Efter bara en halvtimme kommer Liam in genom dörren med Geoff och Karen bakom sig. Geoff ler stort och går emot mig. Seth ligger sovandes på mitt bröst och mamma ställer sig upp ur soffan hon satt i tidigare.

 "Congratulations! I'm so happy for you guys!" säger han glatt och ser lite på Seth.

 "Thank you Geoff" ler jag och sneglar mot Karen. "Thank you for coming" försöker jag och ler lite mot henne.

 "It's a plesure to be here" ler hon och jag fövånas över förändringen.

 "Do you want to hold him?" frågar jag och Karen ler stort.

 "Yes, if it's okay for you" säger hon och jag nickar.

Hon går emot mig och tar upp Seth. Liam ler stort och sätter sig mig på sängen. Hans fingrar flätar ihop sig i mina och kysser mig snabbt. Mamma och Geoff pratar med varandra medan Karen bara blänger lite på mamma. Mamma verkar inte bry sig och ägnar inte ens en blick mot henne. Geoff däremot verkar vara riktigt glad över att mamma är mormor till vårt barn.

När Seth vaknar börjar han gråta smått och Karen ger honom till mig. Jag tröstar honom och Liam ler stolt. Karen står så långt ifrån mamma som möjligt och blänger bara på henne. Typ bitch blick. Varför beter hon sig så?

Efter en stund åker mamma hem till hennes lägenhet som hon lånar här i London för stunden. Geoff och Karen försvinner ut och jag och Liam pratar lite med Sienna som kommit in.

 "When can we leave?" frågar Liam och Sienna ler lite.

 "As soon as you feel ready. But as longest a week, because your baby is healthy and stuff" ler hon och vi nickar.

 "Can we leave like, later today?" frågar jag och hon nickar.

 "Yeah, tell me before you go so I can fix you out" ler hon och jag ler lite tillbaka.

 "Okay"

Hon försvinner ut igen och jag blir själv med Liam och Seth, som nu ligger i Liams famn. Liam sitter i soffan och ser ner på vår lilla son.

 "Did you see that look Karen gave my mother?" frågar jag tyst och han ser upp på mig.

 "No, what do you mean?" frågar han snabbt.

 "It's like she have something against her" säger jag och suckar lite. "My mum didn't even look at her" fortsätter jag.

Han lägger ner Seth i en liten bebissäng och sätter sig på sängkanten. Hans händer tar mina och han kramar dem varmt.

 "She isn't mad at you anymore. And I can talk to her about her and Stacey, but for now, can't we just enjoy this?" frågar han och jag nickar.

 "I'm sorry" ler jag och han kysser mig.

 "It's cool" flinar han.

Senare på dagen åker jag och Liam hem med Seth till vår lägenhet. Killarna väntar där och hälsar på oss så fort vi kliver innanför dörren. Jag kramar alla och tar sedan Seth - som nu börjat gråta - ifrån Harry som ser lite generat på mig. Jag fnissar och vaggar Seth i min famn.

 "There is something wrong with your kid. He is just crying" skojar Harry och vi skrattar.

 "No, Harry... I'm sorry, but he's not the problem. You are" säger jag och alla skrattar högre.

 "Hey! We have something to show you!" tjuter Louis och hoppar som en liten barnunge.

Vi skrattar och följer med honom och killarna till korridoren med dörrarna till alla möjliga rum. Liam håller armen om min midja medan jag håller i Seth.

 "Okay, so we realized you had this like... Room you didn't use. So, we changed it a bit" säger Niall och öppnar dörren till det där lilla extra rummet som vi - som sagt - aldrig använder.

Tapeterna är bebisblåa och golvet är täckt av mörkt trägolv. Längst in i rummet till vänster står en spjälsäng i trä och på golvet ligger den massa leksaker. Bredvid spjälvsängen finns en typ gungstol. Gardinerna är vita med blåa prickar på. I spjälsängen ligger det en blå filt med ett litet gosedjur.

 "Oh my God! Did you do this?!" tjuter jag och kramar om allihopa.

 "Yeah, do you like it?" frågar Louis och kramar mig.

 "No, I love it!!" piper jag och alla fnissar lite.

