Och jag... Jag bryr mig inte så mycket om vad de säger. Jag ska gifta mig, det är det ända som betyder något. Och att vi får världens bästa semester, såklart!

 - Honey, you can sleep for a while... I'll wake you up when we're at the hotel, viskar Niall i mitt öra.

 - No, I don't want to miss something, ler jag.

Han ler lite tillbaka och tar min hand. Men tillslut orkar nog ingen av oss hålla ögonen öppna. Möjligtvis Harry som sitter längst fram med chauffören. Men jag slocknar i alla fall...

När jag vaknar har bilen stannat. Killarna bär ur alla resväskor medans Eleanor, Cilla och Danielle fortfarande sover. Jag sträcker på mig och kliver ur bilen. En ljummen sommarvind träffar mitt ansikte och värmen sprider sig i kroppen.

 - You didn't want to miss something, huh? flinar Niall och drar in mig i en kram.

 - Haha, stop it... flinar jag och kysser honom.

Jag tar mina två resväskor i händerna och går mot hotellets dörrar. De andra kämpar med att få alla resväskor på plats medans jag fixar allas nycklar. Jag delar sovrum med Niall, Danielle delar med Liam, Cilla delar med Zayn, Eleanor med Louis och Harry har ett eget. Lyx...

 - Group really weird! säger jag högt för att då vår "grupp" samlad.

De skrattar högt och jag himlar med ögonen. Alla är trötta, därför har vi alla dålig humor.

 - Carrot  boy, here is your key. You and Eleanor have a room. But, don't be to wild, okey? skojar jag och de rodnar medans de andra asgarvar.

 - I can say the same, flinar Louis, tar kortet till deras rum.

 - Aouch... flinar jag och de går iväg. Anyway, DJ Malik and Cilla Whatever, here.

När alla har sina kort till rummen så tar jag mitt och Nialls. Vi tar varandras händer och åker upp till högsta våningen. När vi bokade rummen bokade vi bröllopssuiten. Och wow... Amazing. En stor dubbelsäng, beige/vit heltäckningsmatta, garderober, en plasmaTV, sängbord, en stor balkong, ett stort badrum... Liksom... Det kan inte bli bättre.

 - I'm in heaven! utbrister jag och faller ner på sängen.

 - Yes, because you're an angel, flörtar Niall och lägger sig över mig.

Han kysser mig och jag fnissar. Eftersom vi båda är riktigt trötta byter vi om och går och lägger oss. Jag ligger med ryggen mot Nialls kropp och han håller armen om min midja. Min hand vilar på Nialls och hans andetag smeker min nacke.

Musiken spelar i mina öron och lite sand sipprar in i mina klackskor. Den vita klänningen sitter hårt upptill och släpar efter längst ner. Pappa går bredvid mig och jag håller i hans arm. Längre fram sitter flera personer på bänkar klädda i vitt typ och turkosa rosetter. När jag och pappa kommer närmre ställer de sig upp med leenden. Längst fram står Niall. Han har på sig ett par beigea shorts ner till knäna och en vit shorta. Han ler stort och jag kan se killarna stå på vänster sida om honom, längre bak. Cilla och Danielle går bakom mig medans Eleanor går framför.

När vi kommer fram ger jag min bukett till Eleanor och pappa ger min hand till Niall. Han ler och vi ställer oss framför prästen. Han börjar prata lite, men jag lyssnar inte så mycket. Ända tills det är dags för mig att säga efter honom.

 - Takes you, Tiffany Lily Jones, Niall James Horan to your husband and love him in sickness and in health? säger han och jag ler.

 - I do.

 - Takes you, Niall James Horan, Tiffany Lily Jones to your spouse and love her in sickness and in health? säger prästen och Niall ler.

Men det är inte ett snällt leende. Det är ett riktigt elakt leende. Jag blir riktigt nervös.

 - No, säger han och går därifrån.

Jag ser efter honom ed tårar i ögonen. Han går fram till Tina, kysser henne, tar hennes hand och går därifrån.

 - NO! NIALL! DON'T LEAVE ME!! skriker jag och börjar storgråta.

 - NO!! skriker jag och sätter mig kvickt upp.

 - Hey, shh... It was just a nightmare...

Jag ser upp på Niall och tårarna rinner. Han drar in mig i sin famn och jag vill aldrig släppa. Svetten rinner lika snabbt som tårarna.

 - Promise to never leave me at the altar! gråter jag och han stryker handen upp och ner för min rygg.

 - I would never do that, I promise, viskar han.

Han hjälper mig till duschen och jag drar av mig min pyjamas. Jag sätter på kallt vatten i duschen och ställer mig där med draperiet för. När jag går ut igen väntar Niall där med en handduk. Med ett trött leende drar jag den runt min kropp och såg på mig själv i spegeln. Nialls blick såg på mig genom den.

 - Did you dream that I left you at the altar? frågar han försiktigt och mjukt.

