Det är bättre väder idag, mycket bättre. Solen skiner starkt och det blåser ingenting. Så jag drar på mig min aprikosfärgade bikini med en topp utan band och en söt strandklänning över den. Sedan packar jag en större handväska med lite nödvändiga saker och hänger den över axeln. Ute i hallen stoppar jag i fötterna i ett par gladiatorskor och lämnar sedan lägenheten.

Solen träffar mitt ansikte direkt och jag sätter på mig mina Ray Ban's pilotglasögon. Jag sätter mig på moppen och kör iväg mot stranden. Det tar väl drygt tio minuter att komma fram till den lagom fulla stranden. När jag låst moppen går jag ner till sanden och breder ut min handduk. Sedan sätter jag i mitt headset i öronen och slår på Pumped Up Kicks med Katy McAllister. 

När jag ligger där och solar skyms plötsligt solen och en skugga täcker mig. Snabbt kollar jag upp och ser den där killen som kom på Rachel med att "mobba" mig. Innan jag sprang till skogen och grät. Snabbt plockar jag ut snäckorna ur öronen och sätter mig upp.

"Hi" säger han och jag ler lite svagt.

"Hi"

"Uhm... What's your name?" frågar han och jag ler svagt.

"Ayla, and yours?" frågar jag och han ler stort.

"Liam. Liam Payne" säger han.

"You're that boy from the street, right?" frågar jag försiktigt och han nickar.

"I just... Wanted to ask you what she meant with that. You know, that girl" säger han och jag ser ner i sanden.

"It's a really long story that I don't want to talk about, sorry" säger jag tyst och han nickar.

"It's okay. It's your choose to tell me or not" säger han och jag ler lite.

"Thanks" säger jag och han ler.

"Are you here alone?" frågar han förvånat och jag nickar sakta.

"Yeah"

"Oh, okay. Do you want to join me and my friends?" frågar han och pekar lite mot fyra killar som sitter i sanden lite längre bort.

Min blick fastnar på killen med svart hår. Åh nej... Känner de varandra? Killen vänder sig åt vårat håll och jag ser direkt vem det är. Zayn...

"No, I was just about to leave" säger jag och börjar snabbt plocka ihop mina saker.

"Oh, okay... But... Can I get your number?" frågar han försiktigt och jag skriver snabbt in mitt nummer på hans mobil.

"Bye" säger jag och går med snabba steg mot moppen.

"Yo! Ayla! Wait!" ropar någon bakom mig, vilket får mig att gå fortare. "Ayla! Please wait!" ropar han igen.

"Leave me alone, Zayn!" säger jag högt och låser upp moppen medan Zayn stannar bredvid mig.

"Please Ayla, let me explain" ber han och jag ser på honom.

"I just don't get how you can lie to me and think I'll just leave it. I thought you trusted me, 'cause I trusted you. But if you don't trust me, I don't trust you" säger jag snabbt och ställer mig framför honom.

"I didn't lie. I don't know who that girl was"

"Then why did she just... get crazy when she saw you?" frågar jag irriterat.

"I..." säger han och jag väntar på att han ska fortsätta.

"You what?" frågar jag.

"I don't know" säger han och jag suckar högt.

Jag sätter mig på moppen och kör ifrån honom. Innan jag kör hem åker jag förbi McDonalds för att köpa lite lunch med mig hem. Istället för att gå in till själva McDonalds kör jag på Drive In. 

"Welcome to McDonalds, what do you like to order?"

"One cheeseburger and one coke, small menu" säger jag.

"Anything more?"

"No, that's all"

"You can pay in the next station" 

Jag kör till nästa lucka och plockar fram pengar. Tjejen därinne putar ut kortläsaren och jag sätter i kortet. Utan ett ord från varken mig eller henne slår jag in koden och trycker på grön. När jag fått kvittot kör jag vidare till tredje luckan där jag får den bruna McDonalds påsen.

Efter bara några minuter är jag hemma igen och jag låser moppen och småjoggar in. Precis innan porten smälls igen ropar någon mitt namn. Förvirrat ser jag upp och möter Zayns blick. Med en hög suck går jag utanför porten igen och lutar mig mot väggen. Zayn ställer sig framför mig och ser ångerfullt på mig. 

