När vi äntligen kommer fram till scenen i arenan ser jag Jaja sitta på en av stolarna längre fram. Hon har fötterna uppe på ryggstödet på stolen framför henne och mobilen i händerna. Snabbt går jag emot henne, rycker upp henne ur stolen och drar med henne bakom scenen.

 "Hey, chill" muttrar hon.

Jag släpper henne och ser henne i ögonen. Hon ser konstigt på mig och jag känner stressen, ångesten och paniken komma krypande. Verkligheten framförs i mitt huvud och allt blir bara värre och värre.

 "Louis and I almost kissed" säger jag snabbt och hennes ögon spärras upp.

 "What?! That's amazing!" tjuter hon glatt.

 "No! No it isn't! You don't get it, Jaja! Louis and I are just friends! This is going to ruin everything! We were so quiet on our way here and we didn't say ONE thing! And now I'm freaking out because I don't know what to do! Our friendship is ruined and I ju..." babblar jag på och hon håller upp händerna.

 "Chachi! Jesus woman! Take it easy! Your friendship isn't ruined.  I guess both you and Louis are confused about the whole thing. I swear he's just as lost as you" säger hon lugnt. "Do you like him?" frågar hon och jag suckar.

 "I don't know... I just... He makes me happy and I feel those damn butterflies in my stomach everytime he's near. He can make me smile when I just want to cry and he's just... He means a lot to me, you know... He's one of my best friends and I love him, but I don't know if I like him that way" säger jag, förvirrad över mina egna tankar.

 "You know what I hear?" flinar hon och jag skakar på huvudet. "I hear a deeply in love, confused girl talking about her crush" säger hon och jag rodnar.

 "Anyway, it doesn't matter. He doesn't like me that way" säger jag och innan hon hunnit säger något så ropar Pacman på oss.

Hon ger mig en sista blick innan vi går fram till Pacman som berättar att vi ska köra igenom koreografin en gång för att se till att den verkligen sitter. När vi kommer ut på scenen ser vi 1D killarna stå nedanför den och resten av I.aM.mE på scenen. Louis ser direkt på mig och ger mig ett litet leende. Efter att ha gett honom ett leende tillbaka börjar vi dansa. Som vanligt försvinner jag från den riktiga världen. Det är bara jag och musiken.

Jag glömmer bort nästan-kyssen. Jag glömmer bort min hemlängtan. Jag glömmer bort Louis. Jag glömmer bort alla bekymmer och tankar. All min koncentration ligger på dansen.

När låten är slut ska vi fixa kläder med Sophie. Men jag är helt borta i mina tankar.

Gillar jag Louis på det sättet? Varför känner jag mig nervös inför honom? Varför får jag fjärilar i magen när han ser på mig? Är han bara en vän? Gillar han mig? Känner han som jag? 

 "Chachi!"

Jag kommer tillbaka till verkligheten och märker att alla kollar på mig. Jaja ler lite försiktigt åt mig och berättar att Sophie ska hjälpa mig med mina kläder. 

Louis' POV

Killarna har märkt att det är något som är fel. De har märkt att jag är borta, försvunnen i mina tankar. Allt jag kan tänka på är Chachi och att vi nästan kysstes. På ett sätt känns det helt rätt, men på ett annat helt fel. Vi är bästa kompisar. Men hur känner jag för henne?

Jag förklarade för killarna hur jag kände när hon är i närheten och hur hon får mig glad. De sa direkt att jag gillar henne, men det känns fel. Helt fel. På ett sätt känner jag igen känslan jag får med Chachi, den fick jag med Eleanor. Men jag är inte säker på vad som är rätt och fel. 

Hur känner hon? Är hon lika förvirrad som jag? Känner hon som jag? 

En sak är säker, jag måste prata med henne. Fråga henne hur hon känner. Fråga vad hon tycker och vill. 

Efter två timmar vid arenan tar vi lunchpaus och bestämmer oss för att köpa McDonalds. Paul åker för att köpa maten åt oss,  vi tycker det är enklare om vi äter här istället för att skapa kaos på McDonalds. Försiktigt kollar jag på Chachi. Hon sitter på kanten av scenen och stirrar ut på inget. Hon verkar vara vilse i sina tankar.

Hon sitter själv, då alla andra skojar runt i arenan. Jag sitter också själv, killarna är med de andra. Jag sitter på en stol på andra raden, högra sidan. Chachi sitter på vänstra sidan av scenen. Hon dinglar med benen som hänger nerifrån scenen. Biter sit i läppen, rynkar ögonbrynen. 