 - Yes, and you walked straight to Tinas arms, sa jag tyst och jag vände mig mot honom.

 - You don't believe that I would do that, right? säger han allvarligt och ser mig rakt i ögonen.

 - I don't kno...

 - Stop. I would never do that. Don't believe that, ever again. Okey? säger han och jag nickar sakta.

När jag fått på mig ett par rena underkläder lägger jag mig i sängen igen under täcket med Nialls arm om mig och ansiktet mot hans bröstkorg.

 - I love you... viskar jag och Niall kysser min panna.

 - I love you to, honey, viskar han och vi somnar i varandras armar, utan några mardrömmar alls.

------------------------------------------------------------------------------------------------

KOMMENTERA!

vad hände med kommentarerna på förra kapitlet? :(

Är ganska besviken då jag har mer än trettio läsare om dagen men bara tre kommenterar?

Jaja, det kommer nog inget mer idag! Och jag kanske avslutar novellen snart, bara så ni är förberedda!! Men jag kommer skriva ett kapitel med bara bröllopet och så...

Några veckor senare

 - Are you guys coming?! ropade jag och drar på mig skorna.

 - Coming! ropar alla killar samtidigt.

Cilla står bredvid mig och väntar otåligt. Hon stampar foten i golvet med en rytmiskt takt. Jag skrattar lite åt henne och killarna kommer springandes och knuffandes nerför trappan.

 - And you say that we girls are slow, flinar jag och Niall kommer fram för att kyssa mig.

 - Yeah, but Zayn is the slowest, flinar Louis och drar på sig sina skor.

När alla är klara så tar vi våra resväskor och drar dom ut till hissen.

Vi åkte hem ifrån Sverige för en vecka sedan. De sista dagarna i Sverige beställde vi en resa till Hawaii. Det är jag, Cilla, killarna, Eleanor(Louis flickvän) och Danielle(Liams flickvän). Det ska bli riktigt kul att träffa dom! Cilla och Zayn har blivit tillsammans, så nu är det bara Harry som är singel. Fast vi alla misstänker att han har någon på G, bara för att han messar hela tiden, ler hela tiden, dagdrömmer och ja... Är allmänt kär. Och jag kan den "syndromen"/kärlek.

Hur blev det med Tina då? Jo, hon blev inte insatt i fängelse eftersom hon inte är gammal nog, men hon har samhällstjänst några dagar i veckan och har en typ "bevakare".

Och till den bästa nyheten EVER! Eller det är två, men i alla fall... 1. Min cancer har botas!! Den är borta! Helt borta. Inte ett spår av den finns kvar i min kropp! Och 2. Jag och Niall ska gifta oss på just Hawaii!! Det kommer bli awesome! Jag kan inte vänta! Eleanor, Danielle och Cilla har hjälpt mig (som tar hand om bröllopet: dekorationer, inbjudningslistan och massa annar) med bröllopet, typ beställa blommor och så. Klänningen är fixad och klar! Den kommer komma till vårt hotellrum i Hawaii dagen innan. Cilla, Eleanor och Danielle kommer vara brudtärnor, Louis ska vara bestman, pappa överlämnar mig och mamma... Ja, jag hoppas i alla fall att hon överhuvudtaget kommer. Vi har också bjudit in killarnas familjer. Allt kommer vara perfekt.

 - Are you coming, honey? frågar Niall och sträcker ut sin hand mot mig.

 - Yes, svarar jag och nästan hoppar in i hissen som håller på att stängas.

När vi kommer ner står Louis och Liam och ringer en minibuss. Vi tar deras och våra egna väskor och går ut till dom. Snart kommer minibussen och chauffören lägger in våra väskor. Louis sitter fram, jag, Niall och Liam bakom dom och Cilla, Zayn och Harry sitter bakom oss. Sedan åker vi iväg. Vi ska träffa Eleanor och Danielle på flygplatsen.

 - Eleanor!!! utbrister Louis, släpper sin väska och springer mot två tjejer längre bort.

Liam är inte sen med att hänga med för att hälsa på Danielle. Zayn kramar Cilla bakifrån medans Niall lägger armen om mina axlar och jag lägger armarna om hans midja. Harry står lite mobbad med armarna i kors.Jag fnittrar och går fram till honom.

 - Hello Harold, flinar jag och hoppar upp på hans rygg med benen om hans midja.

 - Woaah, I'm not a horse, flinar han och tar tag i mina ben.

Efter en stund har alla hälsat på alla och vi har precis checkat in väskorna. Nu går vi mot säkerhetskontrollen. Jag är rädd för att förlovningsringen ska pipa, men det gör den inte. Inte Nialls heller. Det är bara Louis det piper på. Det visade sig vara sina hängslen. Vi fnissar och går vidare. Louis går längst bak tillsammans med Eleanor, medans jag och Niall går imitten med Harry. Liam och Danielle går längst fram med Cilla och Zayn bakom sig.

