Harry's Perspektiv

 "I am" viskar hon innan hon somnar.

Jag rynkar pannan. Vad menar hon med det? Menar hon att hon hatar sin kropp eller sin personlighet? Har hon gjort något som får henne att hata sig sjäv? Efter en kvart av att bara ha stirrat på henne går jag ner till köket. Det är tur att ingen annan är hemma, i så fall skulle jag bara behöva förklara allt. Jag tar ett glas och fyller det med vatten. Snabbt dricker jag upp det och fyller på det igen. Jag tar ett till glas och fyller det också med vatten. Jag tar med glasen tillbaka till Alyssas rum och ställer ner ett av glasen på sängbordet.

 "Ugly..." mumlar Alyssa plötsligt.

Jag ser att hon fortfarande sover, så antagligen pratar hon i sömnen. Försiktigt sätter jag mig bredvid henne och ser hur hon börjar vrida på sig.

 "Worthless" mumlar hon och börjar andas häftigt.

 "Alyssa" säger jag och petar på henne, i ett försök om att väcka henne.

 "Not pretty enough..." mumlar hon och jag rynkar pannan.

Vem pratar hon om? Vad drömmer hon om? Jag skakar om henne försiktigt och säger hennes namn. Plötsligt sätter hon sig upp i ett skrik och andas tungt. Hon ser på mig och får tårar i ögonen. Hon sätter sig upp lite så hon lutar ryggen mot sängstommen.

 "Alyssa, what were you dreaming?" frågar jag mjukt och smeker hennes hand.

 "You don't even care! Why don't you just go back to that beautiful girl you danced with yesterday?!" skriker hon och jag känner gråten stiga i halsen.

 "I do care. I was drunk. I didn't know what I was doing" säger jag hest och hon fnyser.

 "You lost control. And that means that you can't control yourself when you're drunk, and that means it's going to happen again!" babblar hon på och jag tar hennes hand.

 "What were you dreaming?" frågar jag igen och hon snyftar.

 "About you and that girl" mumlar hon och jag lägger huvudet på sne.

 "You talked in your sleep. Who were you talking about?" frågar jag och hon stirrar in i mina ögon.

 "Just go" säger hon kallt.

 "No, you just cut yourself! I'm not leaving you knowing you may hurt yourself again!" utbrister jag.

 "Why are you even here? You know I hate you" säger hon och det känns som att någon sticker en kniv i mitt hjärta.

Jag ställer mig sakta upp och går ut ifrån rummet med huvudet sänkt.

Alyssa's Perspektiv

Jag hör ytterdörren öppnas och stängas. Då börjar tårarna rinna igen. Jag ställer mig upp och kastar mina kuddar i väggen så hårt jag kan medan jag skriker. Ilska och sorg blandas och skapar kaos. Jag kastar saker omkring mig och skriker och gråter. Skiter i om grannarna kanske hör, skiter i om de tror jag är ett psykfall, skiter i om alla mina saker kommer att förstöras, skiter i om någon kommer komma hem och se mig så här. Jag bryr mig bara om Harry. Jag älskar honom så mycket, men hatar honom lika mycket.

 "Alyssa! Alyssa, hey! Calm down!" 

Jag vänder mig om och ser Noel gå in i rummet. Han släpper sin väska på golvet och skyndar fram till mig som fortfarande gråter. Han lägger armarna om min skakande kropp och jag lutar pannan mot hans axel.

 "What's wrong?" frågar han och jag snörvlar till.

 "Harry" gråter jag och han stelnar till.

 "That fucking bastard" muttrar han och börjar gå ut från rummet med ilskna steg.

 "Where are you going?!" ropar jag och skyndar mig efter honom.  

 "I'm going to teach that little asshole a lesson" ryter han och öppnar ytterdörren.

 "No! Stay, please! He doesn't deserve it!" ber jag och följer honom ut. 

Han stannar på gräsmattan. Vänder sig om. Möter min blick. Hans ögon glöder av ilska och han drar frustrerat en hand igenom sitt hår.

 "He must know that he can't just hurt my sister like that! Sure, I'm younger than you, two years, but you're still my sister and I'm going to protect you. I owe you that, since you always took care of me when we were younger. You stood up for me and protected me. You're my hero, my rolemodel, my angel, my big sister. I'm not going to let him hurt you like that, because I can't stand to see you sad" säger han och jag fäller en tår, av lycka.

 "Can you at least stay until I feel better?" säger jag och han suckar.

 "If that's what you want" säger han och går emot mig med ett litet svagt leende.

Vi går tillsammans in igen och kryper ner i soffan. Jag ligger ner med huvudet på armstödet och fötterna i Noels knä. Han sätter på teven och jag sluter ögonen.

Harry's Perspektiv

Hon hatar mig. På riktigt. Men jag älskar henne för mycket för att låta henne gå. Hon betyder för mycket. Men vad ska jag göra för att bevisa att jag är värd en till chans? Hon har ju redan förlåtit mig en gång, och nu sårade jag henne igen. Det kanske är slut på riktigt nu. Kanske kommer det aldrig bli vi två igen. Men det måste bli vi igen. Jag skulle aldrig klara mig annars.

Jag vill att hon ska vara min. Jag vill kunna skydda henne med en bra anledning, vill kunna hålla om henne, kyssa henne, säga att jag älskar henne, kalla henne min. Det är allt jag drömmer om. Men jag antar att man måste förtjäna sin dröm för att den ska bli sann.