"I'm sorry, Ayla" säger han rakt ut.

"You came all the way here to say that you're sorry?" frågar jag och blänger på honom.

"What do you want me to say then, huh? Haven't I tried everything? I really like you! You seem like a really good girl! And I'm sorry I hurt you" säger han och jag slår in koden till porten.

"Not good enough" mumlar jag och går in. 

Porten slå igen bakom mig och jag ställer mig i hissen. Så snabbt jag är inne i lägenheten börjar jag äta min hamburgare. Sedan plockar jag fram min dator och går in på google. Snabbt skriver jag in Zayn i sökfältet och trycker på enter. 

Hela jag stelnar till. Hela nätet är fullt av bilder på honom. Zayn Malik... Samma svarta hår... Samma mörka ögon... Desperat börjar jag leta på fakta om honom. 19 år, från Bradford, X-Factor, blev ihop parad med fyra andra killar, bandet One Direction... Det är bara lite om honom. Och desutom är en av de andra fyra killarna en bekant till mig. Liam Payne. Killen från gatan. Dem känner varandra. Varför berättade inte Zayn?

Snabbt springer jag nerför  trapporna och går ut i den lite svala kvällsluften. Som jag trodde ser jag Zayn sitta på en parkbänk. Med snabba steg går jag emot honom. När jag står några meter ifrån honom ser han mig och reser sig upp. 

"Ayla..." börjar han, men jag avbryter.

"Don't say anything. Why the hell didn't you tell me you're world famous?" fräser jag.

"How..."

"Didn't you think I would found out about it?! Huh?!" småskriker jag och han ser sorgset på mig.

"Ayla, I'm sorry. I didn't know how to tell you" ursäktar han.

"Oh, maybe Did you know I'm in a world famous band and I have millions of fans all over the world! That would have been enough for me! And if you would have told me I wouldn't have cared! But you didn't tell me! I found it out myself!" skriker jag och han tar ett steg emot mig.

"Please, Ayla. I'm sorry. Can you please forgive me? I really want to get to know you. We can start all over and just... Get to know each other again, in the right way" ber han.

"Not now Zayn. Another time" säger jag tyst och börjar gå mot porten.

"Ayla, please!" ropar Zayn bakom mig.

"Just leave me alone, Zayn!" ryter jag och smäller upp porten. 

Den smäller hårt igen bakom mig och jag rusar uppför trapporna. Tårarna bränner bakom ögonen och jag slänger mig på soffan i lägenheten. Allt brister. Allt jag byggt upp. Den tjocka, stora väggen rasar och allt strömmar ut.

Egentligen vet jag inte varför jag är så ledsen. Jag känner inte ens Zayn. Han känner inte mig. Vi känner inte varandra. Han är knappt en vän. Varför är jag så chockad över att han inte berättade om att han är känd? Fast... Är inte det ganska viktigt att berätta? Eller är det jag som överreagerar? Kanste är det så... Det är antagligen jag som överreagerar. Som vanligt. Kanske borde jag förlåta  honom?

Nästa morgon ligger jag fortfarande i soffan. Jag är stel i ansiktet och har en otrolig huvudvärk. Sakta reser jag på mig och går till badrummet med en hand på pannan. Väl där inne sköljer jag ansiktet och sväljer ner en Ipren med vatten. Försiktigt smyger jag mot Nellies sovrum och kikar in. Tomt. Då kommer jag på att hon skulle bort. Med tröga steg går jag tillbaka till vardagsrummet och plockar upp mobilen som ligger på soffbordet. När jag går till köket trycker jag på den runda knappen och ser tre nya SMS. Ett ifrån Nellie och två ifrån ett okänt nummer. Jag lutar mig mot köksbänken och öppnar Nellies SMS.

Hey honey! Just wanted to tell you that I'll be gone for three days, more or less. And I just found out how to put money at your credit card! Yay... Anyway, now you have a lot of money so you can go shopping or whatever you want. Big hugsss

Jag ler och svarar snabbt tack. Sedan kollar jag de andra SMS:en.