Vi slår oss ner på Expresso House och sätter oss vid ett stort bord. Vi tjejer börjar snacka direkt och får väldigt bra kontakt. Killarna sitter mest och pratar lite, men jag lyssnar inte så noga. Niall håller min hand i sitt knä. Han kramar den hårt och smeker min hand med tummen.

 - Travelers to Hawaii, Waimea-Kohala Airport, please go to gate 6. Travelers to...

 - Right, let's go then.

Vi reser oss upp och går till gaten. Alla visar pass och sedan går vi ombord. Det visar sig vara två-och-två platser så jag sitter med Niall, Louis med Eleanor, Liam med Danielle och Harry med "okänd".

 - I'm so excited!! piper jag och hoppar lite i sätet.

 - Haha, sweetie. You know, it's 7295, 96 miles(ungefär-på riktigt alltså) to the airport. That's 7295, 96 miles away from our families, säger han och jag ser lite oroligt på honom.

 - Have you changed your mind? frågar jag lite upprört och besviket.

 - No! No! Absolutely no! Don't even think that Tiffany! I love you, and I'm going to get married you, säger han allvarligt och tar mina händer.

 - You know, if you want, you can still change yo...

 - No! I want to do this, trust me! säger han och kysser mig.

Jag ler lite och ser ut genom fönstret. När vi kommer till flygplatsen ska vi sedan åka minibuss till hotellet som är en ganska bra bit bort. Men jag gillar att åka buss/taxi/bil på natten. Det är mysigt. Alldeles tyst, mörkt, lugnt... Så mysigt!! Vi kommer dit på natten, så det är väl bra.

Vi har nu flugit i två timmar, och jag är redan rastlös. Jag och Niall sitter bokstavligt ihop. Jag sitter i hans famn och han håller mig tätt intill mig. Vi bestämmer oss för attse på filmen som spelas på skärmarna framför oss.

Niall

Tiffany somnar sakta och jag ler lite. Snart somnar jag med mitt huvud mot hennes, armarna om henne och hennes kropp mot min.

 - Psst, Niall! Wake up, we're here!

Jag öppnar ögonen och ser Harry stå framför mig. Snabbt väcker jag Tiffany och vi går trött ur planet. Men direkt när vi kommer ut så blir Tiffany hyper och springer runt och sjunger tillsammans med de andra tjejerna. Jag bara ler och följer med killarna bakom dom. De börjar sjunga What Makes You Beautiful och jag springer ifatt henne. Jag tar tag i hennes midja och snurrar runt henne. Hon tjuter lite gulligt och jag släpper ner henne, men håller henne fortfarande i min famn.

 - Baby you light up my world like nobody else. The way that you flip your hair gets me overwhelmed(?). But when you smile at the ground it ain hard to tell. You don't kno-o-ow, you don't know you're beautiful, visk/sjunger jag i hennes öra.

Hon fnissar innan hon kysser mig för att sedan ta min hand och dra med mig till de andra som redan står vid bandet till väskorna.

--------------------------------------------------------------------------------------------------

FÖrlåt för dålig uppdatering + kort kapitel!!

Har verkligen nästan inga idéer alls! Hjälp mig nu hörrni!!! Tack för alla grymma kommentarer!!! ÄLSKAR ER!!

Sakta går jag med tunga steg mot Cillas rum. Rum 354B. Cilla ligger på en sjukhussäng med stängda ögon. Hon har ett bandage runt huvudet och mörka ringar under ögonen på hennes bleka ansikte. Tårarna stiger i mina ögon. Tänk att min ex bästis har gjort det här... Jag fattar inte hur hon kan göra något sånt!

Jag klarar inte av att se henne såhär, och veta att det är mitt fel. Så jag går ut. Och går riktigt fort till killarna. Jag säger till Zayn att han kan gå in till henne. Sedan brister allt. Tårarna strömmar nerför mina kinder och jag kryper in i Nialls famn.

 - Nämen! Är det du, Tiffany?

Jag ser upp och ser min egen doktor stå där. Han ser lite oroligt på mig men ler lite ändå.

 - Det är jag, ler jag.

 - Så bra! Jag tänkte precis ringa dig och be dig komma hit, men det behövs ju inte. Du är ju redan här! Kan du följa med på en liten undersökning? frågar han och ser lite menande på killarna.

 - Ja, visst, säger jag och ser på killarna. I'm just going to examination, I'll be right back, säger jag och går med Daniel (doktorn) till hans egna undersökningsrum.

Jag sätter mig på britsen och låter honom kolla puls och sånt.

 - Så... Varför är du här då? frågar han och plockar lite med olika sprutor.

 - Min bästis råkade ut för en olycka, säger jag kort.

 - Oj, vad hände då? frågar han och går mot mig.

Jag berättar vad som hände och han lyssnar noga. Frågar lite saker ibland, och jag svarar. Snart är vi klara och han skriver ut ny medicin till mig. När jag kommer tillbaka till väntrummet är det bara Zayn som sitter där.