Jag reser mig upp och går sakta emot henne. Stoppar händerna i fickorna. Andas in, ut, in, ut. Sluter ögonen, gör ett beslut och går de sista stegen emot henne. Resten av gängets skratt, skrik och prat ekar i arenan, men just nu finns bara jag och Chachi.

 "Hey" säger jag och hon kollar snabbt upp på mig. 

Hon blir lite röd om kinderna och nickar lite som en hälsning. Kollar bort, ner i golvet. Jag biter mig i läppen, förstörde nästan-kyssen verkligen så mycket? Är vår vänskap förlorad? Kommer det alltid att vara pinsamt tyst och jobbig stämning?

 "I... Uh..." börjar jag och hon ser upp på mig igen. Allt jag tänkte säga bara försvinner. Det är fel tillfälle, det måste vara mer privat. "Do you want to go out with me? Tomorrow night?" frågar jag snabbt och hon rodnar.

Hon nickar och jag ler stort. Jag sträcker ut mina armar, i hopp om att få en kram. Hon skrattar, himlar med ögonen och sträcker sig emot mig, men inte så mycket så att hon ramlar ner. Hennes armar dras runt min nacke och mina runt hennes midja. Hela min mage bubblar av glädje och leendet på mina läppar vägrar försvinna. 

Chachi's POV

Konserten går bra och nu är vi tillbaka i bussarna igen. Vi bestämmer att alla - I.aM.mE och 1D - ska träffas i 1D's buss om tio minuter, så jag byter om till ett par mjukisbyxor och en t-shirt för att sedan stoppa mobilen i fickan. När alla är klara går vi mot deras buss. Men precis när jag ska kliva på deras buss ringer min mobil. På skärmen står det JoshThaMan's calling...

Med ett stort leende svarar jag och stannar utanför bussen.

 "Hey Josh!" tjuter jag och han skrattar.

 "Hi lil sis! How are you? Haven't heard from you in such a long time!" klagar han och jag fnissar.

 "I'm great, it's awesome to be here" säger jag. "How are you?" 

 "I'm good too! So... Do you have any special relationship with someone? A boy perhaps?" frågar han med en creepy röst och jag skrattar.

 "No you creep. You sound like a stalker" påpekar jag och han flämtar till.

 "A stalker?! No, you got that wrong. I'm just your big brother who is trying to look after his little sister. I just don't want you getting hurt" säger han och jag ler svagt.

 "Thanks big bro, I gotta go now though. Bye Josh" säger jag.

 "Bye Chachi, have a great time! See you soon hun"

 "See you"

Jag lägger på och stoppar mobilen i fickan. När jag kommer in till bussen blir jag chockad. I soffan längst bak sitter Pacman, Moon, Zayn, Harry och Liam. Jaja springer runt och jagar Millie, Niall står och äter en pizza slice och Louis står med Brandon och spelar in Jaja och Millie. Killarna längst bak i soffan tjoar, skriker och hejar, antagligen spelar de något spel på x-box.

 "Jesus christ! I leave you for five minutes and this is what happens?!" utropar jag på skoj och alla stannar upp, för att sedan börja skratta.

 "Chachi! Millie took my phone!" tjurar Jaja och putar med underläppen med händerna korssade över bröstet.

Jag fnissar åt hennes min och hjälper henne att ta tillbaka hennes mobil, bara för att jag vet hur jobbigt det är när något tar ens mobil. Killar kanske inte bryr sig, men för tjejer är det ett stort brott, speciellt när det är en kille som tar ens mobil. 

Efter tjugo minuter har alla lugnat ner sig och ligger överallt i bussen. Alla är utspridda. Jag ligger med huvudet på Louis mage. Min hand är placerad över hans, som ligger på min mage. Mitt huvud höjs och sänks när han andas.

 "I'm going to fall asleep soon, so I'm leaving" säger Brandon och reser sig upp.

 "Me too" mumlar jag trött. "Help me up" befaller jag Brandon och han suckar, men räcker ut en hand mot mig som jag tar.

Han drar upp mig och vi säger hejdå till alla innan vi går tillbaka till vårann buss. Så fort jag bytt om lägger jag mig på min sovbrits och sluter ögonen. Just då skiter jag i att ta bort sminket, jag är för trött för att bry mig. Precis innan jag somnar plingar mobilen. Stönandes tar jag upp den för att se ett nytt sms från Louis.

Good night love, sleep tight! xx

Nästa morgon vaknar jag vid tio, eftersom vi är helt lediga idag. Resten av crewet verkar vara vakna eftersom jag hör dem prata ifrån köket. Trött sträcker jag ut armarna och grymtar till. Plötsligt drar någon upp draperiet till min sovbrits och solljuset träffar mitt ansikte.

