onedirectiontolove

Alla inlägg under juni 2013

Av Wilma - 14 juni 2013 13:00

På väg tillbaka till arenan messar Louis mig. Ett pirr i magen får mig att le och jag klickar upp messet. I ögonvrån ser jag Brandon tjuvkika över min axel för att se mobilen, men då vänder jag bort den, lipar åt honom och kollar ner på skärmen igen.

Are you on your way back yet?? I'm booooored. x


Jag ler stort och skriver in ett svar.

We're in the car now, c ya soon x


Jag låser mobilen och trycker ner den i fickan. De andra pratar om Justin Timberlakes "nya" låt. Diskutionen skjuts fram och tillbaka, en del tycker den är bra, andra inte, argument hörs hela tiden. Jag slänger in min åsikt och Pacman motargumenterar genast. 

Efter en kvart är vi tillbaka vid arenan och vi tävlar vem som kommer först till scenen. I den smala korridoren knuffas vi, skriker på varandra och aktar oss för passerande människor. 

 "Coming through!" skriker Millie när vi ska svänga höger. 

Men precis när vi svänger höger springer jag in i någon. Jag flyger bakåt och landar på ryggen. Omedvetet släpper jag ut ett skrik, även om det faktiskt inte gör så ont. Ni vet, som när man säger aj när ingen har gjort något? Bara en reaktion liksom.

 "Oh my God, Chachi I'm so sorry!" tjuter Niall som står framför mig och jag börjar fnissa.

 "It's alright" säger jag och han hjälper mig upp.

I änden av korridoren hör jag crewet klaga, tjata och diskutera vem som vann, men jag ser dem inte eftersom det är en sväng till längre ner i korridoren. 

 "Are you alright?" frågar Niall när vi går mot svängen i korridoren.

 "Yep" svarar jag glatt.

 "Where's my bestie?" hör jag Louis fråga.

 "She ran into Niall when she was trying to win a competition, she should be here soon" svarar Moon.

Jag fnissar och hoppar upp på Nialls rygg. Han börjar springa med mig mot scenen och när vi svänger i korridoren ser jag Louis och crewet stå där. När Louis ser mig på Nialls rygg blir hans blick mörkare, men det skiter jag i. När jag hoppat av från Nialls rygg skuttar jag fram till Louis.

 "Hi Lou!" ler jag och kramar honom.

 "Hey" svarar han kort och kramar mig tillbaka med en arm.

 "Something wrong?" frågar jag försiktigt och han skakar på huvudet.

 "No" svarar han bara och jag nickar sakta.

Sedan börjar arbetet igen. Precis samma som alla andra konserter. Men tanken av att Louis ignorerar mig stör min koncentration. Är han avundsjuk? I så fall på vad? Varför pratar han inte med mig? Varför ler han inte tillbaka när jag ler mot honom? Varför kollar han knappt på mig? Är han arg på mig? Gjorde jag fel? Bråkar han och Niall? 

Alla dessa irriterande tankar, evigt snurrande i mitt huvud. Tillslut känns det som att mitt huvud ska explodera. Huvudvärken kommer krypandes och huvudet börjar bulta av smärta. Trött lägger jag en hand mot tinningen och sluter ögonen. 

 "Are you alright Chachi?" frågar Brandon med rynkade ögonbryn.

 "Just a headache" suckar jag. "Do you have any aspirin?" frågar jag och han nickar.

 "I'll get you some water too" säger han och jag ler svagt.

 "Thanks"

Han försvinner iväg och jag sätter mig ner på soffan i logen. Det är bara jag här, och Brandon, de andra är och fixar kläder, tror jag. Jag lägger mig ner med huvudet på armstödet och masserar mina tinningar. Snart kommer Brandon tillbaka och ger mig tabletten och vattnet.

 "Thank you" säger jag och sväljer tabletten.

 "I have to go fix some things, will you be alright?" frågar han lite halvt oroligt.

 "I'm fine, Brandon, it's just a headache" säger jag och ler lugnande. 

 "I know, I know, I'm just worried" ler han och jag fnissar.

 "I'll text you if it get worse" lovar jag och han nickar.

 "Great, see you later" ler han och försvinner ut.

Jag sluter ögonen och försöker fokusera på något annat så huvudvärken ska försvinna, men det är omöjligt. Och Louis finns alltid på något ställe i min hjärna, han vägrar försvinna. En tår rullar nerför min kind, både av psykisk och fysisk smärta. Hoppas bara huvudvärken försvinner fram till konserten, annars kommer jag aldrig orka dansa.

 

Louis' POV

 


Jag och killarna står på scenen och tränar när Brandon går mot de andra i dans crewet. Alla är där, utom Chachi. Hur mycket jag än skulle vilja gå fram och fråga så kan jag inte bara sluta träna, då är vi ju tvunga att börja om. Brandon viskar något i Jajas öra och hennes ögon blir direkt oroliga. Han säger något mer till henne och hon nickar innan hon går backstage. 

När vi sjungit klart låten går jag direkt fram till Brandon som står och pratar med Moon. 

 "Hey man, where's Chachi?" frågar jag honom och han vänder sig mot mig.

 "She's in our dressing room, she has a headache. Jaja's with her right now" säger han.

 "Can I go to her?" frågar jag hoppfullt.

 "I don't think that's a great idea man. You've kinda been ignoring her all day. No offence" säger han och jag biter mig i kinden. 

Jag nickar sakta och skuldkänslorna äter mig innifrån. Varför ignorerade jag henne? Juste, för att hon red på Nialls rygg. Men varför blev jag sur över det? Hon gjorde inget fel, hon umgicks med sin kompis. Det är inte brott. Plus, att vi är inte ens tillsammans än, så även om hon flörtade med Niall har jag inte rätten att bli avundsjuk. 

Vi fortsätter träna tills arenan ska fyllas med fans. Då går jag istället mot alla loger och när jag går förbi I.aM.mE's loge hör jag någon snyfta där innifrån.

 "I don't know what I did wrong" snyftar en röst jag väl känner igen, Chachi.

 "Oh honey, you didn't do anything wrong. Louis is overreacting" hör jag Jaja trösta. 

 "But why is he ignoring me?" gråter Chachi.

Jag klarar inte av att lyssna, så istället går jag mot min loge för att byta om och så. Då har jag tid att tänka också. Men vad finns det att tänka på? Jag gjorde fel, inte Chachi. Jag måste be om ursäkt, måste. 

När det är en halvtimme kvar tills konserten ska börja ska alla samlas. Hela dans crewet är här, förutom Chachi och Jaja. Men i sista minuten kommer Jaja joggandes. 

 "Chachi won't join the concert today, she doesn't feel fine. We'll have to do it without her" säger hon snabbt och genast börjar de träna på koreografin så att den funkar utan Chachi.

Eftersom det fortfarande är ett tag kvar till konserten börjar - plus att vi inte ens ska börja direkt, utan efter I.aM.mE - så springer jag ut till turnébussarna där jag antar att Chachi är. Utan att knacka springer jag in i deras turnébuss och hör direkt snyftanden. Skuldkänslorna slår mig och jag biter mig i kinden.

 "Chachi?" säger jag tyst och börjar leta efter henne.

Direkt blir hon tyst. Jag märker att hennes draperi till sovbritsen är igendragen så jag antar att hon är där. Jag ställer mig tyst precis utanför sovbritsen och lyssnar till hennes djupa andetag. 

 "What?" svarar hon efter en stund.

Hennes röst är hes. Svag. Krasslig. Och allt är på grund av mig. Jag orsakade hennes smärta. Jag är skälet till att hon gråter. 