 - Oh, hey, where are the others? frågar jag försiktigt och sätter mig bredvid honom.

 - They all went home. I wanted to stay, so did Niall, but they needed to go, ler han.

 - How is Cilla? frågar jag tyst.

 - Well, good. I mean, she'll survive, säger han tyst och jag harklar mig för att få bort klumpen i halsen.

Efter en stund bestämmer vi oss för att åka igen. Så vi går ner och tar en taxi hem till mig. Killarna -förutom Zayn- är inte hemma, tydligen. Mamma jobbade och Lucas... Ja, han var väl med kompisar eller nåt. Jag ser att Zayn vill säga något, men som att han inte vågar.

 - What? frågar jag sakta.

 - I don't need to, but I think I need to be with the boys. We're about to have an interview, and I feel like I have to be there, säger han tveksamt.

 - Why shouldn't you go? frågar jag förvånat.

 - I don't want to leave you here, säger han, en aning generat.

 - Aww, that's cute! But you know, I'm not five. I'm actually seventeen now, säger jag.

 - By the way, before I forget it, when is your birthday? frågar han och jag ler lite.

 - That's a secret, flinar jag. But go now, you can't be late for an interview, ler jag och nästan puttar ut honom ur huset.

Han skrattar, ropar hejdå och hoppar in i en taxi som står på gatan. När han åkt iväg stänger och låser jag dörren för att sedan ta mina tabletter. Tre stycken, sammanlagt. Jag sväljer dom snabbt med vatten. Sedan sätter jag på den svenska filmen "I taket lyser stjärnorna". Jag gråter, som vanligt till den. Men när den närmar sig slutet så rycker någon i dörrhandtaget, för att sedan ringa på klockan. Jag pausar och öppnar dörren. Där utanför står killarna, blöta.

 - Wow, what happened to.... börjar jag men avbryter mig själv när jag ser att det spöregnar.

Snabbt släpper jag in dom och försöker undvika att bli blöt, vilket är ganska omöjligt eftersom dom är så kramgoa, och ska såklaart krama mig, alla på en gång.

 - Hello sunshine, it's a beautiful weather outside, isn't it? skojar Louis och jag ger honom onda ögat.

Sedan slänger jag mig på soffan igen och startar filmen igen. Killarna kommer efter att ha bytt om och sätter sig med mig. Men efter ett tag stönar Zayn irriterat.

 - What the hell are they saying?! utropar han och jag brast ut i asgarv.

Killarna bara fnissar åt mig och Niall kysser mig. Men snart reser de sig alla samtidigt och lämnar mig kvar.

 - Ha! What was that?! Are you leaving me now?! ropar jag och Niall kommer springades mot mig.

 - I forgot. Love you, säger han, kysser mig och springer efter killarna.

 - Jag ser det... mumlar jag för mig själv och sätter in mig i filmen igen.

När den är slut så går jag efter killarna som jag inte hittar någonstans.

 - Guys! Where are you?! ropar jag och går in i alla rummen i huset.

Efter några minuters letande lägger jag mig på min säng och tar fram mobilen. Loggar in på Twitter och läser mina mentions. Elaka ord om mig finns det gott om. Men ibland hittar jag några få snälla. Men glädjen när jag läser dom försvinner snabbt när jag läser en negativ. Tårarna stiger, men jag kämpar tillbaka.

Die your bitch!

Leave our Niall alone!

Die in hell, whore!

Hope you die in cancer or something!

Plötsligt hoppar killarna fram från min garderob, precis då brister allt. Tårarna strömmar och de ser förvånat på varandra. Niall rusar fram till mig och lägger händerna på mina axlar.

 - Hey, what's wrong honey? frågar han men jag svarar inte.

Men Liam har fattat. Han tar upp min mobil och läser medans de andra står bakom och läser över hans axel. Niall är fullt upptagen med att trösta mig, men när killarna läst klart visar Zayn honom allt.

Den kvällen spenderar vi på mitt rum. De försöker få mig att le, skratta, vara lycklig. Men det funkar inte. Inte nu. Istället ligger jag tyst, snyftar lite då och då. Men gråter inte. Istället är jag insatt i min egna bubbla.

Varför? Varför jag? Varför ska någon människa behöva gå igenom det här? Det är verkligen saken som förstör ens liv. Människorna som hackar på andra... Det finns inget värre. De kan ju ta reda på sina egna liv istället för att förstöra andras.

 - We're going to bed, I think. Are you two gonna be okey? säger Louis försiktigt och vi nickar.

Alla lämnar rummet, förutom Niall. Vi ligger och bara myser ett tag innan vi går upp för att byta om och göra oss i ordning för kvällen. När jag står framför spegeln i badrummet ser jag på mig själv. Varför valde Niall mig? Varför mig av alla vackra tjejer där ute i världen? Varför mig? Jag som har cancer, jag som är hatad av alla... Jag fattar inte?

 - What are you thinking about? frågar Niall och kramar mig bakifrån.

