Nästa morgon vaknar jag av att Jaja hoppar på mig och skriker. Först är jag så trött att jag inte uppfattar vad hon säger, men så fort min hjärna börjar fungera blir hennes skrik till ord.

 "We're in London and you're sleeping, you little bastard!! Wake up!!"

Mitt humör är sämst, det känner jag direkt. Ni vet de där dagarna när man vaknar och bara vill skrika på allt och alla, när man inte orkar med någonting, när man bara är nere. Det är en sån dag jag kommer ha idag, det känner jag direkt. Och det börjar redan nu.

 "Shut up!" utbrister jag trött och Jaja skrattar åt mig.

 "Someone's grumpy. Come on you bitch, we have rehearsal today at twelve, it's already nine so you better get up!" säger hon och jag suckar.

 "Just leave me alone" muttrar jag.

 "We're leaving for breakfast in half an hour, be ready" säger hon och hoppar av min säng.

 "I'll skip breakfast" svarar jag torrt och hon stannar.

 "Uh-uh, no no, you're not skipping breakfast, I won't let you missy. Get your ass up and get ready!" säger hon strängt och drar av mig täcket.

 "Just get off!" ryter jag åt henne.

 "What's wrong with you?! We're in freaking London and you're acting like this?! Like come on, we have the chance to live our dream right in front of us, and you're going to ignore that to be in bed all day?!" snäser hon åt mig och jag suckar.

 "Fine! I'm up, happy?" muttrar jag och sätter mig upp.

 "Seriously, what's wrong? Did something happen yesterday or what? Nightmare?" frågar hon snällt och sätter sig bredvid mig på sängen med ett oroat ansiktsuttryck.

 "Just having one of those bad days" suckar jag.

 "Well, you better cheer up soon, because we got work to do" ler hon och studsar upp. "I'll pick your clothes and you go take a shower" meddelar hon och går fram till min resväska.

 "Yes sir" mumlar jag och går till badrummet för att dra av mig mina kläder och hoppa in i duschen.

Helt ärligt tror jag mitt dåliga humör sköljdes ner i avloppet tillsammans med duschvattnet, för när jag kliver ut skiner jag som en sol och är hur lycklig som helst. 

När jag torkat mig lite sätter jag handduken runt min kropp och går ut till Jaja. 

 "Where's my clothes?" frågar jag och hon pekar mot min säng.

 "Are you any happier yet?" frågar hon hoppfullt.

 "Yup! I'm happier than happiest" fnissar jag och plockar upp mina kläder.

 "That's the spirit!" utropar hon och jag skrattar åt henne.

Jag går in till badrummet för att byta om och blåser snabbt mitt hår, sedan sminkar jag mig lite och drar på mig ett par skor. Snart är jag redo att gå ner till frukosten tillsammans med resten av gruppen som står och väntar utanför vår dörr. Lyckliga, glada, pigga och uppspelta studsar in till hissen. Väl där inne kan vi knappt stå still, men vi fixar det. Så fort vi är nere på rätt våning skuttar jag och Jaja mot frukostbuffén. 

Vi hittar ett bord för sex personer där vi sätter oss. När vi sitter och äter räknar vi ut att det är flera gupper som äter, då det sitter några grupper om 5-6 runt några andra bord. 

 "Do when we have a day off, we need to go see the Big Ben, London Eye, Tower Bridge and we also have to visit Madame Tussauds" säger Brandon.

 "And we have to - and I mean really have to - ride one of those double-deckers" lägger jag till.

 "And I need a picture of myself inside a phone booth" säger Jaja och jag garvar åt henne.

 "Yeah, those are awesome" skrattar jag.

 "Oh, and we have to disturb one of those guards with funny hats" skrattar Millie och alla nickar.

 "We need to record that" skrattar Pacman.

 "Oh God I'll love this trip even if we don't win" ler jag och alla håller med.

 "Excuse me, are you here for the One Direction challenge?"

Vi alla kollar upp mot mannen i kostym som står framför oss. Han håller i ett block med en penna. En typisk affärsman, så skulle jag beskriva honom.

 "Yes" svarar Brandon.