 "Can you please leave?" frågar hon tyst.

 "Chachi..."

 "Now" avbryter hon mig och jag biter mig i underläppen.

Tillslut går jag. Lämnar henne ensam, gråtandes, förstörd. 

 

--------------------------------------------------------------------------------

 

Det här är ett tidsinställt inlägg - kort - så just nu sitter jag väl antingen i bilen på väg till flygplatsen, eller så är jag redan där. Det kom ju inget kapitel igår, men var tvungen att packa de sista och allt skit så hann inte skriva så mycket. Har börjat på nästa, men det kommer ut när jag kommer hem! 

Skitsamma, ha det bra mina änglar!!

Av Wilma - 14 juni 2013 11:06

Har skrivit två riktigt korta kapitel. Ett kommer ut idag klockan 1 och det andra kommer ut på söndag klockan 2. Men som sagt, de är riktigt riktigt korta. Snälla bli inte besvikna. Är ganska stressad för det känns som att jag glömt packa med någonting och vi ska snart åka och så. Skriver mer när jag kommer hem! 

Av Wilma - 13 juni 2013 16:52

Hej alla underbara läsare!!

Ville bara meddela att jag åker hemifrån imorgon vid elva så jag kommer INTE ha tid att skriva då. Jag kommer vara borta i fyra nätter, så antagligen blir det inget kapitel då. Kanske skriver ett - KANSKE KANSKE KANSKE TVÅ - ikväll och det andra kommer isåfall vara tidsinställt, men jag tror inte det kommer bli två kapitel. Isåfall så kommer de vara korta - men det kanske är bättre än ingenting? 

Ska i alla fall försöka få klart ett kapitel ikväll, men vi får se hur det blir under tiden jag är i London. Visst, det finns säkert WiFi där, men jag kommer absolut inte spendera tid på att skriva när jag är i staden-jag-drömt-om-att-åka-till-så-länge-så-ni-fattar-inte. 

Anyways....

TACK till alla som röstat på mig på blogawards och för er som inte gjort det, klicka HÄÄÄÄÄR för att rösta! 

Och ville bara säga att jag ÄLSKAR er allihopa! Ni betyder otroligt mycket för mig och om ni mår dåligt eller vill ha stöd, så säg till, jag kommer finnas här. 

 

Luv u guyz

Av Wilma - 12 juni 2013 22:35

Det är någon gullig ängel som har anmält mig till Bästa Novellbloggen på en blogaward på http://selenamariegomeznews.blogg.se/ och nu vill jag att ni alla gör mig en tjänst och går in och röstar! Har aldrig blivit nominerad (låter som jag pratar om någon grammy eller nåt) till en blogaward förut så det skulle betyda mycket om ni röstade på mig!! :)
Kapitel 15 är under här btw!!
Skrev det här snabbt på min iPad och på appen kan man inte byta text stilen så MOBBA INTE DEN FULA TEXTEN!
Puss på er mina underbara änglar!!

Av Wilma - 11 juni 2013 22:15

 "Do you know what I just realized?" frågar Millie som sitter och pillar på Jajas ansikte, då hennes huvud ligger i hans knä.

 "What?" frågar jag och låter Louis hålla på med mitt hår.

Just nu sitter alla längst bak på soffan som är placerad längst väggen. Louis, Millie, Jaja, Pacman, Bradon och Liam sitter i soffan medan resten sitter utspridda på golvet. Jag sitter på golvet framför Louis, med hans ben på varsin sida om mig medan han håller på med mitt hår. 

 "We're stuck in a tour bus... With One Freaking Direction!!" tjuter han och härmar ett galet fan. 

 "We know we're awesome, you don't have to say it" flinar Zayn.

 "Oh zip it Zaynie" retas Millie.

Jag lutar huvudet åt sidan så det lutar mot Louis ben och sluter ögonen. Louis' fingrar dras igenom mitt hår och jag ryser av välbehag. Det är nog en av de bästa sakerna jag vet, när någon håller på med mitt hår.

 "You have really curly hair" fnissar Louis. "Almost as curly as Harry's" lägger han till och jag skrattar.

 "But I got longer hair" säger jag.

 "Yeah, but if you put it up like this" säger han och håller upp mitt hår. "then you look like Harry" avslutar han och jag fnittrar.

 "Really"

 

När klockan blir ett stannar vi på något värdshus, som för den delen ligger ute mitt i ingenstans. Bussarna parkeras på den stora, tomma parkeringen. Utanför regnar det, vilket visar att våren är på väg. Jag - som har på mig en tjocktröja - drar luvan över mitt huvud och springer mot ingången på byggnaden. 

Det är nästan inga som jobbar och det är inga kunder alls. Med rynkade ögonbryn går jag mot stället där man beställer. Resten av gänger kommer direkt efter mig. Vi läser igenom menyn. Jag beställer en kycklingsallad.

Vi sätter oss vid ett bord och väntar på maten. Det är unket i "salen". Golvet är mörkt och slitet och väggarna äckligt brännässel-gröna. Borden är inte avtorkade och stolarna gnisslar och gungar. Vi alla kollar på varandra med blicken What-The-Hell. 

När maten kommer in - 20 minuter senare - blir jag chockad, det blir vi alla. För det första är en del maträtter inte ens de vi beställde och för det andra ser maten ut som snabbmat som man värmer i mikro. 

Kyckligen i min sallad är frusen och pastan är hård. Själva isbergssalladen är besk men resten av grönsakerna är okej. Jag äter inte ens hälften av salladen. Istället lämnar jag kvar allt, förutom grönsakerna - två tomat klyftor och två gurkskivor. 

 "We'll eat somewhere else" viskar Zayn i mitt öra och jag nickar.

Vi lämnar värdshuset och åker vidare. Min mage kurrar och jag ligger på rygg med utsträckta ben och armar, mitt på golvet. Jag kvider av hunger. Jaja, Brandon, Moon och Pacman bestämmer sig för att vila, så de kryper in till sina sovbritsar. Millie lägger sig bredvid mig och resten sitter i soffan. 

Efter en stund reser jag mig upp och går fram mot chauffören, som sitter själv. Med ett litet leende hoppar jag upp på sätet bredvid honom och han ler mot mig.

 "Hello, I'm Chachi" ler jag.

 "I'm Bruce, nice to meet you" svarar han vänligt.

 "Can I just ask you if we can stop by at like McDonalds because I'm starving" frågar jag och han skrattar.

 "That's the plan. We're just waiting for McDonalds to show up" säger han.

 "Nice" flinar jag och går tillbaka till de andra. 

Millie ligger fortfarande på golvet, så jag sätter mig på hans mage. Han stönar till, men låter mig sitta där. Jag gäspar högt och lägger mig ner på Millie, med huvudet mot hans axel. 

 "Don't fall asleep on me" varnar han.

 "No, don't worry" mumlar jag trött.

Men jag lyckas somna där, på Millie, mitt på golvet. 

Jag vaknar till av att mitt huvud slår i något. Ett stön flyger ur min strupe.

 "Shit, sorry Chachi"

Louis bär mig med ena armen under mitt knäveck och andra runt min överkropp. Han står framför min sovbrits, så jag antar att han försöker lägga mig där. Trött klättrar jag upp till den, med hjälp av Louis.

 "Sleep tight love, I'll wake you up when we're eating" ler han och jag nickar trött med huvudet på min kudde.

 "Go away" muttrar jag och drar för draperiet. 

Sedan somnar jag igen.

