onedirectiontolove

Direktlänk till inlägg 22 augusti 2013

32#Fans

Av Wilma - 22 augusti 2013 20:45

 "But Millie! That was mine!" klagar Jaja och stampar med foten i golvet, likt ett barn.

 "Oh please! It wasn't yours! I took this straight from the package!" protesterar Millie.

 "Then where did mine go?!" tjuter Jaja och alla - minus Millie - stönar irriterat.

 "Maybe someone else took it!"

 "Can you both shut the fuck up! It's just a stupid Oreo! Go get another one from the package!" utbrister jag irriterat.

 "CHACHI! It's an Oreo that we're talking about! Plus, I know that Millie took it but he just won't admit it!" säger Jaja och pekar dömande på Millie.

 "We have been on this bus for three hours and you can't even stay friends, how the hell are we going to survive it for at least 20 more hours?!" klagar Moon.

 "He stole my Oreo and you still got his back!" anklagar Jaja surt och jag utbrister i ett högt, irriterat stön - som mer låter som en hungrig björn.

 "PLEASE GOD SAVE ME FROM THIS HELL!" skriker jag, reser mig upp och klättar upp till Louis sovbrits. 

Hans kudde luktar precis som honom och täcket är mjukt och gosigt. Efter fem minuter av Oreo-kampen tystnar det och Louis drar undan draperiet lite. Han ler mot mig och jag ger honom ett sånt där stort, töntigt fakesmile. Louis skrattar åt mig och kryper upp till mig.

Redan för två timmar sedan böt alla om till pyjamas, vilket betyder att jag har på mig ett par mjukisshorts, en bh och ett linne. Louis har på sig ett par cola pyjamasbyxor - som jag är så sjukt avundsjuk på - och en t-shirt som han drar av sig när han lägger sig framför mig. 

 "Have they always been like this... you know... childish?" frågar han tyst så att de inte ska höra och jag fnissar.

 "Yup"

 "Guys! We're stopping at McDonalds!" ropar Liam till oss och jag suckar.

 "Alright!" ropar Louis.

Vi kliver ut igen och jag kommer på att jag inte har andra kläder här, förutom jeansen och toppen jag hade på mig innan. Shortsen och linnet lämnade jag kvar här innan pausen. Så jag antar att jag får gå såhär. 

Louis drar på sig t-shirten igen och alla tar på sig sina skor. Bussen stannar och alla vinglar till, vilket får alla att skratta. Vi kliver ur bussen och stannar precis utanför för att sträcka lite på oss. I.aM.mE's buss stannar här också, tillsammans med en mindre buss som våra livvakter delar. 

Plötsligt kommer det ett par bilar där tjejer - fans - flyger ut skrikandes. De springer emot oss och omringar oss. Eftersom de inte är så många så är det lugnt, men det värsta är att det kommer fler och fler. 

Livvakterna försöker hålla fansen borta så gott som möjligt och Louis håller min hand hårt, men jag får fler och fler rivsår på armarna och benen. En del rycker i mitt hår - liksom what? Varför? - men då säger Louis ifrån, vilket får fansen galnare än innan, om det ens är möjligt. 

När vi kommer in på McDonalds ställer sig de flesta livvakterna vid dörren för att hindra fansen att komma in medan vi äter. I kön kollar Louis oroligt på mig.

 "Are you alright? They were pretty crazy" frågar han och jag ler mot honom.

 "I'm fine" säger jag, även om det svider lite på låren och armarna.

När jag kollat ner konstaterar jag att det inte är något allvarligt, bara några få rivsår. Vi beställer maten och sätter oss vid två olika bord så att alla får plats. Louis sitter bredvid mig på vänster sida och Niall på den andra. Harry sitter framför mig, Millie framför Niall och Brandon framför Louis. Vid det andra bordet sitter Liam, Zayn, Moon, Jaja och Pacman. 

Innan jag äter min goda - varma, underbara, söta, lilla - cheeseburgare plockar jag vant ut gurkan och petar ut lite lök medan jag ändå håller på. Harry kollar på mig som om jag vore ett freak. 

 "What?" frågar jag honom och tar första tuggan på - den åh så himelskt goda - hamburgaren. 

 "You don't like the cucumber? Are you like crazy?" frågar han och jag rynkar näsan.

 "It's disgusting" påpekar jag.

 "You're disgusting" retas han och äter upp min gurka.

 "Hey, you have no right to call my girlfriend disgusting" avbryter Louis, lite halvt ironiskt.

 "Just facing facts, Lou" flinar Harry och äter av sin stora, feta hamburgare.

Vi alla skrattar lite tyst. Utan att ens tänka mig för kollar jag ut mot fönstrena och ser fansen trycka sig mot glaset och spela in på oss, och ta kort. Om det är något jag inte är bekväm med så är det när folk kollar på, filmar in eller tar kort på mig när jag äter, mest för att jag ser ut som en gris.

Snabbt - men ändå vad jag trodde var diskret - rätar jag lite på ryggen och äter lite mindre tuggor för att det ska se lite bra ut i alla fall. Niall verkar inte ha några problem, så som han trycker i sig hamburgaren. 

