Chachi's POV

En vecka senare

torsdag

 "Come on guys! We need to get this together!" ropar jag ut i danslokalen.

 "But we're tired! Can't we take a short break?" protesterar Millie.

 "Don't you want to win this?" frågar jag och lägger en hand på höften.

 "Of course we do, Olivia! But we're humans! We get tired!" ryter Pacman till och jag höjer på ögonbrynet.

 "Fine, take a break" fnyser jag och fortsätter öva danssteg för mig själv framför den stora helvägsspegeln.

Resten av crewet pratar lite tyst med varandra, men jag struntar i dem. Jag vet att jag är töntig och envis, men jag har varit riktigt irriterad och nere den här veckan. Ingen anledning, egentligen. Men jag antar att det kallas PMS. Störigt som fan, men det är något man måste gå igenom. 

När jag gjort fel fem gånger på rad, på samma ställe, blir jag irriterad på mig själv och drar mig löst i håret med ett frustrerat stön. Utmattat lägger jag mig ner på golvet och slutar ögonen. Med händerna  i håret, löst dragande, känner jag hur gråten tar plats i halsen. Varför gråter jag? Humörsvängningar eller vad? 

 "Hey, you alright?" frågar Moon från soffan i lokalen.

 "I'm fine" säger jag hest. 

 "Are you crying?" frågar Jaja förvånat.

 "It's just mood swings, nothing to worry about" suckar jag och sätter mig upp.

 "Do you have your week?" gissar Jaja och jag nickar.

 "I hate it" muttrar jag och killarna lägger händerna för öronen.

 "We don't wanna hear!" tjuter Pacman och jag skrattar åt dem.

 "Okay, let's do this guys!" utropar Millie och studsar upp på benen.

Alla ställer sig i sina positioner och vi kör igen. Moon har hunnit klippa ihop låten vi ska ha och den blev hur awesome som helst. Den är helt perfekt. Övergångarna är också helt perfekt gjorda. Han har redigerat själva låtarna i huvudlåten så det blir lite annorlunda, vilket bara är bra. 

Efter träningen skiljs vi åt igen, som vanligt. Alla går åt olika håll. 6 h

Vi ska flyga över till Storbritannien på söndag. Planet lyfter 05:30am och vi landar drygt 3:10pm, amerikansk tid, vilket är typ 9:10pm i brittisk tid. Träningarna börjar redan på måndagen, så vi måste se till att sova mycket på planet och när vi kommer fram. 

Vi har fått reda på att det är totalt 61 stycken. Det är två grupper med sju medlemmar, en grupp med fem medlemmar och resten med sex medlemmar. De har delat upp allihopa i två olika grupper som blir tränade av olika lärare, men det är samma dans och samma musik. 

Så taggad som jag är så har jag redan börjat packa. Min stora resväska med fyra hjul, fylld med olika klistermärken, ligger öppen med kläder och annat i. Den är inte full än, såklart, typ halvfull.

Jag börjar nynna på Never Say Never med Justin Bieber och går omrking i rummet för att leta efter saker jag kan lägga ner.

Söndag  3:30am

 ”Chachi, honey, it’s time to get up”

Sakta öppnar jag ögonen och kollar trött upp på pappa. Han står lutad över mig med ett leende på läpparna.

Då kommer jag på vilken dag det är. Direkt höjs min energi och jag studsar upp ur sängen. Glatt hoppar jag omkring i rummet medan pappa skrattar åt mig.

 ”I’ll drive you to the airport at 4:30am, alright?” skrattar papa och jag nickar.

När han försvunnit ut hoppar jag snabbt i duschen. Efter en uppiggande dusch tar jag på mig ett par chachimomma byxor och ett linne. Jag borstar mitt hår och struntar i att sminka mig. Sedan packar jag det allra sista, kollar igenom rummet en sista gång och stänger resväskan. Ett leende sprids på mina läppar. Äntligen.

Jag lyfter ner resväskan till hallen och äter en snabb frukost för att sedan fixa ett lätt handbagage, vilket blir en typ mindre träningsväska med mobil, headset, ett block med penna och en bok som jag läser.

 ”Olivia! Are you done yet?!” ropar pappa och jag joggar till hallen.

Pappa står vid dörren med min resväska och väntar. 

I bilen blir jag tröttare, mest för att jag är tvungen att sitta still. Jag är nära att somna flera gånger, men pappa väcker mig varje gång.

Efter tio minuter i bilen är vi framme vid flygplatsen. Trött kliar jag mig i ögonen och kliver ur bilen. Kylan kommer krypandes och jag drar min skinnjacka närmre kroppen. Med armarna över bröstet går jag till bakluckan och lyfter ur min resväska

 ”I have to leave now honey” säger pappa och jag kramar honom hårt.

 ”Bye dad, take care of mum and the house, alright?” sager jag mot hans axel.

 “I always do. Take care of yourself, Olivia, and call me whenever you can and text me as often as you can” sager han och jag ler mot honom.

 “I will, bye dad”

 “Bye sweetheart”

Han släpper mig och jag går med min resväska och handbagaget mot entrén. Precis innanför står resten av gänget, halvsovandes. Vi hälsar på varandra, ganska kort, och går mot incheckningen.

Efter säkerhetskontrollen sätter vi oss vid gaten och alla halvsover, förutom jag och Millie.

 ”Are you excited?” frågar Millie och jag nickar.