 

Resten av  resan till Glasgow är ganska tråkig och det hände inget speciellt, förutom att det blev tredje världskriget om vem som skulle bestämma kanalen på tv. Men nu är vi i alla fall framme i Glasgow och är på väg till arenan. Det finns ett typ garage under arenan där vi ska ställa bussarna så inte fansen kan omringa dem. Vi ska sova där också, men det är faktiskt mysigt.

När bussen stannar reser jag mig upp och kliver ut. Jag sträcker på mig, gäspar och drar in den svala luften. Resten kommer efter mig och gör samma sak. Klockan är fem och Louis och jag har bestämt oss för att gå ut och äta typ sju, så jag börjar göra mig i ordning. Outfiten blir en svart high low klänning med ett par svarta pumps, en beige plånboksväska, många armband och tre ringar. 

Date



Precis när jag är klar hör jag Louis röst i bussen. Med ett leende går jag ut och ser Louis stå i ett par beigea, knälånga chinos och en vit shorta. På fötterna har han ett var vita toms. När han ser mig ler han stort. Han skådar mig nerifrån och upp och tillbaka ner igen.

 "You look amazing" ler han och kramar mig mjukt för att sedan pussa min kind.

 "You too" säger jag generat.

 "Bye guys, have a lot of fun now!" säger Jaja och kramar mig för att sedan låta mig följa med Louis ut.

Utanför står en limousin och jag ser på honom med stora ögon. Han bara skrattar åt mig och håller upp dörren. 

 "A limo, really?" säger jag tillslut och han bara ler.

 "You're worth it" ler han och jag rodnar. 

Vi stannar utanför en lyxig restaurang. Där inne är det ett bord uppdukat åt oss i en VIP del med typ gardiner runt bordet. Det är en tre rätters middag, så förrätten kommer direkt.

När vi ätit klart, efter många skratt, så bjuder han upp mig till en dans. I bakgrunden spelas lugn musik med en akustisk gitarr och en kille som sjunger hur bra som helst. Generat lägger jag armarna om hans nacke och han lägger sina om min midja.

Jag lägger huvudet mot hans axel och han lutar sitt huvud lite mot mig. Vi vaggar fram och tillbaka, njuter av varandras sällskap. Det låter töntigt, men jag kan inte fatta att jag är på dejt med Louis, en av mina bästa kompisar. Men det känns bra. 

 "Chachi, I want to tell you something" säger Louis efter en stunds tystnad. 

 "Okay" säger jag lite och lutar mig bak så jag ser hans ansikte. Han ser riktigt nervös ut.

 "I was really confused by my feelings for you at first. But now I understand and I really need to tell you, if not, I'm going to explode" börjar han och jag nickar nervöst. "I like you, Chachi. A lot. I mean I like like you..." säger han och jag börjar le stort, tills han börjar prata igen. "But I'm scared that it will ruin our friendship. I don't want to lose what we have, Chachi" säger han och jag biter mig i läppen medan jag kollar bort ifrån honom.

 "I like you too, Louis" säger jag och kollar upp på honom igen. 

Han börjar le stort och sneglar ner mot mina läppar. Jag lutar mig lite mot honom och han lutar sig ner mot mig. Snart möts våra läppar i en mjuk, varm kyss. 

 

 

Nästa morgon vaknar jag vid halv sex med ett leende på läpparna. Minnen från gårdagen spelas i min hjärna. Kyssen. Louis. Han gillar mig. Han gillar mig faktiskt och vi är mer än bara vänner, men vi är inte tillsammans. Det är komplicerat. Inte ens jag vet vad vi är.

Planeringen för idag är; radio intervju, tv intervju, fixa inför konserten och sedan konsert.


Jag fixar frukost och när jag sitter och äter kommer resten av crewet upp och äter med mig. När jag är klar tar jag med mig ett par mörka jeans, ett vitt, löst linne och en rosa/beige kavaj. Efter att ha sminkat mig och fixat håret kliver jag i ett par höga, svarta klackskor och sprejar lite parfym på mig.

 IMAGINATION


Eftersom vi ska göra en tv intervju efter radio intervjun vill jag se hyfsat bra ut för jag vet inte om jag kommer kunna fixa mig emellanåt. Jaja går in efter mig och jag sätter mig och väntar på de andra. 

När vi är klara går vi ut till John som väntar utanför en svart minibuss.Alla hoppar in och John kör oss mot radiostationen. I bilen berättar jag om dejten med Louis och de säger att de är glada för min skull. Tillslut stannar vi utanför en hög skyskrapa. Det är få fans utanför, så vi stannar för att skriva autografer och ta kort. 

 "I love you so much, Chachi. My dream is to dance like you" säger en gullig tjej på kanske 14 år och jag ler mot henne.

 "Then follow your dream and let nothing stop you" ler jag, signerar hennes bild och går vidare.

Snart kommer vi in i byggnaden och åker upp till nionde våningen. Vi går mot ett par soffor där vi sätter oss och väntar på att bli upphämtade. John sitter med mobilen och vi andra bara pratar med varandra.

 "Hey guys! I'm glad you could make it. I'm Anastasia" ler en tjej som kommer fram till oss.

Vi hälsar och hon leder oss bort till en studio med namnet Absolute Radio. Där inne står en man i kanske 30 års åldern. Vi hälsar på honom också innan vi får ta på oss hörlurar och stå framför varsin mic. 

Intervjun går bara bra och det är riktigt roliga frågor. Det är mer på skoj än på riktigt, vilket gör det mycket roligare. Annars är man så nervös och rädd för att säga fel eller att man inte vet vad man ska svara. Här är det bara att svara lite halvslarvigt. 

Vi åker vidare mot en tv studio där byggnaden liknar den andra, fast med mindre våningar. Studion där vi ska vara ligger på första våningen, men längre bort. Så vi går igenom små korridorer tills vi kommer backstage. Det är live-publik och tv sänt. Lite nervöst är det faktiskt.

Vi får på oss varsin mikrofon och ställer oss redo att gå ut på scenen. Det finns två tre sits soffor och en fåtölj mittemot som kvinnan sitter i. 

 "Here they are, the dance crew, I.aM.mE!" säger kvinnan och alla applåderar.

Vi går ut med leenden och vinkar åt publiken. Kvinnan hälsar glatt på oss och presenterar sig som Ivy Jen. Hon verkar vara en sån här sprallig och glad kvinna som kan få vem som helst att le.

 "So, you're touring with One Direction, right?" ler hon och publiken tjoar lite och vi nickar.

 "That's right" säger Pacman.

 "And how's it? Are they messy? Give us details!" ber hon och jag skrattar lite.

 "They're funny guys, you know. Pretty cheeky. Really messy" berättar jag.

 "You should see their tour bus! It's a mess!" lägger Jaja till och Ivy skrattar.

 "Are you close to them? Close friends?" frågar hon och vi nickar.

 "We've got really close to each other, even though we haven't known each other for that long" svarar Moon. 

 "But... So what happened was that you auditioned to be the starting number on all their shows, on the whole tour" säger hon, och ger oss en blick som säger förklara. 

 "Yeah, well we - or Moon here - saw a poster about it. So we thought why not. We sent a video of us dancing and got in to the top 10. After some weeks, we flew to London to train to the big audition. Well, then we kinda won" säger Millie och publiken skrattar lite.

 "Alright, so... Now, we'll play a little game. I'm going to say a word and you're going to point at the person who it applies to" säger hon och vi nickar. "Romantic" säger hon.

Alla pekar på Brandon. Han pekar inte på någon, så jag antar att han också tycker sig själv. Publiken skrattar, Ivy också.