Hey, just wanted to tell you that this is my number xLiam

En lätt suck flyger ur min mun och jag kollar det andra SMS:et från samma nummer, alltså Liam.

Hey, are you doing something today? x

Snabbt lägger jag till hans nummer och svarar snabbt nej på hans sms som kom vid halv nio imorse, då jag fortfarande sov. Sedan börjar jag steka några pannkakor. Efter en kvart är fem pannkakor klara så jag börjar äta. Fast, jag åt bara tre. Men ändå...

Plötsligt plingar min mobil och jag plockar upp den igen.

Oh, great! Do you want to hang out? Maybe go to the city? My friend are going there with his girlfriend, maybe he can give us a ride x

Jag ler svagt och börjar knappa in ett svar.

Yeah, sure... Just... You and me? Or anyone else? x

Jag frågade det just för att veta om Zayn skulle med eller inte, vilket jag hoppas att han inte är. Men direkt när jag skickat det märker jag hur fel det låter. Jag slår mig för pannan och stönar högt åt mig själv.

"You're so stupid, Ayla" mumlar jag för mig själv och mobilen plingar igen.

Doesn't matter. If you want, maybe we can go with some friends of mine? And you can bring some of your friends too, if you want! Or we'll just go, you and me x

Jag suckar lite. Har jag ens några vänner? Nej. Och hans vänner, med det menar han säkert Zayn och de andra tre. Eller två, eftersom en av dem skulle vara med sin flickvän. Jag skriver ett svar, men skriver om det flera gånger för att det ska bli bra.

Oh, sorry... I don't feel like being with so many people... Is it okay if it's just you and me...? x

Jag trycker snabbt på skicka, innan jag hinner ångra mig. Och jag får snabbt ett svar...

Yeah sure! That's okay... Just wanted to tell you that I only like you as a friend, I actually got a girlfriend, so... Yeah... x

Jag ler lite lättat och svarar snabbt.

Haha, don't worry.  I'm not going to flirt with you, I only like you as a friend too x

Medan jag väntar på att han ska svara plockar jag undan i köket och sätter mig i vardagsrummet istället. Tänk att jag kanske får en ny vän ändå... Kanske kommer allt bli bra tillslut... Om jag bara försöker.

___________________________________________________________________

Kommentera på era underbara varelser!

Okej, jag har miljarder läxor just nu, så vet inte hur uppdateringen blir. Tror inte det kommer komma ett kapitel varje dag, men i bästa fall varannan. Anywaysss...

LoveHugsKisses

Ayla's Perspektiv

"Ayla! I'm going to work now but I'll be home by six, so we maybe can order pizza or something" säger Nellie och drar på sig jackan.

"Yeah, that sounds good" säger jag och hon lämnar lägenheten. 

Jag suckar lite och bläddrar bland alla kanaler. Till slut stannar jag på trean där Top Model går. MEn eftersom jag redan sett avsnittet tröttnar jag snabbt och tar fram min dator, en MacBookAir. Jag startar den och skriver in lösenordet 960623. Efter det trycker jag upp Safari och skriver in Twitter.com. När jag är inne på hemsidan trycker jag på sökfältet där det står Användarnamn och skriver AylaD. Sedan trycker jag på fältet under och skriver in mitt lösenord. Till slut trycker jag på enter och väntar på att det ska ladda.

När sidan kommer upp trycker jag på Skriv Tweet och skriver snabbt in A new beinning... That's what I need! Jag trycker på Skicka Tweet och kollar lite på min egna sida. Inte så mycket nytt, eftersom jag inte känner så många. Eftersom ingenting har hänt loggar jag ut och stänger ner sidan. Sedan ställer jag mig upp och drar på mig en svart tubkjol, ett vitt spetslinne som jag stoppar under kjolen och en kort jeansjacka. Mitt hår borstar jag och sminkar mig lite smått. Skor får bli ett par vanliga Converse. Sedan plockar jag i lite nödvändiga saker i min handväska och lämnar lägenheten. 

Porten smäller igen bakom mig och vinden blåser tag i mitt hår. Ett svagt leende sprids på mina läppar och jag börjar gå mot parken rakt över gatan. Sedan fortsätter jag mot den lilla kiosken. Där inne ser jag ett bekant ansikte. Zayn... Han ser mig och ler stort.