 "A little too much?" chansar Louis, men tyst så bara jag hör. De andra pratar med varandra så de märker inget.

 "Yeah" mumlar jag och dricker lite av min cola. 

 "I'm sorry, about all of this. We could have took it on the bus" säger han med sina urgulliga hundvalpsögon. 

 "It's not your fault. I choosed to hang out with the one and only One Direction and I knew the consequences, trust me" flinar jag och han ler snett.

Tillslut har jag ätit upp min hamburgare och jag börjar på mina pommes. De är fortfarande varma och goda. När alla är klara lämnar vi allt, men jag har kvar muggen med cola eftersom det är mycket kvar i den. 

Fansen klämmer ihop sig mot oss, trots att livvakterna skiljer oss ifrån dem. Just då hör jag ord som verkligen sårar, som jag tar in och tar åt mig av, men jag försöker att inte bry mig om det, istället koncentrerar jag mig på Louis hand som klämmer hårt i min egen. 

 "Chachi, we're going to our bus, do you want to come?" frågar Jaja mig igenom massan av skrikande tjejer och jag nickar.

 "Louis, I'll follow the others to our own bus" säger jag med huvudet nära hans öra.

 "Alright, do you want me to come?" frågar han och jag rycker på axlarna.

 "Doesn't matter"

 "We need to keep moving!" utropar en livvakt.

 "I'll see you later Lou" säger jag till honom och skyndar mig mot Jaja som väntar på mig. 

Två livvakter hjälper oss två till våran buss där resten av gruppen redan väntar. Flera skrikande tjejer rycker och drar i mig, med livvakterna slår iväg deras händer. Så fort vi är en centimeter innanför dörren på bussen stänger de dörren och ljudet av alla skrik dämpas. 

 "Are you girls alright?" frågar Brandon oroligt när vi kliver in lite länge. 

Vi båda nickar och tar oss varsin cola ur det lilla kylskåpet. Brandon går framför oss till sofforna länge bak och sätter sig i soffan. Jag och Jaja vinglar till när bussen börjar åka, dock går det inte jätte snabbt, antagligen på grund av alla fans. 

 "Sit down before you fall and die. We need you to perform" skojar Millie och vi båda ger honom onda ögat. Det får honom att höja händerna i försvar. 

 "Didn't know we meant that much to you, I feel honored" skojar jag och lägger handen över hjärtat.

 "That's why you should place your arse on this God dammit couch" svarar Millie och överdriver sin söderamerikanska dialekt. 

Vi fnissar lite innan vi sätter på en film. Alla tränger ihop sig på soffan och jag svär, vi alla svettas som grisar och klagar hela tiden. Tillslut sätter jag mig på golvet istället, på en massa kuddar. Mycket skönare. 

Jag antar att jag somnat, för snart vaknar jag av att någon kittlar mig på näsan. Utan att tänka mig för lyfter jag handen för att ta bort det, men då blir mitt ansikte fyllt av grädde. Chockat sätter jag mig upp och hör alla asgarva åt mig. När jag fått bort grädden från ögonen ser jag på Millie som står och asgarvar med sprutgrädde i ena handen och någon fjäder i den andra. 

Utan att dra till mig särskilt mycket uppmärksamhet reser jag mig upp och går långsamt fram mot Millie, som fortfarande skrattar. Jag gör mitt drag snabbt och smetar grädde i hans ansikte. Då börjar resten av gruppen garva högre. Jag ser att Pacman filmar med sin iPhone 5 så jag ler lite mot kameran.

 "What can I say? These guys will soon realize what 'Karma Is A Bitch' means. Thanks for watching, bye!" säger jag och vinkar fånigt.

 "This is so going up on YouTube" garvar Pacman. 

 "I am so going to take a shower" mumlar jag medan de andra fortsätter garva.

 

När jag kommer ut ifrån duschen ligger alla i sina britsar. Eftersom alla verkar sova lägger jag ner mina vanliga kläder i min resväska, eftersom jag redan bytit om till en av Louis' stora t-shirts. Försiktigt klättrar jag upp till min brits och tar fram mobilen. Två sms från Louis.

I saw what they did 2 u... It was HILARIOUS! 

 

Oh, Brandon told me u were in the showeeer, text me when u r done babe xx


När jag skrivit ett kort sms till honom går jag istället in på Twitter. Jag skiter i alla taskiga kommentarer och svarar och retweetar några snälla. Snart vibrerar mobilen, eftersom mitt ljud är avstängt, och ett nytt sms från Louis poppar upp.

Hey uuuuu, I like ur STYLE 

 

Randomness is tha shit. 


Of COURSE it is darling. Whatcha doin?

 

Just layin 'ere, by myself, everyone's asleep... MOON IS SNORING AND I THINK I MIGHT KILL HIM NOW.


Aww pretty little girl, maybe you should have come with us anyways ;) 

 

Oh you would be WORSE. 


#offended


Jag ler åt smset och så där fortsätter det tills klockan ett på natten. När jag kommit ut ifrån duschen var klockan tio ungefär. 