Kanske är jag inte värd henne. Hon fötjänar någon bättre än jag, men jag kan inte tänka mig ett liv utan henne.

Allt jag vet är att jag måste kämpa för henne. Jag vill ha henne, ingen annan. Men hur ska jag bevisa att jag vill vara med henne och ingen annan? Hur ska jag bevisa att jag älskar henne?

Alyssa's Perspektiv

 "There's nothing like us, there' nothing like you and me, together through the storm" nynnar jag medan jag klickar runt på datorn. "There's nothing like us, there's nothing like you and me, together" fortsätter jag och det knackar på dörren.

 "Alyssa, do you want to go with me to the supermarket?" frågar mamma utifrån.

 "Alright" suckar jag och reser mig upp.

Snabbt byter jag om till ett par svarta strumpbyxor och en beige, stickad tröja som slutar lite under rumpan. Jag sätter upp mitt hår i en tofs och skiter i sminket. Trött går jag ner till hallen och låter ärmarna täcka största delen av mina händer för att försöka dölja förbandstejpen på min handled. När jag knytit mina England Converse följer jag med mamma ut till hennes bil.

Hon ler mot mig innan hon sätter sig bakom ratten. Jag går runt bilen och sätter mig bredvid henne. Radion sätts på när hon startar bilen. Call Me Maybe börjar spelas och jag sjunger med lågt. Mamma börjar le och sjunger med hon med.

 "Hey I just met you, and this is crazy, but here's my number, so call me maybe" sjunger vi och börjar sedan fnissa åt våran ironi.

När hon parkerat utanför supermarket kliver vi ut och går tillsammans in. Mamma tar en korg och ger den till mig. Med en suck hänger jag den över armen och låter henne plocka i allt som behövs. Jag följer bara efter och leker bärare.

 "Can you go get some milk?" frågar mamma och jag suckar, men går sedan mot kyldisken.

Jag tar ett mjölkpaket och lägger det i korgen. Sedan vänder jag mig om och råkar gå in i någon.

 "Oh, sorry" säger jag snabbt och kollar upp för att möta Nialls blick.

 "Alyssa! Hi, how are you?" ler han och kramar mig hårt.

 "Niall, hi! Pretty good, how are you?" ler jag och kramar tillbaka för att sedan släppa honom.

 "Great! Worried about Hazza though" mumlar han och jag lägger huvudet på sne.

 "Why?" frågar jag försiktigt.

 "He's a wreck. He won't talk to us" säger han och jag suckar lite.

 "Look, I'm sorry, even if I didn't do anything wrong, at least I don't think I did. I got to go" mumlar jag och går förbi honom.

 "Alyssa, wait! That's not what I meant!" hör jag Niall säga bakom mig och snart dyker han upp vid min sida.

 "I'm sorry! I'm sorry for making people sad! But what the hell should I do?! I can't trust him, Niall!" utbrister jag och stannar för att stirra rakt in i hans blåa ögon.

 "Stop saying that you're sorry. You've nothing to apologize for, and I don't ask you to forgive him" säger han lent och jag kollar ner i marken.

 "But I miss him too" suckar jag och han nickar.

 "You should, I mean, you love him. I know you do. You can fool Harry, and yourself, but you can't fool me, Alyssa. I can see that you still love him" säger han allvarligt.

 "Alyssa, honey, did yo... Oh, hello! Who is this?"

Mamma avbryter oss och stannar bredvid mig. Hon kollar leendes på Niall som ler snällt tillbaka.

 "Niall Horan, I'm a friend of Alyssa" ler han och hon nickar.

 "I'm Lorelei, Alyssas mother" ler mamma och de skakar hand.

 "Nice to meet you, but I got to go now" ursäktar Niall och mamma viftar med handen.

 "We're going too" säger hon.

 "Bye Niall" säger jag och han ler.

 "Bye Alyssa" ler han och försvinner iväg.

****

Kommentera på nu!

Tack som FAN för alla kommentarer på förra kapitlet och förlåt för att det dröjde med det här kapitlet, har typ inte haft lust att skriva... Vet inte om det blev kort men aja

 

Michaela

31 januari 2013 22:53

Thx 4 the new chapter! Seriöst Oh my gosh!!! Gjlifwxhjilct mer mer meeweeeeetttrrrsxjkurg!!!:)<3

http://www.mowie.bloggplatsen.se

 

Matilda

1 februari 2013 09:02

Ledsen men nu är jag faktiskt lite besviken :( Inte på själva kapitlet för det var jätte bra! Men du kräver kommentarer, vi kräver bra uppdatering. För annars kan du inte få nya kommentarer och dels så tröttnar man på att klicka in varje dag utan att det finns nya kapitel. Novellen är jättebra vill jag att du ska veta och jag längtar till varje nytt kapitel. Men jag tror inte att jag är ensam om att tycka som jag gör. xx

 

Jennifer ^^

1 februari 2013 20:28

Give me moooore girl! The Best Wilma In The World! ♥ xx

 

JoJo

1 februari 2013 20:36

Åh, så megaskitbra!<3<3<3 Sry för att ja inte har kommenterat på ett tag men internet har inte fungerat... Men nu e ja tbx! Haha, om du bryr dig!;)

 

:D

3 februari 2013 00:12

jätte bra!:D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...