 "Funny" säger hon och alla pekar direkt på Millie, till och med han själv.

 "He's the clown of the group" slänger jag in.

 "Lazy"

Då pekar alla på Moon. Han slänger upp händerna i luften som försvar.

 "I can admit I'm a little lazy but I'm not that lazy" säger han.

 "Yes you are" säger jag, utan att kolla på honom.

 "No I'm not!"

 "Yes you are" säger hela crewet ihop och publiken skrattar.

 "Alright, we don't want a fight here" skrattar Ivy. "Dramatic" läser hon.

Då pekar alla på mig och jag putar med underläppen. Publiken aww:ar och jag skrattar lite. Nästa ord är hungrig, då pekar alla på Brandon. 

Intervjun fortsätter och snart kommer frågan jag har hört allt för många gånger, men den här gången får jag lite fjärilar i magen av hans namn.

 "So, Chachi. Is there something going on between you and Louis Tomlinson?" frågar hon och publiken blir knäpptysta.

 "No, we're just best friends, nothing more" svarar jag, även fast det är mer än det.

 "Now should we believe it or not?" envisas Ivy.

 "It's the truth, there's nothing going on between us" säger jag och försöker låta allvarlig.

 "Alright then, I.aM.mE everybody!!"

 

---------------------------------------------------------------------------------

 

Första dejten CHECK!

Kan ju bara säga att jag taggar SKOLAVSLUTNING i övermorgon och LONDON dagen efter skolavslutningen!! Aja, kommentera på women (boys...?) Hoppas ni har det underbart! 

BTW! förlåt om det blev typ rörigt, var tvungen att skriva om hälften för jag kom på att de skulle på dejt och allt, så det kanske är helt sjukt, men hoppas ni fattar ändå!

Av Wilma - 9 juni 2013 15:45

När vi äntligen kommer fram till scenen i arenan ser jag Jaja sitta på en av stolarna längre fram. Hon har fötterna uppe på ryggstödet på stolen framför henne och mobilen i händerna. Snabbt går jag emot henne, rycker upp henne ur stolen och drar med henne bakom scenen.

 "Hey, chill" muttrar hon.

Jag släpper henne och ser henne i ögonen. Hon ser konstigt på mig och jag känner stressen, ångesten och paniken komma krypande. Verkligheten framförs i mitt huvud och allt blir bara värre och värre.

 "Louis and I almost kissed" säger jag snabbt och hennes ögon spärras upp.

 "What?! That's amazing!" tjuter hon glatt.

 "No! No it isn't! You don't get it, Jaja! Louis and I are just friends! This is going to ruin everything! We were so quiet on our way here and we didn't say ONE thing! And now I'm freaking out because I don't know what to do! Our friendship is ruined and I ju..." babblar jag på och hon håller upp händerna.

 "Chachi! Jesus woman! Take it easy! Your friendship isn't ruined.  I guess both you and Louis are confused about the whole thing. I swear he's just as lost as you" säger hon lugnt. "Do you like him?" frågar hon och jag suckar.

 "I don't know... I just... He makes me happy and I feel those damn butterflies in my stomach everytime he's near. He can make me smile when I just want to cry and he's just... He means a lot to me, you know... He's one of my best friends and I love him, but I don't know if I like him that way" säger jag, förvirrad över mina egna tankar.

 "You know what I hear?" flinar hon och jag skakar på huvudet. "I hear a deeply in love, confused girl talking about her crush" säger hon och jag rodnar.

 "Anyway, it doesn't matter. He doesn't like me that way" säger jag och innan hon hunnit säger något så ropar Pacman på oss.

Hon ger mig en sista blick innan vi går fram till Pacman som berättar att vi ska köra igenom koreografin en gång för att se till att den verkligen sitter. När vi kommer ut på scenen ser vi 1D killarna stå nedanför den och resten av I.aM.mE på scenen. Louis ser direkt på mig och ger mig ett litet leende. Efter att ha gett honom ett leende tillbaka börjar vi dansa. Som vanligt försvinner jag från den riktiga världen. Det är bara jag och musiken.

Jag glömmer bort nästan-kyssen. Jag glömmer bort min hemlängtan. Jag glömmer bort Louis. Jag glömmer bort alla bekymmer och tankar. All min koncentration ligger på dansen.

När låten är slut ska vi fixa kläder med Sophie. Men jag är helt borta i mina tankar.

Gillar jag Louis på det sättet? Varför känner jag mig nervös inför honom? Varför får jag fjärilar i magen när han ser på mig? Är han bara en vän? Gillar han mig? Känner han som jag? 

 "Chachi!"

Jag kommer tillbaka till verkligheten och märker att alla kollar på mig. Jaja ler lite försiktigt åt mig och berättar att Sophie ska hjälpa mig med mina kläder. 

 

Louis' POV

 


Killarna har märkt att det är något som är fel. De har märkt att jag är borta, försvunnen i mina tankar. Allt jag kan tänka på är Chachi och att vi nästan kysstes. På ett sätt känns det helt rätt, men på ett annat helt fel. Vi är bästa kompisar. Men hur känner jag för henne?

Jag förklarade för killarna hur jag kände när hon är i närheten och hur hon får mig glad. De sa direkt att jag gillar henne, men det känns fel. Helt fel. På ett sätt känner jag igen känslan jag får med Chachi, den fick jag med Eleanor. Men jag är inte säker på vad som är rätt och fel. 

Hur känner hon? Är hon lika förvirrad som jag? Känner hon som jag? 

En sak är säker, jag måste prata med henne. Fråga henne hur hon känner. Fråga vad hon tycker och vill. 

 

Efter två timmar vid arenan tar vi lunchpaus och bestämmer oss för att köpa McDonalds. Paul åker för att köpa maten åt oss,  vi tycker det är enklare om vi äter här istället för att skapa kaos på McDonalds. Försiktigt kollar jag på Chachi. Hon sitter på kanten av scenen och stirrar ut på inget. Hon verkar vara vilse i sina tankar.

Hon sitter själv, då alla andra skojar runt i arenan. Jag sitter också själv, killarna är med de andra. Jag sitter på en stol på andra raden, högra sidan. Chachi sitter på vänstra sidan av scenen. Hon dinglar med benen som hänger nerifrån scenen. Biter sit i läppen, rynkar ögonbrynen. 

Jag reser mig upp och går sakta emot henne. Stoppar händerna i fickorna. Andas in, ut, in, ut. Sluter ögonen, gör ett beslut och går de sista stegen emot henne. Resten av gängets skratt, skrik och prat ekar i arenan, men just nu finns bara jag och Chachi.

 "Hey" säger jag och hon kollar snabbt upp på mig. 

Hon blir lite röd om kinderna och nickar lite som en hälsning. Kollar bort, ner i golvet. Jag biter mig i läppen, förstörde nästan-kyssen verkligen så mycket? Är vår vänskap förlorad? Kommer det alltid att vara pinsamt tyst och jobbig stämning?

 "I... Uh..." börjar jag och hon ser upp på mig igen. Allt jag tänkte säga bara försvinner. Det är fel tillfälle, det måste vara mer privat. "Do you want to go out with me? Tomorrow night?" frågar jag snabbt och hon rodnar.

Hon nickar och jag ler stort. Jag sträcker ut mina armar, i hopp om att få en kram. Hon skrattar, himlar med ögonen och sträcker sig emot mig, men inte så mycket så att hon ramlar ner. Hennes armar dras runt min nacke och mina runt hennes midja. Hela min mage bubblar av glädje och leendet på mina läppar vägrar försvinna. 