 "Riiiiiise and shine sweetheart!" skriker Jaja.

 "It's a beautiful sunny day and the spring is on its way!" fortsätter Millie.

Jag lägger mig på mage och trycker ansiktet i kudden. De båda suckar.

 "Just what I thought, plan B" säger Jaja och det blir tyst ett tag.

Jag hör hur de går iväg och jag flinar belåtet. Men det varar inte länge, för snart är jag dränkt i iskallt vatten som kastas på mig. Jag flyger upp av panik, men kommer inte så långt då jag slår i huvudet hårt i taket. Jag skriker högt av smärta. Alla brister ut i garv medan jag bara ligger kvar i britsen. 

 "What the hell is going on?!" utropar Niall som plötsligt kommer in i bussen tillsammans med resten av 1D.

 "We heard someone scream" säger Liam.

 "Oh, it was just Chachi" säger Jaja och rycker på axlarna.

 "What about her?" frågar Louis.

 "Well, we threw water on her and she flew up, so she hit her head in the ceiling" berättar Millie.

 "My head hurts" klagar jag och lägger händerna över bakhuvudet.

 "Do you want me to kiss away the pain?" retas Louis och jag blänger på honom.

 "Everyone is against me today!" tjuter jag och putar med underläppen.

 "Aww, lil girl, I'm on your side" säger Niall och jag ler mot honom.

 "Yaay!"

Han skrattar åt mig och Louis ger honom onda ögat. Förvirrat ser jag på honom, men vänder mig sedan mot Niall som hjälper mig ner ifrån sovbritsen. När jag står på golvet börjar det snurra kraftigt och jag tar tag i närmaste föremål, vilket är Nialls axel. Svarta prickar skymmer min syn och jag stänger ögonen hårt.

 "Are you alright?" frågar Niall.

 "What's wrong with her?" frågar Louis oroligt.

 "I'm alright, don't worry" säger jag och öppnar ögonen efter ett tag, då har prickarna försvunnit. 

 "What happened?" frågar Pacman.

 "I stood up to quick" säger jag och går mot köksbordet där det står frukost.

Alla fortsätter med sitt eget medan jag sitter och äter. Louis kommer och gör mig sällskap efter en stund och vi har lika kul som alltid. Skojar, skrattar och retas. Även om mitt huvud bultar och gör ont så får han mig att le och skratta. Han får mig att glömma smärtan, genom att bara prata med mig. 

Han berättar om något, men jag lyssnar inte. Jag försvinner iväg i mina tankar. Ljudet av hans röst försvinner och jag ser bara hans fantastiska ansikte. Han ler, vilket får mig att le. Plötsligt märker han att jag inte lyssnar, så han slutar prata och flinar bara åt mig.

Plötsligt öppnas bussdörren och John kliver in.

 "We're leaving for Glasgow now" berättar han och alla nickar.

Han går ut igen och jag känner hur bussen börjar röra på sig. Ett leende sprids återigen på mina läppar och jag ser ut genom det tonade fönstret vid bordet. Let's go... 

-----------------------------------------------------------------

Har kommit hem nu och vill bara säga TACK för att ni stod ut ;) Uppdaterar så ofta jag kan, vill bara att ni ska veta det. Kryssningen var jätte rolig och det var SÅ VARMT under hela tiden. Har blivit hyfsat brun, så det syns att jag har solat i alla fall ;) 

KOMMENTERA PÅ!

 

janna

9 juni 2013 17:23

Hey jag älskaaar din blogg!!
Men det finns några fel med denna kapitel: när du skrev "oh it was just jaja sa jaja..
Och mär du skriver att dem ska äta mc donaldsmat så skriver du vi köper mc donalds... :) men annars så äger du o dina noveller!! ♥♥

Wilma

9 juni 2013 19:30

Hej!! Tack så mycket, för det första!
Vet att det kan bli fel ibland när jag skriver, är ofta inne i vad jag ska skriva, och då kan det bli väldigt fel. Men hoppas ändå ni förstår vad jag skriver :)
Tack för att du säger till!!

 

JoJo

9 juni 2013 20:27

Jättebra! Asså jag blir så 7kt glad när du har skrivit ett nytt kapitel, och du är typ den enda jag vet om som skriver så bra!♡♡♡

 

Michaela

10 juni 2013 18:25

As bra, reagerade oxå på att "Jaja, sa jaja" haha. Inegn fara forts som du gör<3

http://www.mowie.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...