 "What's your band name?" frågar han och håller pennan i högsta hugg, utan ett spår av ett leende.

 "I.aM.mE" svarar Jaja.

 "I.aM.mE... Oh yes, here you are. Practice starts at twelve and the cars leaves from here at half past eleven. There'll be a man telling you were to go when you get to there" säger han och går iväg.

Vi alla skrattar lågt åt hur sträng och torr han var. En typisk tråkmåns som tycker att jobbet är hela livet. Patetiska människor...

Zayn's POV

Jag och killarna åker upp till loftet över frukostbuffén. Vi bestämde oss redan igårkväll för att spionera lite på dansgrupperna, för att se hur de är när vi inte är där. Som vanligt knuffas vi lite och skojar runt på väg dit. Men så fort vi kommer fram lägger vi oss på golvet och kollar ner igenom glasstaketet. 

Min blick stannar vid ett bord med sex medlemmar, två tjejer och fyra killar. Alla ser riktigt glada ut, skrattar och pratar nonstop. Jag vet inte varför eller hur, men jag känner igen dem. Visst, vi valde ut dem som de 10 bästa, men jag känner igen dem från någon annan stans.

Mina ögon dras vidare till ett bord med sju medlemmar, alla är utländska, lite mörkare i hyn. Det är tre tjejer och resten är killar. En av tjejerna har svart hår i rastaflätor, en har platt, midjelångt, svart, glänsande hår och den sista har svart afrohår. Alla har ganska cool stil, typisk hiphop.

Jag kollar över de andra grupperna och försöker ta in hur de ser ut och hur de beter sig, men min blick dras alltid automatiskt till bordet med två tjejer och fyra killar.

 "What's that groups name?" frågar jag Niall som ligger bredvid mig och pekar mot deras bord.

 "Oh, that's I.aM.mE, you know that dancecrew who won America's Best Dance Crew" säger han tillbaka.

 "Yeah, now I remember"

Ena tjejen i I.aM.mE - hon med lockigt, långt hår - slänger bak huvudet och garvar högt. Hennes skratt ekar i restaurangen och allas blickar dras till henne, vilket får hennes grupp att skratta högt. Tjejens kinder blir lite röda, men hon skrattar med de andra.

 "They seem cool" kommenterar Louis.

 "I hope they're good dancers" säger Liam.

 "They won America's Best Dance Crew, I think they're good" säger Harry och vi skrattar lite.

 "Come on boys, we have to head of to the dance studio" säger Paul bakom oss.

Alla reser sig upp och vi går efter Paul ut till parkeringen. Det står några fans utanför hotellet och vi skriver lite autografer och tar lite kort innan vi hoppar in i en svart minibuss och åker iväg. 

Chachi's POV

 "Jaja! Where the hell is my water bottle?!" ropar jag i hotellrummet medan jag vänder upp och ner på min resväska.

 "How the hell am I suppose to know?!" ropar hon tillbaka ifrån badrummet.

 "Because you know a lot of stuffs!" svarar jag och hon skrattar.

 "But I don't know everything, I'm not Jesus" hör jag henne skratta.

 "Well thank Jesus for that!" skojar jag och hon garvar högre.

Precis då ser jag min vattenflaska stå på sängbordet. En frustrerad suck lämnar min strupe och jag reser mig upp för att ta den. När jag slängt den i min träningsväska tillsammans med en liten handduk, mobilladare, dansskor, borste, deo och tuggummi drar jag på mig mina supras skor och knyter dem.

 "Jaja! Hurry up! We're leaving in ten minutes!" ropar jag stressat och ställer mig upp.

 "Chill gurl, I'm done" säger hon och kommer ut ifrån badrummet.

 "Good" 

Jag hänger min väska över axeln och väntar på henne vid dörren. Killarna knackar på och jag öppnar åt dem. Vi ställer oss ute i koridoren och väntar på Jaja för att sedan ta hissen ner till lobbyn. Vi blir skickade till en minibuss som ska köra oss till själva dansstudion. 

Vi åker i ungefär en kvart innan vi parkerar utanför an fyra våningar hög byggnad. Den ser ganska gammal ut, men ändå mysig. 