 

Chachi's POV

 


Konserten går bra och nu är vi tillbaka i bussarna igen. Vi bestämmer att alla - I.aM.mE och 1D - ska träffas i 1D's buss om tio minuter, så jag byter om till ett par mjukisbyxor och en t-shirt för att sedan stoppa mobilen i fickan. När alla är klara går vi mot deras buss. Men precis när jag ska kliva på deras buss ringer min mobil. På skärmen står det JoshThaMan's calling...

Med ett stort leende svarar jag och stannar utanför bussen.

 "Hey Josh!" tjuter jag och han skrattar.

 "Hi lil sis! How are you? Haven't heard from you in such a long time!" klagar han och jag fnissar.

 "I'm great, it's awesome to be here" säger jag. "How are you?" 

 "I'm good too! So... Do you have any special relationship with someone? A boy perhaps?" frågar han med en creepy röst och jag skrattar.

 "No you creep. You sound like a stalker" påpekar jag och han flämtar till.

 "A stalker?! No, you got that wrong. I'm just your big brother who is trying to look after his little sister. I just don't want you getting hurt" säger han och jag ler svagt.

 "Thanks big bro, I gotta go now though. Bye Josh" säger jag.

 "Bye Chachi, have a great time! See you soon hun"

 "See you"

Jag lägger på och stoppar mobilen i fickan. När jag kommer in till bussen blir jag chockad. I soffan längst bak sitter Pacman, Moon, Zayn, Harry och Liam. Jaja springer runt och jagar Millie, Niall står och äter en pizza slice och Louis står med Brandon och spelar in Jaja och Millie. Killarna längst bak i soffan tjoar, skriker och hejar, antagligen spelar de något spel på x-box.

 "Jesus christ! I leave you for five minutes and this is what happens?!" utropar jag på skoj och alla stannar upp, för att sedan börja skratta.

 "Chachi! Millie took my phone!" tjurar Jaja och putar med underläppen med händerna korssade över bröstet.

Jag fnissar åt hennes min och hjälper henne att ta tillbaka hennes mobil, bara för att jag vet hur jobbigt det är när något tar ens mobil. Killar kanske inte bryr sig, men för tjejer är det ett stort brott, speciellt när det är en kille som tar ens mobil. 

Efter tjugo minuter har alla lugnat ner sig och ligger överallt i bussen. Alla är utspridda. Jag ligger med huvudet på Louis mage. Min hand är placerad över hans, som ligger på min mage. Mitt huvud höjs och sänks när han andas.

 "I'm going to fall asleep soon, so I'm leaving" säger Brandon och reser sig upp.

 "Me too" mumlar jag trött. "Help me up" befaller jag Brandon och han suckar, men räcker ut en hand mot mig som jag tar.

Han drar upp mig och vi säger hejdå till alla innan vi går tillbaka till vårann buss. Så fort jag bytt om lägger jag mig på min sovbrits och sluter ögonen. Just då skiter jag i att ta bort sminket, jag är för trött för att bry mig. Precis innan jag somnar plingar mobilen. Stönandes tar jag upp den för att se ett nytt sms från Louis.

Good night love, sleep tight! xx


Nästa morgon vaknar jag vid tio, eftersom vi är helt lediga idag. Resten av crewet verkar vara vakna eftersom jag hör dem prata ifrån köket. Trött sträcker jag ut armarna och grymtar till. Plötsligt drar någon upp draperiet till min sovbrits och solljuset träffar mitt ansikte.

 "Riiiiiise and shine sweetheart!" skriker Jaja.

 "It's a beautiful sunny day and the spring is on its way!" fortsätter Millie.

Jag lägger mig på mage och trycker ansiktet i kudden. De båda suckar.

 "Just what I thought, plan B" säger Jaja och det blir tyst ett tag.

Jag hör hur de går iväg och jag flinar belåtet. Men det varar inte länge, för snart är jag dränkt i iskallt vatten som kastas på mig. Jag flyger upp av panik, men kommer inte så långt då jag slår i huvudet hårt i taket. Jag skriker högt av smärta. Alla brister ut i garv medan jag bara ligger kvar i britsen. 

 "What the hell is going on?!" utropar Niall som plötsligt kommer in i bussen tillsammans med resten av 1D.

 "We heard someone scream" säger Liam.

 "Oh, it was just Chachi" säger Jaja och rycker på axlarna.

 "What about her?" frågar Louis.

 "Well, we threw water on her and she flew up, so she hit her head in the ceiling" berättar Millie.

 "My head hurts" klagar jag och lägger händerna över bakhuvudet.

 "Do you want me to kiss away the pain?" retas Louis och jag blänger på honom.

 "Everyone is against me today!" tjuter jag och putar med underläppen.

 "Aww, lil girl, I'm on your side" säger Niall och jag ler mot honom.

 "Yaay!"

Han skrattar åt mig och Louis ger honom onda ögat. Förvirrat ser jag på honom, men vänder mig sedan mot Niall som hjälper mig ner ifrån sovbritsen. När jag står på golvet börjar det snurra kraftigt och jag tar tag i närmaste föremål, vilket är Nialls axel. Svarta prickar skymmer min syn och jag stänger ögonen hårt.

 "Are you alright?" frågar Niall.

 "What's wrong with her?" frågar Louis oroligt.

 "I'm alright, don't worry" säger jag och öppnar ögonen efter ett tag, då har prickarna försvunnit. 

 "What happened?" frågar Pacman.

 "I stood up to quick" säger jag och går mot köksbordet där det står frukost.

Alla fortsätter med sitt eget medan jag sitter och äter. Louis kommer och gör mig sällskap efter en stund och vi har lika kul som alltid. Skojar, skrattar och retas. Även om mitt huvud bultar och gör ont så får han mig att le och skratta. Han får mig att glömma smärtan, genom att bara prata med mig. 

Han berättar om något, men jag lyssnar inte. Jag försvinner iväg i mina tankar. Ljudet av hans röst försvinner och jag ser bara hans fantastiska ansikte. Han ler, vilket får mig att le. Plötsligt märker han att jag inte lyssnar, så han slutar prata och flinar bara åt mig.

Plötsligt öppnas bussdörren och John kliver in.

 "We're leaving for Glasgow now" berättar han och alla nickar.

Han går ut igen och jag känner hur bussen börjar röra på sig. Ett leende sprids återigen på mina läppar och jag ser ut genom det tonade fönstret vid bordet. Let's go... 

 

-----------------------------------------------------------------

 

Har kommit hem nu och vill bara säga TACK för att ni stod ut ;) Uppdaterar så ofta jag kan, vill bara att ni ska veta det. Kryssningen var jätte rolig och det var SÅ VARMT under hela tiden. Har blivit hyfsat brun, så det syns att jag har solat i alla fall ;) 

KOMMENTERA PÅ!

Av Wilma - 4 juni 2013 20:30

Louis' POV

 


Vad vill hon? Först är hon arg på mig och vill inte ha något med mig att göra, sedan skickar hon x (puss) på sms? Jag bestämmer mig för att ringa upp direkt, så jag reser mig upp och går ut ur turnébussen och ringer upp henne. Hon svarar nästan direkt.

 "Hi..." svarar hon.

 "What do you want?" frågar jag.

 "Why so grumpy?" frågar hon förvånat.

 "Well, first you're angry with me and when I've just got over you, you text me with an x on the end? What is that suppose to mean?!" utbrister jag.

 "I just... I feel sorry for not letting you explain" mumlar hon.

 "And you felt that now?" 

 "Louis, why are you so angry? I wasn't the one who cheated" säger hon surt och jag spärrar upp ögonen.