 - Nothing, svarar jag snabbt och ser ner.

 - Hey, it's gonna be okey, right? We'll make this, together, säger han och ser mig djup i ögonen.

 - We'll make this, svarar jag och kramar honom hårt.

På något sätt har jag fortfarande hopp. Hopp för en framtid med Niall. Hopp om att min cancer ska botas... Kommer mitt hopp försvinna?

--------------------------------------------------------------------

FÖRLÅT!

Har verkligen usel uppdatering! Men jag har verkligen TON MED LÄXOR! Två redovisningar, glosor, prov, test, allt! Men jag fick lägga ut det här snabbt, kände mig tvingad till det eftersom ni förtjänar en bättre uppdatering. Och jag vet att jag tjatar, men jag har ett liv utanför datorn!

ÄLSKAR ER!

Jag satt helt still. Han la på. Han klickade mig. Han stöttar mig inte. Sakta tar jag ner mobilen och lägger den på bordet.

 - What did he say? Frågar Niall oroligt.

 - He is glad that we getting married... säger jag tyst.

 - And what about the cancer? Frågar han försiktigt.

 - Nothing.

 - What do you mean? Frågar han och tar min hand över bordet.

 - He didn't say anything. Viskar jag och känner tårarna i ögonen.

 - He maybe just need some time to think.

Jag nickar och snyftar för att sedan torka mig under ögonen. Niall kommer fram till mig och drar upp mig från stolen, in i hans famn. Han drar mig hårt intill sig och pussar min nacke.

 - He'll call you. Soon he's going to regret it. Viskar han.

Sedan betalar han för oss två och vi går ut. Vi ser Harry och Louis i någon karusell. De håller handen och Louis sprattlar med benen. Nedanför står Zayn och Liam och bara skrattar. Cilla syns inte till. Så vi går fram till killarna och de ler mot oss.

 - Where is Cilla? frågar jag och de ser på varandra.

 - She.. She walked away with Tina. säger Liam och jag stelnar till.

Snabbt ser jag mig omkring och ser någon dra Cilla runt ett hörn. Snabbt springer jag mot dom och ser Tina dra in henne i någon källare. Cilla möter min blick och jag försöker  läsa av den Hon menar något i stil med att jag ska gå, men aldrig i livet. Jag springer fram mot dom, puttar undan Tina och tar Cillas hand. Sedan springer vi därifrån, men hinner inte långt. Tina drar i Cillas tröja så hon ramlar ner på marken.

 - MEN VAFAN HÅLLER DU PÅ MED?! Skriker jag på henne.

Cilla slår i huvudet i marken och de börjar blöda från hennes huvud.

 - Du skulle ha tänkt på det här innan du sa ja. Säger Tina innan hon springer därifrån.

Jag börjar gråta och sätter mig bredvid Cilla som är helt blek i ansiktet. Hennes ögon rullar och hon skakar. Någon/några springer mot oss och Niall sätter sig direkt bredvid mig. Zayn sätter sig på andra sidan och börjar gråta smått han med. Dom gillar varandra, helt klart.

Tänk om hon försvinner? Tänk om hon inte kan vara med på mitt bröllop? Tänk om hon aldrig får se solljuset igen? Jag börjar storgråta och Niall drar in mig i hans famn.

 - Come here. Mumlar han och försöker dra mig bort ifrån Cilla.

 - NO! Skriker jag och försöker slita mig från hans grepp.

 - Tiffany, stop it. Viskar han och jag faller ihop på marken.

Det här är mitt fel. Jag gjorde det här mot Cilla. Jag kommer orsaka hennes död...

 - Niall... Gråter jag och han drar mig intill honom.

Jag hör hur Liam pratar i telefonen och hur de andra snyftar och viskar med varandra. Jag hör hur de viskar att hennes puls går ner. Kanske viskar dom bara för att inte jag ska höra. Men det gör jag. Alla andra ljud är bortkopplade. Allt som hörs är mina ojämna andetag, deras viskningar och alla snyftningar. Niall stryker handen längs min rygg och jag hör syrener. Sedan höga röster och snabba steg. Snabbt ser jag upp och ser ambulansen åka iväg.

 - NEJ! CILLA!! Skriker jag och springer efter.

 - Tiffany! Ropar de andra efter mig.

Allt går liksom i slowmotion. Mina andetag är snabba och jag snubblar nästan över mig själv. Men ambulansen är snabbare. Den åker längre och längre ifrån mig och snart försvinner den bakom ett hörn. Jag saktar in och bara står där. Tårarna rinner nerför mina ögon och jag snyftar högt.

 - Honey, she'll be alright. Säger Niall andfått och kramar mig hårt bakifrån.

Efter en stund sitter vi i bilen på väg till sjukhuset. Alla är tysta. Ibland hörs snyftningar. Zayn sitter bredvid mig och håller min hand. Jag skulle nog säga att han och jag är närmast Cilla. Dom har ju något på G och jag och hon är bästisar.

