Direktlänk till inlägg 25 oktober 2012
Det smäller till hårt i väggen och jag hör Austins förvirrade röst. Men allt jag hör tydligt är Zayns röst... Han är förbannad. Riktigt arg. Snabbt går jag ut till hallen och ser Zayn trycka upp Austin mot väggen. Hela jag stannar upp. Austin ser mig, men Zayn står med ryggen emot mig. Zayn märker att Austin kollar på mig och vänder sig om. När han ser mig stelnar han till. Jag sväljer hårt och ser in i hans ögon. Jag har saknat honom. Men jag önskar ändå att det här inte var första gången vi träffades efter turnén.
"Ayla..." andas han och jag sväljer hårt igen. "What are you doing here?" frågar han förvånat.
"I came to talk with Austin" säger jag.
"Why are you talking with him when he kissed you?" frågar han.
"What? Are you serious?! I wanted to make everything right! You can't control your feelings!" utbrister jag.
"So... That's your way to say that you liked it?" frågar han sårat och hest.
"No, no Zayn. I didn't mean it like that..." säger jag med ånger i rösten.
"Did you... Did you like it?" frågar han och jag skakar på huvudet.
"No, I like you, Zayn" säger jag och känner gråten i halsen. "I don't get why he kissed me, that's why I came here" säger jag och en tår rinner nerför kinden.
Austin står kvar vid väggen. Hans ögon fylls med tårar och jag kollar sorgset på honom. Han vänder blicken mot golvet och en tår rinner nerför kinden.
"Austin, I'm..." börjar jag, emn han avbryter mig.
"No. Don't say anything. Just go, please. You don't have to explain yourself" snyftar han och öppnar dörren.
"Austin, please" säger jag och börjar gråta.
"Just go, Ayla!" ryter han ilsket och puttar ut mig ifrån huset.
"Calm down man!" fräser Zayn och Austin knuffar honom hårt.
"Just go away!" skriker Austin ilsket.
Zayn knuffar honom tillbaka och Austin slår till honom i ansiktet med knytnäven. Zayn slår honom tillbaka och jag går snabbt emot dem.
"Stop it!!" skriker jag och ställer mig emellan dem, då träffar en knytnäve min kind och mitt huvud flyger åt sidan.
En hög inandning hörs och jag ser förvånat på Zayn. Han håller en hand för sin mun och flera tårar lämnar hans ögon.
"Ayla, I'm sorry" gråter han.
"Did you just... Hit me?" viskar jag och lägger en hand på min redan svullna kind.
"Please Ayla, I didn't mean to" gråter Zayn och går emot mig, men jag backar.
"Don't touch me" viskar jag, men han fortsätter gå närmre. "Don't tuch me!" skriker jag.
"Back of man" försvarar Austin och ställer sig framför mig.
"Ayla, please I'm sorry. I didn't mean to hit you. You just came in. I never meant to hit you" gråter Zayn och jag börjar gråta jag med.
Det börjar göra ont i min käke och det smakar blod i munnen. Austin för ut Zayn ur huset och hjälper mig till badrummet. Snabbt sköljer jag min mun med vatten och spottar blod. Sedan hämtar Austin en plastpåse med is som han lägger på min kind.
"Aouch" utbrister jag och tar bort den.
"I'm sorry" säger han och jag suckar.
Han lägger dit den igen och jag flämtar till, men låter den vara kvar. Plötsligt knackar det på dörren, igen. Han går ner för att öppna. Jag stannar kvar och ser på mig själv i spegeln. Min kind är svullen och mina ögon röda. Mina läppar är torra och mitt hår är rufsigt.
"Ayla, someone wants to talk to you" säger Austin stelt och jag ser på honom genom spegeln.
"Is it...?" frågar jag och han nickar.
"Just listen to him" ber han och jag nickar sakta.
Jag lämnar ispåsen och går nerför trappan, ut i hallen. I dörröppningen står Zayn. Han ser ångerfullt på mig.
Egentligen var det inte hans fel. Han skulle slå Austin, jag gick emellan. Egentligen har jag bara mig själv att skylla på. Zayn skulle aldrig slå mig. Han skulle aldrig göra mig illa. Jag är trygg med honom. Han skulle aldrig låta någon göra mig illa.
"Ayla, I'm..." börjar han, men jag avbryter honom genom att kliva rakt in i hans famn.
Jag läggar armarna hårt om hans hals och kramar honom hårt. Han kramar mig tillbaka, hårt. Jag börjar gråta igen och han drar händerna upp och ner för min rygg.
"I will never ever hurt you, I promise" viskar han.
"I've missed you" viskar jag tillbaka.
"I've missed you too" viskar han.
"Promise to never leave me again" mumlar jag mot hans axel.
"I promise to never leave you, I'll always be by your side. Don't think anything else" säger han.
______________________________________________________________________________________
Riktigt kort kapitel, är hos min syster och avslutade bara det lilla jag skrivit på det här kapitlet, men jag kommer skriva mer så fort jag får internet hemma! Hoppas ni förstår! Snälla lämna mig inte!
23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...
24:e december Chachi's POV "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...
"Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg. "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom. "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...
"Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen. "Hi Chachi!" skriker N...
p>
Olivia "Chachi" Gonzales är 17 år och har dansat hela sitt liv. Hon och hennes crew har vunnit America's Best Dance Crew år 2011, men har sedan dess legat lågt. Men nu kommer deras nästa utmaning. I London, Storbritannien, söker nämligen One Direction en dansgrupp som ska inleda alla deras 120 konserter på deras 9 månader långa turné. De bestämmer sig snabbt för att skicka in en ansökan...