Trots att Louis slutat smsa mig kan jag inte sova. Moon's snarkningar, bussen brummande och de andras djupa andetag får mig stressad. Tankarna vandrar iväg till mamma och pappa. Mormor. Seth. Hayley, Tyra och Carly. Joanne och Emma. Undrar om mamma lämnat rummet än... Undrar hur hon mår... Undrar hur Seth mår... Undrar om Hayley, Tyra och Carly mår bra... Undrar om Joanne och Emma pratat med mamma...

Det var svårt att lämna hela familjen just i det här läget, efter allt som hänt, men jag var ju tvungen. Det här är som mitt jobb. Jag får betalt för att göra det jag älskar. Det är helt sjukt egentligen... Det är sjukt att tänka på hur långt I.aM.mE har kommit efter America's Best Dance Crew. Liksom, HALLÅ, vi turnérar med One Direction!

Tillslut somnar jag, klockan tre ungefär, tror jag. Alltså har vi åkt i 14 timmar, drygt. Så vi kommer vara framme ungefär ett imorgon. Med en sista tanke, ägnad åt mormor. 

 

-----------------------------------------------------

 

Kände att jag liksom behövde avsluta där... Anywho, har VÄRLDENS JOBBIGASTE idétorka - fortfarande - och det kommer säkert dröja ett tag innan nästa kapitel, men det skulle verkligen hjälpa om ni hade idéer eller om ni bara kommenterar på, för kommentarerna sjönk lika snabbt som de kom. 

Let's do this english thing when I just write in English instead of Svenska. It's pretty amazing because I am so bra on English - juste, bra betyder ju bh på engelska... aca-akward... .... ... ANYWHOOO ÄR JAG DEN ENDA SOM ÄR SUPER GLAD OCH LYCKLIG ÖVER ATT PERRIE OCH ZAYN SKA GIFTA SIG?! ÄR JAG DEN ENDA SOM ÄR GLAD ÖVER ATT LIAM OCH SOPHIE ÄR TILLSAMMANS?! Är jag? aha...............

Nej men allvarligt, jag tycker det är helt otroligt. Fast ändå betyder ju det att de håller på att växa upp, vilket betyder att de kommer vilja leva vidare, vilket betyder att de kommer sluta vara One Direction... När jag tänker så får jag typ ångest, jag kan verkligen inte tänka mig ett liv utan dem. 

I ALLA FALL nu ska vi sluta tänka on the framtid and just tänka on the fanfic. 

Love you AAALLL my dear crazy mofooooos

 

 
 
Ingen bild

JoJo

22 augusti 2013 22:29

And this kapitel was very very bra! Men jag tycker maybe att Zayn och Perrie är lite too young, dom kan väl ändå enda sina kärriärer? Liam är säkert jättehappy med Sophie, visst, jag saknar Dani, men I hope that they are lucky! And just so you know, I really diggar din typ "humor"? xD

 
Ingen bild

Elin

23 augusti 2013 14:53

Jättebra kapitel!
JAG ÄR ASJKZZCBFJ GLAD FÖR ZAYN OCH PERRIE! Och om Liam är lycklig så är det underbart! :)
xx

 
Ingen bild

Olivia

23 augusti 2013 17:28

Hahahaha! Shit bad mycket som händer.. Jag har ingen koll längre hahaha:) really bra kapitel as alltid;)

 
Ingen bild

Olivia

23 augusti 2013 17:30

Hahahah det händer mycket i 1D såg att min kommentar kunde misstolkas lite hahah:) kapitlet var jättebra som vanligt<3

 
Ingen bild

Ja

25 augusti 2013 09:12

Vad hände med den där mannen chachi såg i början av novellen...? Han som bara försvann (skuggan) kan man inte typ utveckla det?:3 att han stalkat henne typ och kidnappar henne/dom/ några av dom eller så :3

 
Ingen bild

Agnes

25 augusti 2013 13:34

Asbra kapitel as always! Är också skitglad för perries och zayns skull! Fick reda på det i omklädningsrummet när vi skulle byta om till gympan, och jag hoppade omkring i hela rummet medans alla andra stirrade konstigt på mig... Hehe... Xx

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Wilma - 22 december 2013 20:11

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

Av Wilma - 22 december 2013 16:15

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

Av Wilma - 18 december 2013 20:00

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

Av Wilma - 4 december 2013 18:15

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Av Wilma - 27 november 2013 21:00


Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...

ÖVERSÄTT

Presentation


Hej hej! Här på bloggen kommer jag skriva fanfics om One Direction. Handlingen kan du läsa längre ner i menyn. Läs, kommentera och sprid!!

Love At First Sight

p> 

 

Olivia "Chachi" Gonzales är 17 år och har dansat hela sitt liv. Hon och hennes crew har vunnit America's Best Dance Crew år 2011, men har sedan dess legat lågt. Men nu kommer deras nästa utmaning. I London, Storbritannien, söker nämligen One Direction en dansgrupp som ska inleda alla deras 120 konserter på deras 9 månader långa turné. De bestämmer sig snabbt för att skicka in en ansökan...

Gilla Bloggen

Follow on Bloglovin

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Fråga mig

40 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar


Skapa flashcards