 - Hej, vad kan jag hälpa er med? ler kvinnan i "receptionen". 

 - Vilket rum ligger Cilla Nilsson (vet inte om jag skrivit hennes efternamn förut) i? frågar jag och snyftar.

 - Hon är inne på operation nu, i operationsal 5B. Men ni kan vänta i väntrummet utanför. Tredje våningen, sedan går ni till höger, ler hon och jag nickar.

Jag tar Nialls hand igen och drar med mig honom till hissen, såklart följer de andra efter. Zayn kommer fram till mig när vi väntar på hissen.

 - What did she say? frågar han oroligt.

 - She was about to do a surgery, svarar jag.

 - Was it bad? frågar han tyst och vi stiger in i hissen.

 - I don't know. She didn't tell me. But she's going to be fine, Zayn. I can't promise you,but if she's strong enough, she's going to be fine. And she is strong, right? säger jag och han ler lite.

 - Yeah, super strong, ler han och jag ler lite sorgset.

Vi stiger ut och går till höger. Över en dörr med en glasruta står det Väntrum, så vi går in där. Vi sätter oss i en soffa och väntar på... Något. En doktor kommer ut och ser ner i sina papper.

 - Annhöriga för Cilla Nilsson? säger han och jag nickar.

 - Det är vi, säger jag.

 - Vem är närmast släkting? frågar han.

 - Det är jag.

 - Okej, kom med här, säger han och jag nickar.

 - I'll be right back, säger jag till killarna och följer med doktorn.

Vi stannar utanför ett vad som ser ut som ett kontor och går in. Han sätter sig bakom ett skrivbord och jag sätter mig på andra sidan.

 - Jag är Emil och jag kommer ha hand om Cilla när hon är här. Hennes operation blev precis kvar, men hon har inte vaknat än. Vi fick ta ut några gruskorn ut såret på huvudet och sedan sy åtta stygn. Förhoppningsvis kommer hon vakna inom någon timme och får åka hem imorgon bitti, säger han och jag andas ut av lättnad.

 - Oh, tack Gud, viskar jag och lutar bak huvudet.

 - Du får skriva på några papper nu så får du gå in till henne sedan? säger han och jag nickar.

---------------------------------------------------------------------------------------

Kommentera!

Förlåt för dålig uppdatering!! Har haft mycket att göra de senaste dagarna och ja... Jag skriver så ofta jag kan helt enkelt!

När Lucas gått ifrån rummet kommer Niall in. Vi myser en stund innan vi bestämmer oss för att hitta på något med killarna och Cilla. Mamma har tydligen gått till någon väninna, så vi kan äta frukost i lugn och ro med killarna. När vi sedan gjort det ringer vi över Cilla som kommer med nyheten om att det är en marknad på torget. Vi bestämer oss för att gå dit. Så när alla tagit på sig skorna går vi ut. Jag tar tag i Nialls hand och ser på de andra som går framför oss. De skojar och puttar varandra, fram och tillbaka.

Men plötsligt ser Cilla något och hon stannar. Killarna kollar konstigt på henne med kollar på det hennes blick är fäst på. Jag med. Hela jag stelnar till och jag känner hur Niall tar ett hårdare tag om min hand.

 - I'm right beside you, she wont touch you again. Viskar han i mitt öra.

Cilla går på min andra sida medans Harry, Liam, Louis och Zayn går lite före oss. De pratar tyst med varandra och jag ser hur hon går mot oss.

 - Du är så feg, vet du det? Har massa såkallade beskyddare runt dig, hela tiden. Erkänn det, du vågar bara inte gå ensam just nu. Flinar Tina och Cilla stönar högt.

 - Kan du inte bara lämna oss ifred! Och så är det ju faktiskt du som är feg! Du pratar ju svenska bara så att inte killarna ska förstå! Ryter Cilla och Tina håller upp händerna med ett elakt skratt.

 - Wow, ta det lugnt nu.

 - Tina, du kommer aldrig få min på fall. Jag och Niall är redan förlovade. Säger jag lugnt och jag ser hur Niall reagerar lite på sitt namn.

 - Förlovade? Säger Tina, en aning sårat.

 - Ja, FÖRLOVADE! Vet du inte vad det betyder? Säger Cilla drygt.

 - Såklart jag vet det! Fräser Tina.

 - Vad vill du egentligen? Frågar jag och släpper Nialls hand, samtidigt som jag går mot henne. Du vet att du inte kan få mig på fall längre. Och du kommer inte få Niall, så varför är du på mig hela tiden? Hitta dig ett liv istället. Fortsätter jag och hon skrattar till, glädjelöst.

 - Jag har redan hittat mitt liv. Vill jag ha något, så får jag det, Tiffany. Har du inte fattat det än? Jag får det jag vill ha! Jag tar det jag vill ha! Jag slutar inte kämpa, inte tills jag får det jag vill ha. Ganska enkelt, faktisk. Säger hon och tar ett steg emot mig.