 ”I’m so excited! This is going to be awesome!” ler jag och han skrattar lite.

 “Aren’t you scared of flying without your parents, lil sis?” retas han och jag lipar åt honom.

 “I’m not five, you know” flinar jag och han skrattar åt mig.

 ”I slowly start to realize that” skrattar han.

Så fort vi får gå ombord på planet ställer vi oss upp och går emot kön. Vi behöver inte stå där länge, bara typ fem minuter. Det är ett jumbojet, och eftersom vi har första klass så sitter vi där uppe.

Sätena är stora och sköna. På sätet framför sitter en tv skärm och det finns filtar och kuddar. Jag sitter bredvid Jaja.

 ”Now this is paradise. Good night” säger hon så fort hon sätter sig ner, och somnar.

 ”You’re such a good company” mumlar jag tyst för mig själv och lutar mig mot rutan.

Planet backar ut på landningsbanan och börjar köra sådär fort när man knappt orkar hålla fram kroppen ifrån sätet. Snart lyfter nosen och vi är uppe i luften.

När bältesknappen slocknar tar jag av det och plockar upp min mobil och headsetet. Jag sätter på musik och plockar upp blocket och pennan. Uttråkat börjar jag rita lite och sitter där i kanske en kvart, sedan somnar jag också. 

 ”Excuse me, miss, do you want anything to eat?”

Mina ögonlock fladdrar upp och jag ser en flygvärdinna stå bredvid Jajas sate. Hennes hand ligger på Jajas axel, men när hon ser att jag är vaken vänder hon uppmärksamheten till mig.

 ”I’m sorry to wake you up, but would you like anything to eat or drink?” frågar hon snällt.

 “Can I have one hot chocolate, one coffee and two sandwiches?” ler jag och hon nickar.

 “I’ll be right back with it” ler hon och försvinner iväg.

 “Jaja, wake up you bitchy bitch” sager jag och puttar till henne.

Hon vaknar halvt och ser på mig med halvt öppna ögon. Ett flin uppstår på mina läppar och hon grymtar till.

 ”What do you want Chachi?” muttrar hon.

 “I ordered some breakfast for you” ler jag och hennes ögon spärras upp.

 ”Food?! Yes thank God!” utbrister hon och jag fnissar.

Jag kollar klockan och ser att den är 8am, amerikansk tid. Snart kommer flygvärdinnan tillbaka med det jag beställt och jag betalar henne.

Så fort hon försvunnit iväg igen dricker jag lite ur min varma choklad. Jag hatar kaffe, men jag vet att Jaja gillar det, så jag köpte en till henne. 

Under hela resan sitter jag och Jaja och pratar, om allt och inget egentligen. Vi har riktigt kul, och som man säger, ”tiden går fort när man har roligt” och snart har vi landat i London. Eftersom klockan är 9:14pm brittisk tid så är det mörkt ute, och ganska kallt. Det blåser och duggar.

 ”We’re in London!!” tjuter Jaja när vi går nerför trappan ifrån flygplanet.

 ”This is great” säger jag med ett stort leende.

Vi går in till flygplatsen och väntar på våra väskor. Moon tar upp ett papper på mejlet vi fick ifrån skivbolaget med all information medan vi väntar.

 ”There’s a car outside who’s going to take us to the hotel” berättar han.

 “Great! Then we don’t have to grap a cab” ler Brandon.

 “There’s my suitcase!!” utbrister jag och skyndar fram till bandet.

Jag lyfter av den och rullar den mot de andra. Så snart de andra fått sina resväskor går vi ut till själva flygplatsen, ut ifrån gaten typ. Där står det folk som väntar på de som rest. Där står också en man med kostym som håller i en a4 lapp där det står I.aM.mE

 ”I have to take a photo!!” utbrister Millie.

Han får en annan kille att ta en bild på alla oss sex framför mannen i kostym som ler in I kameran. Millie tackar killen och vi hälsar på mannen.

 ”My name is Rick and I’m taking you to the hotel” säger han med en djup brittiska.

 ”I love british accent” viskar jag till Jaja som fnissar.

 ”Me too!”

Vi följer med Rick till hans minibuss och sätter oss. Han berättar att det kommer ta drygt en halvtimme att åka till hotellet. Alla är uppspelta, så vi sitter och pratar, skrattar, skojar och sjunger igenom hela bilresan.

 ”Thank you Rick!” säger vi alla i kör och han skrattar.

 ”Have fun, and good luck!” ler han och kör iväg efter att ha pratat med en annan man ifrån hotellet.

Vi går in på det lyxiga hotellet och får våra nycklar till rummen. Vi får tre rum att dela på, så jag sover med Jaja, Millie med Moon och Brandon med Pacman.

 ”Night guys” säger jag till de andra och går in till hotellrummet.

 ”Night Chachi and Jaja!” säger alla i kör och Jaja fnissar.

Vi stänger rumsdörren och ser till att den är låst innan vi ställer resväskorna vid sängarna. Eftersom vi båda två är trötta efter flygturen lägger vi oss bara i sängen och somnar direkt.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Lite kort kanske, men det var det jag fick ihop! Hoppas ni gillar det!! 

 

Saga :)

19 maj 2013 18:00

ASBRA!!!! MERAAAAAAAA :D

 

JoJo

19 maj 2013 22:46

Nä det va inte alls kort, men iaf jättebra!:)

 

Michaela

20 maj 2013 17:16

That's great!<3

http://www.mowie.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...