 "Go up to the third floor and go into studio number 13" säger chauffören och vi nickar.

 "Thank you!"

Vi hoppar ur och går in till byggnaden. Inuti är den ganska modern ändå. En typisk byggnad som du ser i dansfilmer. Vi joggar uppför trapporna och letar reda på studio 13. Därinne väntar två andra grupper tillsammans med en kille på kanske 34 år som står vid en helväggsspegel. 

 "Hello, who are you?" hälsar han med ett leende.

 "I.aM.mE" svarar vi i kör och skrattar tillsammans med mannen.

 "I'm Kevin and I'm going to teach you the choreography" säger han. "You can place your things right over there" säger han och pekar mot en hög med väskor.

Vi går dit och lämnar våra saker för att börja värma upp, så som Kevin sa åt oss att göra. Som vanligt bildar vi en liten ring och stretchar medan vi pratar tyst. 

 "Okay everybody! Get up and I'm going to show you the first moves, alright? We're going to be dancing to the boys song Live While We're Young" säger Kevin när alla grupper är uppvärmda.

Vi är totalt fem grupper här inne, 30 stycken. Men lokalen är stor så vi har ändå mycket plats. Kevin visar hela koreografin först och jag försöker memorera så många steg som möjligt. Efter det förklarar han första delen och vi hänger med. 

Louis' POV

Jag och killarna är typ som spioner. Vi smyger runt i typ bakrum för de två lokalerna som alla grupper dansar i. De seren helvägsspegel, men vi ser ett fönster. Coolt va? Så vi ser de, men de ser inte oss, bara sig själva. Det är riktigt roligt att kolla på. Alla ser riktigt koncentrerade ut. 

Just nu kollar jag på Kevins grupp. Han visar nu hela dansen och de flesta härmar små rörelser för att försöka memorera dem. Sedan visar han den första delen för dem och alla försöker hänga med. Min blick söker omkring i folkmassan och jag ser den där tjejen ifrån I.aM.mE Hon är riktigt bra. 

Hela I.aM.mE gänget har på sig tröjor med sina egna tryck på, ett fingeravtryck. Riktigt coolt, om jag får säga det själv. De dansar riktigt bra och ser ut att lära sig snabbt. 

 "They're all so good! I don't get how they're able to dance like that!" utbrister Zayn och jag skrattar.

 "I know, right? I'm so happy that they're going to dance on the tour, not us" säger jag och han skrattar.

 "I think the fans should be happy too" lägger Niall till.

Jag är så taggad inför turnén... Kunna göra det jag älskar och göra alla fans glada. Det här är min dröm och jag är så tacksam att jag får leva den, tillsammans med mina fyra bästa kompisar. Den där energikicken man får av att framträda inför så många människor går inte att beskriva. Att veta att de kommer stötta mig, även om jag sjunger fel, ramlar eller gör bort mig på något annat sätt. Att de kommer skratta med mig och inte åt mig.

Men hur lycklig jag än är kan jag inte sluta tänka på Eleanor helt. Vad jag än tänker på tränger hon sig in i min hjärna och stannar kvar där. Det är jobbigt att inte kunna gå vidare, men det tar väl tid, antar jag...

-----------------------------------------------------------------------------------------------

Hey cupcakes! HOW YA'LL DOIN? Nejdå, men här är kapitel 5! Whooooo! 

 

JoJo

21 maj 2013 15:53

Skitbra!!! Mer mer mer!!!:D

 

Saga :)

21 maj 2013 16:27

ASBRA SOM VANLIGT!!! :D MEEEEEEEEERAAAAAAAA :D

 

Michaela

21 maj 2013 16:44

Ser farm emot nästa kapitel;)

http://www.mowie.bloggplatsen.se

 

janna

21 maj 2013 23:01

Ahh gud va jag älskar dina storys!!! Jag hoppas det nt gör nått men kan du typ beskriva hur dem i gruppen ser ut (utifrån och personligt) :) ? LY

Wilma

22 maj 2013 07:52

du kan söka på Google :) sök på "I.aM.mE" och sedan på den medlemmen du vill se, de är en riktig dansgrupp så det kommer komma upp :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...