 - Du är så patetisk. Viskar jag och böjer huvudet mot henne.

 - Du ska få se. Viskar hon tillbaka och tar sitt huvud närmre mitt.

Med en suck vänder jag mig om och märker att alla ser på mig (killarna och Cilla). Snabbt går jag emot Niall och tar hans hand. Sedan drar jag med honom därifrån. Killarna och Cilla följer efter.

 - What did she say? Frågar Niall.

 - Nothing. Suckar jag och ser mig omkring.

 - Tiffany, it has to be something.

 - She just teased me, nothing else.

 - Did she call you something bad?

 - No, she didn't. But this isn't going to  ruin our day, right?

Det sista riktar jag till alla. De svarar bara med ett mumlande jag. Helt chockat försvinner alla ifrån mig och Niall så fort vi kommer fram. Jag fnissar.

 - I think they really enjoy their time with us.

 - Yeah, I think so too. Flinar han.

Vi går mellan stånden och kollar lite. Jag köper lite godis bara, men inget mer. När vi har kollat runt överallt så sätter vi oss på ett utomhus kafé.

 - So... How do you want our wedding to be like? Frågar Niall och rör runt i den varma chockladen som står framför honom.

 - I used to dream about a wedding in Hawaii, at the beach, in the sunset. My dress would be simple and like... fluttering in the wind. But, I think that's just a dream that can't come true. Ler jag och han ler tillbaka.

 - That sounded awesome. Ler han.

 - When do you guys leave? Frågar jag tyst och ser ner i min kopp som är halvfylld med varm choklad.

 - In a week, almost. Säger han och jag nickar.

 - When are we going to have the wedding?

 - When we come back? Säger han försiktigt och jag nickar sakta.

Vi planerar bröllopet lite smått och vi kommer snabbt överrens. Det kommer bli magiskt, det vet jag. Med Niall blir allt magiskt. Men det enda jag grubblar över nu är mamma. Hon hatar verkligen idén om att jag ska gifta mig. Hon kanske inte ens kommer på bröllopet? Jag måste ringa pappa också. Han vet inte ens att jag har cancer... Undrar hur han kommer reagera... Plötsligt kände jag ett stark behov av att ringa honom.

 - Niall, can I just call dad? Frågar jag försiktigt och han nickar snabbt.

 - Yeah, of course!

Jag tar upp mobilen och ringer upp pappa. Han svarar efter bara några få signaler.

 - Mr. Jones here!

 - Hi dad! It's Tiffany!

 - Tiffany! Hi! Wow, it's awesome to hear your voice!

 - Haha, it's nice to hear your to, daddy.

 - So... Was it something special?

 - Yes... Two things, actually. Do you want to hear the good or the bad one first? Niall ler mot mig.

 - The good one, please. Jag fnissar åt hans roliga "dialekt".

 - I'm gonna marry Niall. Ler jag och Niall ler stort.

 - Oh my God! Seriously?! Congratulations!! Wow, that's huge! What does mum think about it?

 - Well, she hates the idea. But I mean, it's my life. I know what I am doing.

 - You know how she is... Okey, so what's the bad one?

 - Ehm... I like... Got cancer...

Jag hör hur han drar efter andan. Efter några sekunder av tystnad lägger han bara på.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Kommentera på!!

Har ni blivit lurade på första april? ;) Eller ni kanske är för smarta för att bli lurade, haha. Funderar på att börja avsluta novellen ganska snart och börja på en ny, vad tycker ni om det? Bra/dåligt?

När jag vaknade nästa morgon sken solen in genom mitt fönster. Någon andades i min nacke, så jag vände mig om. Där låg Niall. Hans ögon var stängda och munnen var lite öppen. Hans ena arm låg om mig och jag kröp upp närmre honom. Tänk om han är sur på mig för igår? Tänk om han inte vill gifta sig med mig längre? Han kanske har ångrat sig? Kanske friade han bara för att han tyckte synd om mig?

 - What are you thinking about? Viskar Niall, utan att öppna ögonen.

 - Are you mad at me? Viskar jag och han öppnar ögonen.

Hans ögon ser rakt in i mina och jag känner hur magen pirrar.

 - No, why would I?

 - Well, you seemed mad yesterday... Mumlar jag och ritar så mönster på hans bröstkorg.

 - But I'm not. I'm just worred about you. I don't want anything to happen to you. Viskar han och smeker min kind.

 - I'll try my best, for you. But it's gonna be so hard.

 - Who said life was easy? Life is never gonna be easy.

 - We'll do it. Together. Ler jag och kysser honom.

Jag gick fram till min garderob och la fram rena underkläder, ett par svarta jeans, ett turkost linne och sedan ett par vita hälstrumpor. Jag drog av mig min pyjamas och kände Nialls blick på mig.

 - I know you're looking. Fnittrar jag och drar på mig kläderna jag la fram.

 - What? Nooo... Säger Niall oskyldigt.