 "So bring that up again?! You text me late at night, asking me to call you with an x on the end, then when I call you, you bring that shit up again?! It's bullshit! I didn't even kiss that girl!" utbrister jag irriterat.

 "Why are you screaming at me?! I didn't do anything wrong!" utbrister hon.

 "You know what? I can't do this right now" säger jag och ska precis lägga på när jag hör hennes brustna röst i luren. 

 "But I love you..."

Jag blir tyst. Hör henne snyfta i luren. Älskar jag henne fortfarande? Nej, då skulle jag inte kommit över henne så fort som jag gjorde. Då skulle jag försökt ta tillbaka henne, eller hur? 

 "I saw the news. About that girl, Chachi, in the dance crew who are touring with you" mumlar hon tillslut.

 "She's a friend" svarar jag lugnt.

 "It didn't seem like it

 "So you're accusing me again, huh? Do you really want to go there again?" frågar jag irriterat.

 "Louis...

 "No, Eleanor. It's over. I can't do this, I'm sorry" säger jag och lägger på.

Sedan står jag där i tystnaden. Mobilen släpper jag ner i fickan igen och lutar mig mot bussen. Varför ska det vara så komplicerat för? Varför vill hon ha tillbaka mig när jag precis kommit över henne? Vill hon ens ha tillbaka mig? 

 "Louis..."

Jag vänder huvudet mot dörren till turnébussen och ser Chachi stå där. Hon ser oroligt på mig precis som jag känner en varm tår rinna nerför kinden. Jag snyftar och torkar bort den snabbt, men Chachi skyndar sig emot mig och kramar mig hårt med armarna runt min nacke och ansiktet mot min halsgrop.

 "I heard... You don't have to say anything" mumlar hon.

Jag lägger armarna hårt om hennes lilla kropp och märker att hon har tagit på sig ett par rutiga pyjamasbyxor till sin stora t-shirt. Hennes hår är rufsigt, men gulligt. Hon står på tå, eftersom hon inte räcker upp annars.

Snart känner jag tårarna rinna nerför mina kinder. Varför gråter jag? Kanske är det för att jag är så trött och irriterad på Eleanor, eller så saknar jag henne. Men jag tror inte det, då skulle jag väl må skit över att hon inte är min, eller? 

 "It's going to be okay, Louis" mumlar Chachi och jag ryser samtidigt som mitt hjärta slår ett extra slag.

Vad var det där om? Varför kände jag sådär? På senaste tiden har jag märkt att jag är annorlunda runt henne. Hela jag bara förändras. Jag blir varm i hela kroppen, nervös, fjärilar i magen och bara... lycklig. 

Jag har känt så förut, när jag träffade Eleanor första gången. Men jag kan inte gilla Chachi, eller hur? Hon gillar nog inte mig, förresten. Vi är bara kompisar, precis som vi sagt. Men varför får jag den där känslan då? Den där underbara känslan av lycka. 

 "I'll walk with you to your bus, I think you should sleep" säger hon och släpper mig.

 "Thank you" säger jag hest och hon tar min hand.

Med ett leende följer hon med mig till vårann buss. Det är helt tyst, så jag antar att Liam, Zayn och Niall redan sover. Tyst byter jag om medan Chachi ser till att killarna sover. När jag bytt om går jag mot min sovbrits under Harry och lägger mig ner. Chachi ler och sätter sig på huk bredivd sovbritsen. Våra huvuden kommer i samma höjd och jag ler mot henne.

 "Thank you, really" viskar jag och hon ler tillbaka.

 "That's what friends are for" svarar hon och drar täcket över min kropp, som om jag vore en bebis.

 "I'm the older one here, remember?" flinar jag och hon fnissar.

 "I know, but you're the sad one, remember?" ler hon och min mage knyter sig av hennes gulliga leende.

 "Right. Good night, Chachi" ler jag och hon böjer sig fram för att pussa min kind.

 "Night" ler hon och går ut ifrån bussen.

Jag hör dörren stängas och jag sluter mina ögon. Den natten drömmer jag om Chachi....

 

Chachi's POV

 


Nästa morgon vaknar jag av att någon drar av mitt täcke som jag lindat in mig i under natten, vilket slutar med att jag ramlar ner på golvet. Jag kvider av smärta och jag hör asgarv komma från alla håll. Min rygg gör ont som jag vet inte vad, men jag vaknar ändå inte helt.

 "Oh my God! Did you see that?!" tjuter Pacman.

 "Yes!! Hilarious!" garvar Millie.

 "Shut up you bastards!" skriker jag utan att öppna ögonen.

 "What the hell is going on in here?" hör jag en annan röst fråga.

 "We just pulled her cover out of the bunk and she just came with!" garvar Jaja.

 "Are you okay, Chachi?" frågar någon skrattandes.

 "Oh like you care" muttrar jag och alla skrattar mer. 

 "She's super mad at us! We'll be dead when the sun goes down" skrattar Brandon.

 "Just let me sleep! Jesus" fräser jag åt dem, men det får dem bara att fortsätta fnissa.

 "We just brought her bad mood to the surface" säger Moon.

 "Oh no.... She's no fun then!" muttrar Millie.

 "It's your god damn fault" mumlar jag och sätter mig upp för att för första gången på morgonen öppna ögonen.

Bakom mig står Pacman, Millie, Jaja och Brandon medan Moon står framför mig med 5/5 av One Direction. Louis står längst fram och flinar mot mig. Trött reser jag mig upp och kastar upp täcket i min sovbrits igen medan de andra går tillbaka till det normala. 

 "You okay?" frågar Louis och jag blänger på honom. 

 "Just fine" svarar jag.

 "They were right, you're no fun when you're in a bad mood" säger Louis och putar med underläppen.

 "Blame them"

Jag tar med mig ett par mönstrade tights, ett vitt linne och en grå hoodie, plus underkläder, till det lilla badrummet och låser dörren bakom mig. Jag drar av mig min t-shirt och kollar på ryggen där jag nu är helt röd. Med en suck sätter jag på mig min bh och drar linnet och hoodien över huvudet. Sedan drar jag på mig tightsen för att avsluta med smink och en keps på mitt huvud.

chill


 

I köksdelen sitter Louis ensam kvar. Förvånat får jag mot honom och ser frukost uppdukat. Han ler mjukt mot mig och jag sätter mig framför honom, utan att släppa blicken ifrån honom. 

 "What?" frågar han.

 "Where are the others?" frågar jag och börjar ta frukost.

 "They're already in the arena, but I thought I could wait here with you while you eat a calm and nice breakfast" flinar han och jag skrattar lite.

 "Could use that after the mornings happenings" säger jag.

 "Does it  hurt?" frågar han försiktigt.

 "I'm a little sore, but I'll be alright" ler jag och han nickar sakta.

 "You sure?"

 "Yeah, stop worrying" fnissar jag.

Han nickar och kollar på mig medan jag äter. Det får mig lite obekväm, men jag glömmer snabbt bort det. Min mage bubblar av glädje när han plötsligt börjar fnissa. Förvirrat ser jag upp på honom.

 "What?" frågar jag och han flinar.

 "You have something on your cheek" påpekar han.

Snabbt börjar jag borsta på min kind med min hand. 

 "Is it gone?" frågar jag och han skakar på huvudet.

 "I got it" ler han och sträcker sig mot mig över bordet.