"Hi!" ler han och går emot mig.

"Hi" ler jag och han ser lite överraskat på mig, han är säkert van vid att det tar ett tag för mig att svara, plus att jag inte svarar så högt.

"How are you?" frågar han mjukt.

"Good, for once. And you?" ler jag.

"I'm great! Uhm... Do you want to take a walk or something?" frågar han och jag nickar.

"Yeah, I'm just going to buy a coke" säger jag och han nickar.

Jag tar en Cola och betalar den, innan jag går tillsammans med Zayn igenom parken. Vi slår oss ner vid en bänk nära fontänen och han ser nyfiket på mig.

"So... Where do you live?" frågar han och jag nickar lite mot huset där jag bor.

"Over there" säger jag och han ler.

"Alright, cool. That's why you're here so often" säger han och jag fnissar, men nickar.

"Yeah, what about you? Where do you live?" frågar jag och han pekar lite neråt gatan.

"Not so far away. Down there, ish" säger han och jag nickar. "So... Any hobbies?" frågar han och jag stelnar till.

Ska jag berätta för honom att jag sjunger och spelar gitarr? Ska jag berätta att jag älskar musik och att jag skriver låtar?

"Nah, nothing special. What about you then?" ljuger jag och slänger ur mig ett leende.

"Music. I just have to ask you... Uhm... Do you know who I am?" säger han försiktigt och jag ser förvånat på honom.

"Zayn...?" säger jag försiktigt och han ler lite.

"Okay, you don't know..." säger han lite tyst.

"What do you mean?" frågar jag och han skakar på huvudet.

"Nothing" säger han och jag suckar.

"Zayn, come on. We are suppose to get to know each other" suckar jag.

"It's nothing important. Promise" försäkrar han och jag suckar lite.

"Fine"

"So... Do you live with your family?" frågar han och jag stelnar till.

"Uhm... With aunt Nellie" säger jag tyst och han nickar sakta.

"Only with her?" frågar han försiktigt och jag nickar.

"Yeah"

Till skillnad från andra nickar han bara. Frågar ingenting mer om det, utan låter det ämnet gå. Istället börjar han prata om sig själv. Tydligen bor hans familj i Bradford, men han flyttade hit för att jobba på sin musik. 

"What do you want to do now then?" frågar han och jag rycker på axlarna.

"I don't know. Doesn't matter" säger jag och han nickar. 

"Do you want to meet some friends of mine? Or..."

"Yo Ayla!" skriker någon.

Jag vänder mig om och ser Rachel stå där. Hon kommer gående mot mig och flinar elakt. Då ser hon Zayn bakom mig och freakar ut totalt.

"OMG! Zayn! OMG! I love you so much!" tjuter hon och kastar sig över honom.

Jag ser förvånat på dem och reser mig upp. Zayn ser lite överraskad ut med ställer sig upp också. Rachel ser på mig och flinar. 

"Hello psycho" säger hon och jag sväljer hårt. "Oh right, you can't talk" flinar hon och går emot mig. "I'm so glad you're making friends" lägger hon till falskt och jag blänger på henne.

"Just go" säger jag lugnt. 

"No, I won't. This isn't your park, psycho. And don't think you're something" fräser hon och Zayn dyker upp bakom henne.

"What's going on?"

"Zayn, you shouldn't be with this girl. She's too crazy for you. She can't even speak" spottar hon ur sig och Zayn ser förvirrat på henne.

"What are you talking about?" frågar han och jag suckar.

"Just stay away from her" säger Rachel och försvinner iväg.

Zayn ser förvånat efter henne och sedan på mig. Jag vänder blicken till marken och skakar sakta på huvudet.

"She's right" säger jag tyst och Zayn tar ett steg emot mig.

"What did she mean with that? You do talk and you're not crazy" säger han och jag ser upp på honom.

"I didn't talk for years. But I don't want to talk about it. I've just started over and I don't want to fall back on the same track" säger jag snabbt.

"But..."