När jag tagit på mig kläderna vänder jag mig mot Niall. Har har tagit på sig ett par chinos och en röd t-shirt. Med ett leende lägger jag mitt hår på ena axeln och borstar igenom det. Sedan sminkar jag mig med mascara, foundation och eyeliner. När jag är klar tar jag Nialls hand och vi går tillsammans ner till köket. Där sitter mamma och Lucas. Niall ser på mig och nickar innan han ursäktar sig och går till upp till rummet igen.

 - Hej gumman. Ler mamma och jag ler osäkert.

 - Hej.

 - Vad skulle Niall göra? Frågar Lucas och ser på mig.

 - Ehm... Vet inte... Men jag har något att berätta för er. Säger jag tyst.

 - Är du gravid?! Utbrister mamma och jag skakar snabbt på huvudet.

 - Nej! Nej, absolut inte! Men... Jag och Niall ska gifta oss...

Mamma tappar hakan, medans Lucas sätter flingorna i halsen.

 - VA?! Skriker mamma.

 - Jag älskar honom, mamma! Han är den rätta för mig!

 - Men du är så ung! Du kan inte gifta dig nu! Tänk om du ångrar dig?!

 - Jag skulle aldrig ångra mig med Niall. Ryter jag.

 - Nej nej! Det var därför du kom hem ifrån London med tårar?! Va?! Fräser mamma.

 - Bara för att du inte var lycklig med pappa betyder ju inte det att jag inte är lycklig med Niall! Skriker jag och springer ut ur huset.

Zayn

Jag vaknar av att någon skriker, och att dörren smälls igen. Sakta sätter jag mig upp och ser mig omkring. Jag och de andra killarna - minus Niall - sover i ett extrarum.De andra har också vaknat.

 - What was that? Frågade Harry hest.

 - I think the question is who was that? Rättar Liam och kliar sig i ögonen.

 - Hey guys! You gotta come! Tiffany ran out. Säger Niall fort som nu stod i dörröppningen

Vi alla reser oss upp och drar snabbt på oss kläder. Sedan rusar vi ut ur huset och ser oss omkring. Det första jag lägger märke till är en tjej några hundra meter bort på trottoaren. Hon har huvudet i händerna och sitter med benen mot magen.

 - Guys, look. Säger jag och pekar mot henne.

Niall rusar dit och sätter sig bredvid henne.

Tiffany

 - Honey, what's wrong? Frågar Niall oroligt och drar in mig i sin famn.

 - Mom doesn't want me to get married. Gråter jag och kryper upp mot hans famn.

 - Why not? Viskar han och de andra går mot oss.

 - She thinks I'm too young, and she keep on saying that I'll regret it. Gråter jag och snyftar högt.

 - Shh... I'll never let you go. I can't see you hurt. Viskar han och håller om mig hårt.

De andra kommer och efter att vi pratat går vi in igen. Mamma eller Lucas kollar inte ens på oss. Det gör ont i mig... Det gör ont att de inte accepterar mina beslut. Att de inte litar på att jag vet vad jag gör. Och det blir ju inte bättre om de tänker stänga mig ute.

 - Tänker ni stänga mig ute nu? Va?! Kan ni inte acceptera att jag är lycklig? Ni kanske ska börja acceptera mina val! Ryter jag och springer upp till mitt rum.

Jag slänger mig på sängen och ser upp i taket. Även om mamma och Lucas inte kommer prata med mig, så kommer jag gifta mig med Niall. Jag har ju fortfarande pappa. Han kommer säker bli jätteglad för min skull. Till skillnad från mamma och Lucas. Cilla och killarna finns ju också. Jag kommer gifta mig med Niall, bilda en familj, flytta till en strandvilla, åka på många familjesemstrar. Jag och Niall kommer åka på smekmånad i Hawaii.

 - Tiffany...

Jag vänder på huvudet och ser Lucas stå i dörröppningen. Snabbt vänder jag upp blicken igen och ser upp i taket.

 - Snälla, ignorera mig inte. Jag är bara chockad. Jag måste få ta in allt. Det är stort, förstår du väl? Min syster ska gifta sig! Och det är inte med en vanligt kille, utan en popstjärna! Jag ville bara säga att jag kommer vara vid din sida hela tiden, vad än mamma tycker. Hon tycker att du är för ung. Om hon skulle bestämma skulle du inte ens ha en kille vid det här laget. Hon tycker man ska vänta med kärleken. Säger han.

 - Vad har mitt liv med mamma att göra?! Hon vill inte att jag ska ha någon kille bara för att hon inte har någon! Ryter jag.

 - Hon vill inte att du ska ha någon kille bara för att hon är rädd att du ska bli sårad. Säger han mjukt.

 - Men jag är ju sårad - av henne. Hon sårar mig genom att inte stå upp för mina val. Mumlar jag och han ler lite.

 - Strunta i henne nu. Vart ska ni gifta er då?

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kommentera!!

Hennes mamma är emot giftemålet, hur kommer det sluta?! :)

xxx