Hans hand nuddar min kind och våra blickar möts. Hans blå/gröna ögon stirrar in i mina och glittrar vackert från ljuset utanför. En rodnad stiger på mina kinder men när jag ska kolla bort vänder han tillbaka mitt huvud så jag kollar in i hans ögon igen. Våra ansikten förs närmre och närmre varandra och våra läppar ska precis mötas när hans mobil plingar till. Snabbt  backar vi tillbaka och han tar upp sin mobil. Awkward..

Jag rodnar kraftigt och fortsätter äta medan jag hoppas på att håret döljer mitt röda ansikte. Maten känns inte så lockande längre, så jag ställer mig upp och slänger sista biten på mackan. Louis hjälper mig plocka undan allt ifrån bordet, i tystnad. En pinsam tystnad. 

Skulle vi verkligen kyssas? 

Vi är väl bara vänner?

Gillar han mig? 

Gillar jag honom?

Gillar han Eleanor?

Alla dessa tankar flyger omkring i mitt huvud medan vi går tillsammans mot arenan, tystare än någonsin, med minst en meter emellan oss. Det är riktigt jobbigt, faktiskt. Vi som alltid skojar och pratar, skulle verkligen en kyss - eller nästan kyss - förstöra allt? 

 "What are we doing today?" frågar jag för att bryta tystnaden.

 "Nothing, I think" svarar han.

Jag nickar.

Där rök det samtalsämnet...

 

---------------------------------------------------------------------------

 

Kärleken är på väg mina vänner!

Så är som sagt ledig torsdag-söndag, men ska på kryssning imorgon, kommer hem på fredag och direkt efter det ska vi till vårann båt, så kommer inte vara hemma något, så tror inte jag kommer kunna uppdatera. Kanske lördag eller söndag, men lovar ingenting.

Hoppas alla överlever!

Har någon fått sommarlov än, btw? 

Puss på er pussgurkor!

Av Wilma - 3 juni 2013 18:30

 "Well that's it guys! Thank you, I.aM.mE for coming here today and good luck with the tour!" säger Aaron efter tjugo minuter.

 "Thank you, bye!" säger Pacman och det blir en paus i radiosändningen. 

Vi säger ett lite längre hejdå innan vi går ut ifrån studion och ner i korridoren. När vi tagit hissen ner igen går vi mot utgången. Det är mer fans där nu än när vi kom och ännu fler säkerhetsvakter. Fansen skriker när de ser oss igenom glasdörren. 

 "Am I that hot?" skojar Millie och rycker lite i kragen på sin polo tröja. 

Jag börjar skratta högt och puttar till honom lite innan vi går ut. Alla fans blir galna och skriker på oss. Vi stannar och skriver lite autografer och tar lite bilder innan vi hoppar in i minibussen igen. Vi vevar ner rutan och vinkar åt fansen när vi åker därifrån.

När vi kommer fram till arenan står det såklart hur många fans utanför som helst. En del köar, andra väntar vid turnébussarna för att få en skymt av killarna - som inte ens är här. Vi springer in i arenan och delar upp oss så det ska gå fortare. Jag och Jaja börjar vid kläderna. Vårann designer - Sophie - visar oss kläder som hon har tänkt att vi ska ha på oss och det ser riktigt bra ut. Det är svarta byxor tillsammans med guldiga jackor. 

Efter en timme på arenan har vi en typ "paus" så vi bestämmer oss för att skoja runt utanför arenan med fansen. Vi springer ut bakvägen och smyger runt arenan för att kolla vad alla fans gör. De som köar sitter ner utanför entrén, andra står vid sidan av och pratar och en del joggar omkring och letar efter killarna. 

Vi går emot dem och först ser ingen oss, men när de ser att det är vi blir de galna. Men de är inte så många, inte just här, så vi klarar oss. Vi pratar med dem ett tag innan vi går vidare igen. 

 "Oppa gangnam Style!" utbrister Brandon och börjar göra Gangnam Style dansen tillsammans med Pacman, Moon och Millie.

Jag och Jaja skrattar först åt dem, men hänger sedan på. Mitt i dansen kommer jag på en idé som jag snabbt berättar för de andra. Medan Pacman springer för att hämta John - vår livvakt - letar resten av oss på ett gäng med fans. Vi hittar en grupp som ser hyfsat lugna ut, runt 25 stycken.

 "Hey guys, can you help us with something?!" ropar jag medan vi går emot dem.

De ser vilka vi är och först blir de lite galna, men sedan bara glada att få träffa oss. 

 "So we thought we could do a short video when we're dancing gangnam style, you all know how to do it?" frågar Millie och alla nickar.

Pacman kommer tillbaka med John med en kamera i handen. John tar kameran och Jaja lägger sin mobil på marken och höjer på högsta volym.

John börjar filma, musiken startar och alla dansar med. Efteråt pratar vi lite med fansen medan John går runt och filmar oss. Vi tar bilder och skriver autografer innan vi blir kallade till arenan igen. 

 "Bye guys, nice to meet you!" ropar vi och springer in till arenan igen. 

När vi kommer in tar vi vägen så vi kommer ut på parkettplatserna. 1D killarna står på scenen och lyssnar på Bryan som babblar på om ingenting. I händerna håller de varsin mikrofon. De har inte märkt oss än. Efter en kort stund börjar de sjunga sin låt C'mon C'mon. Jag och Jaja börjar dansa galet till den och sedan springer vi bredvid varandra mot scenen.

 "OMG! I LOVE YOU SO MUCH! HARREH CAN I TOUCH YOUR CURLS?! LOUEH YOUR BUM IS AWESOME!" skriker jag och härmar ett fan. 

Killarna slutar sjunga och ser på oss. Alla börjar asgarva och Louis hoppar ner från scenen för att sedan springa emot mig. Han lyfter upp mig på sin axel och lyfter upp mig på scenen. 

 "Come on Chachi! Sing with us!" uppmanar han och släpper ner mig på scenen. Hela mitt crew skriker ut i protester.

 "NO! NO PLEASE DEAR MOTHER OF JESUS DON'T LET HER SING!" skriker Jaja och resten håller med.

 "Wow, thanks guys" skojar jag.

 "She can't be that bad" säger Louis och jag skrattar.

 "Yes, I am. So no thanks, I won't sing" fnissar jag och sätter mig på kanten av scenen. 

 "Come on boys, again!" ryter Bryan irriterat.

 "Chill Bryan, let's breathe deep together" säger jag och han stirrar sint på mig.

 "If you're going to disturb their rehearsal you can leave, now" fräser han tillbaka.

 "Alright, good luck guys" säger jag och reser mig upp för att gå bakom scenen. "Good luck with the grympy old man" viskar jag i Louis öra när jag går förbi honom och han börjar skratta.

Jag skuttar bakom scenen och kollar runt lite. Snart hittar jag mina crewmates igen och vi börjar kolla runt tillsammans. Och så dumma som vi är så lyckas vi gå vilse. Jag vet, vi är riktigt smarta.

 "Hey, I know this place!" tjuter Jaja.

 "You said that the last time we were here too you moron" säger Millie och hon rynkar ögonbrynen.

 "Have we been here before?" frågar hon och jag brister ut i garv.

 "We're walking in circles Jaja, remember? Did you lose your brain on the way?" retas jag och hon ger mig det onda ögat.

 "Shut up"

Vi fnissar och fortsätter gå runt. Plötsligt ser vi en man gå i korridoren och som om han var den sista flaskan vatten i en varm öken springer vi emot honom. 

 "Help us!" skriker vi och han vänder sig mot oss.

 "What's going on?" frågar han och vi rycker på axlarna.

 "We're lost" säger Millie och han skrattar.