"Zayn, I don't know how you know her, but you should listen to her. I'm maybe not crazy right now, but if you knew me some years ago, you should have known what she talked about" säger jag och han skakar på huvudet.

"I don't know her"

"But why did she..." börjar jag, men blir abryten av min mobil som ringer.

Med en suck svarar jag och hör Nellies röst.

"Hi honey, how is it going?" frågar hon och jag ler svagt.

"Good"

"What are you doing then?"

"I'm just out for a walk"

"Okay, have fun then. I just wanted to see you were okay"

 "Yeah, I'm good"

Vi lägger på snart och jag ser lite på Zayn. 

"Why did she just jump on you like that then?" frågar jag och han ser ner i marken.

"I don't know"

"Yeah you do. You just don't want to tell me, right? It's fine. I get it. Bye Zayn" säger jag, vänder mig om och går.

Jag går med snabba steg mot porten och slår in koden. När klicket hörs öppnar jag dörren och går emot hissen. Såklart ska jag bli sårad. Direkt när jag ska skaffa vänner så bli man sårad. Sviken. Som om han inte litar på mig. 

Väl uppe i lägenheten stänger jag in mig på mitt rum och plockar fram gitarren. Snabbt pillar jag fram blocket och fortsätter skriva på den nyaste låten. 

Jag fattar inte varför jag föll så hårt för Zayn. Som att vi klickade direkt. Men jag förstår inte vad han döljer för mig. Varför han inte berättar. Varför han inte litar på mig. Han borde ju göra det, eller hur? Även om vi inte känt varandra så länge. Men jag förstår inte heller varför Rachel bara slänge sig på honom. Känner dem varandra? Ljög Zayn om att de inte gjorde det? Jag förstår inte... Men det är något som inte stämmer. Något han håller gömt för mig. 

Senare på kvällen kommer Nellie hem med två pizza kartonger. Såklart tog hon min favorit. Vi sätter oss framför teven med Cola och The Notebook. 

"So... What did you do today?" frågar Nellie och jag rycker lite på axlarna.

"Nothing special" säger jag och hon ser på mig.

"Okay..." säger hon långsamt.

Efter maten går jag tillbaka till mitt rum efter att ha hjälpt Nellie plocka undan. Jag sätter mig i sängen och ser ut lite genom fönstret. Det har börjat dugga lite ute och regnet faller långsamt och mjukt mot marken. Allt jag kan tänka på är Zayn... Hans mörka ögon och svarta hår... Hans coola klädstil och lite tuffa, men ändå mjuka personlighet. Han är speciell. Helt perfekt. Men om inte han kan lita på mig, så kan inte jag lita på honom, eller hur? Så det är bara att glömma honom. 

När jag vaknar nästa morgon regnar det ute. Och då menar jag typ spöregn. Så jag drar på mig ett par gråa mjukisar, ett svart linne och en tjocktröja. Mitt hår sätter jag upp i en bulle på huvudet och sedan går jag ut till köket. En lapp från Nellie, ovanligt...

Hello beautiful! I'm going to be at work the whole day, I think I'll be home by eleven tonight. I don't know if you're still awake by then, but I'll be gone for a few days, work thing you know... But I know you can take care of yourself

Hugs with love, Nellie

Jag suckar och slänger lappen i papperskorgen. Vad ska man göra idag då?

_________________________________________________________

Så... Kapitel 4 är UPPE! Vad tycker ni då?

Inga bilder på grund av att jag är inne på min systers dator. 

KOMMENTERA PÅ NU!

Okej, Stockholm-trippen blev inte så lyckad som jag trodde... Såklart blir jag sjuk...

Just nu sitter jag i min systers lägenhet (i Stockholm) med hennes MacBookAir - som jag AVGUDAR - och ska börja skriva ett kapitel till er!

Mamma och mina systrar har precis åkt till det där stället som jag alltid glömmer namnet på och ska springa tjejmilen. Så antagligen kommer jag kunna skriva ganska mycket! Men tänk på att det är lite nytt för mig att skriva på en MacBook ;)

Haha, i alla fall... Ska börja skriva nu så kolla in lite senare och kolla om det har kommit ut något kapitel!

Love ya xx