 "Follow me"

Vi följer efter honom och kommer snart tillbaka till scenen. Efter att ha tackat honom märker vi att klockan hunnit bli fyra och konserten börjar sju. De släpper in fansen vid sex och då ska allt vara klart. 

 

 "I.aM.mE, you're on in ten minutes!" ropar en scenarbetare och vi samlas vid sidan av scenen. 

 "Okay guys, we got this" säger Pacman och vi står och försöker värma upp kroppen genom att skaka på armarna, stampa lite med fötterna och hoppa.

 "Hey guys, good luck!" säger Harry som kommer tillsammans med resten av One Direction.

 "Thanks" ler vi och vi kramas innan de försvinner iväg igen. 

Jag och crewet samlas i en liten ring och taggar upp oss med armarna om varandra och huvudena ihop. 

 "Two minutes!" ropar scenarbetaren.

Sophie kommer en sista gång och kollar våra kläder så allt är rätt och sedan ska vi upp. Hela arenan släcks ner och vi springer ut på scenen till ljudet av skrikande fans. Det är så mörkt så de har inte sett oss komma in än. Musiken till S&M börjar spelas och vi börjar dansa.  ( http://www.youtube.com/watch?v=Y-1XVjDeKdA 

När vi dansat igenom koreografin till S&M utan fel så får vi varsin mikrofon av tre scenarbetare. 

 "Hello London!" ropar Pacman i arenan och alla fans skriker högt.

 "So, we're I.aM.mE and we all hope you're having a great time!" säger Jaja och fansen skriker högt igen.

 "We thought that we should do a what we call dance battle. For you who doesn't know, a dance battle is were you're competing against another dancer. So we'll be competing against each other" säger jag.

 "Who should start?" frågar Millie och vi pratar ihop oss lite utan mikrofoner. 

 

Efter en halvtimme är vår tid slut och vi tackar alla fans innan vi springer av scenen. Vi får massa high fives av olika folk innan vi springer mot vår loge. Jag och Jaja tar våra saker och går mot ett typ omklädningsrum med duschar och allt där vi duschar och byter om till normala kläder. För min del blir det ett par ljusa jeans och en rosa kortärmad skjorta med en knut längst nere. På huvudet sätter jag en keps och på fötterna ett par svarta vans.

SayHey



När Jaja är klar går vi tillbaka till logen med våra väskor för att sedan möta resten av crewet vid sidan av scenen. Vi kramar varandra för att sedan kolla på resten av showen. Brandon och jag skojar runt och dansar lite medan resten pratar med varandra, vilket är ganska svårt på grund av den höga musiken.

När killarna får en kort paus hälsar de på oss innan de rusar iväg för att byta om. Vi bestämmer oss för att gå tillbaka till vår loge och bara slappa. Väl därinne börjar vi prata om vilken låt vi ska dansa till på nästa konsert. Vi diskuterar länge, men bestämmer oss snart för Turn Up The Music med Chris Brown. 

Efter ett tag blir vi trötta på att sitta här och inte göra något, så vi bestämmer oss för att gå tillbaka till turnébussen. Först frågar vi John - som har koll på allt - om vi måste stanna, men han säger nej, så han följer med oss ut till turnébussen. När han sett till att vi kommit in i säkerhet går han igen och ber oss ringa om vi vill ha hjälp med något eftersom det är fans överallt nu, typ. 

 "I'm going to bed" mumlar Jaja trött och låser in sig på det lilla badrummet.

Pacman, Brandon och Moon sätter sig vid teven för att spela x-box medan Millie byter om för att sedan krypa upp på sin sovbrits och dra för draperiet. När Jaja kommer ut ifrån badrummet går jag in där. Jag ser till att jag låser dörren innan jag går på toa, tar bort mitt smink, borstar tänderna och masserar in en ansiktskräm i ansiktet. 

Jag går ut ifrån badrummet och går fram till min resväska. Jag drar fram min stora sov t-shirt och lägger den på golvet. Snabbt och smidigt drar jag av mig skorna, jeansen och tröjan - vi är väldigt nära varandra, jag och crewet, så jag bryr mig inte om jag byter om inför dem - och drar på mig sov t-shirten. 

 "Night guys" säger jag och klättrar upp till min sovbrits.

 "Night" säger alla i kör och jag drar för draperiet.

Som vanligt kollar jag mobilen, skickar ett godnatt sms till mamma och pappa och kollar så alarmet är påå innan jag låser den, lägger den under kudden och sluter ögonen. 

 

Louis' POV

 


När konserten är slut och alla har duschat och så bestämmer vi oss för att gå till I.aM.mE's turnébuss för att se om de är vakna. Vi går fram till bussen, knackar på och kliver in. Precis när jag ska fråga om de är vakna hör jag x-boxet och låga rop, så jag antar att de är vakna.

 "Hey buddies" ler jag och går fram till Philip, Di och Brandon som sitter längst bak i bussen. "Are the girls and Emilio asleep?" frågar jag och Philip ser på mig med en konstig blick.

 "Who is.... Oh, you mean Millie, yeah, they're all asleep" säger han.

 "Is that his nickname?" frågar Niall och jag, Niall och Liam sätter oss i soffan medan resten sätter sig nedanför den.

 "Yup"

Zayn, Liam och Niall går till vår buss igen för att sova medan jag och Harry stannar och spelar x-box. Samtidigt lär Brandon mig allas smeknamn. Mitt i allt hör jag hur någons draperi öppnas och jag kollar mot sovbritsarna. Från en av de övre britsarna sticker snart ett par ben ut och snart hoppar Chachi ner på golvet. Hon kliar sig trött i ögonen och ser på oss.

 "Oh, you're here" mumlar hon hest och jag flinar.

 "Someone's tired" retas jag.

 "And thirsty. Do we have water?" frågar hon och går mot köksavdelningen.

 "In the fridge!" ropar Moon.

 "When are we leaving, by the way?" frågar Chachi medan hon tar ut en vattenflaska.

 "We'll do another show here tomorrow, then we're heading of to Glasgow" berättar Harry.

 "Alright, night guys" säger hon och klättrar trött upp till sin brits igen.

 "Night love" svarar Harry.

 "Night!" säger vi andra och hon drar för draperiet igen.

Plötsligt plingar min mobil. Vem messar mig nu? Jag drar upp mobilen och stelnar till då jag ser ett nytt meddelande ifrån Eleanor.

Call me when u can... x

 

-------------------------------------------------------------------

 

HEY CUPCAKES!!

How are ya'll? 

Endast 10 dagar kvar till skolavslutning (minus fyra lediga dagar, skolavslutningsdagen, en baddag och städdag, så alltså tre riktiga skoldagar kvar)! OMG! Känns som att jag räknat fel, men det är HELT RÄTT! 

Bara jag som taggar sommarlov? Hoppas inte det

Love yoooou

ÖVERSÄTT

Presentation


Hej hej! Här på bloggen kommer jag skriva fanfics om One Direction. Handlingen kan du läsa längre ner i menyn. Läs, kommentera och sprid!!

Love At First Sight

p> 

 

Olivia "Chachi" Gonzales är 17 år och har dansat hela sitt liv. Hon och hennes crew har vunnit America's Best Dance Crew år 2011, men har sedan dess legat lågt. Men nu kommer deras nästa utmaning. I London, Storbritannien, söker nämligen One Direction en dansgrupp som ska inleda alla deras 120 konserter på deras 9 månader långa turné. De bestämmer sig snabbt för att skicka in en ansökan...

Gilla Bloggen

Follow on Bloglovin

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Fråga mig

40 besvarade frĺgor

Kategorier

Arkiv

Länkar


Skapa flashcards