Seth skrattar ljust i mina armar och jag ser ner på honom.

 "Do you like your new room baby?" säger jag med en otroligt ljus bebisröst.

Han skrattar och kramar om mitt långfinger med hela sin hand. Killarna går ut för att... Ja, göra något medan jag och Liam står kvar och granskar rummet. Det är verkligen hur fint som helst.

På kvällen stannar killarna ganska sent och kollar på film med oss. Jag la Seth i sin spjälsäng vid sju och har gått och tröstat honom typ sju-tio gånger. Liam har också gått till honom ibland, men mest jag. Men vid tio går jag också och lägger mig.

 "Good night guys" säger jag och kramar alla igen.

 "Night Ellie" ler Zayn och kramar mig hårt.

Jag kysser Liam innan jag försvinner in till sovrummet. Snabbt byter jag om till en av Liams t-shirts och drar av mig mina byxor. Sedan kryper jag ner i sängen och ska precis till att somna då Seth börjar skrika. Med en suck ställer jag mig upp och går emot dörren. Precis när jag öppnar sovrumsdörren går Liam förbi, ger mig ett leende och försvinner in till barnkammaren. Jag ler lite och lägger mig i sängen igen. Efter bara några få sekunder somnar jag om igen.

Plötsligt vaknar jag med ett ryck. Klockan är 3:41am och Seth skriker.

 "I'll take it" viskar jag till Liam som börjar vrida på sig.

Han mumlar något ohörbart och somnar om. Snabbt går jag till barnkammaren och lyfter upp den gråtande Seth. Jag ammar honom och sätter mig i gungstolen. När han somnat igen lägger jag honom i spjälsängen och drar mig själv tillbaka till sovrummet.

Nästa gång jag vaknar är klockan nio. Liam står framför mig med ett leende.

 "I've got some work to do with the lads, but I'll be back by two, okay?" säger han och jag nickar sakta.

 "Is Seth asleep?" frågar jag hest.

 "Yeah, but he will probably wake up soon, hungry" ler han och jag nickar.

 "Bye" säger jag och han pussar min panna.

 "Bye"

Han försvinner ut och jag hör dörren smällas igen. Sakta sätter jag mig upp och drar på mig ett par mjukisar och ett linne. Sedan går jag trött in till Seth och lyfter sakta upp honom. Han ser utforskande på mig och ler lite. Han viftar lite med armarna och skrattar.

 "Good morning honey" viskar jag och pussar hans panna.

Jag går ut till vardagsrummet och sätter mig i soffan med Seth i famnen. Lite snabbt sätter jag på teven innan jag ammar honom. Sedan fortsätter jag kolla på Extreme HomeMakeover. Det är ett typ tidsfördrift program för mig. Just nu var det ett bra sätt att fördriva tiden på, i väntan på att Liam skulle klampa in genom dörren och göra mig sällskap.

--------------------------------------------------

Kommentera

Kort, dåligt, tråkigt skitkapitel, jag vet. Jag vet också att jag inte uppdaterat på några dagar (har ingen tidkoll....) och ber om ursäkt för det. Har helt enkelt haft fullt upp med annat och inte haft lust att skriva!

Vill verkligen få slut på den här nu, men vet ännu inte hur jag ska avsluta den... I alla fall... Klurar nog ut något, as usually!

Love yaaaa

P.S har typ 4-5 olika prologer på Word som jag ska välja mellan till nästa novell... Tror jag ska göra något som jag typ aldrig gjort förut... Såklart ska den handla om One Direction!

Jag häller i mig mjölken innan jag däckar i soffan. Så har det gått till de senaste veckorna. Det är så jobbigt att göra saker. Man blir så trött av att bära på den lilla bebisen. Även om han kanske inte är så liten längre... Japp, han. Det är en kille. Vi har inte kommit fram till något namn än, men vi har ju en liten lista på våra favorit namn. Bland annat James, Seth och Ray. Jag gillar Seth mest. Kanske kan han heta Seth James Payne. Liams mellannamn.

 "Honeeeyy"

Jag kollar mot köket och ser Liam komma emot mig. Ett litet trött leende sprids på mina läppar och han sätter sig på huk på golvet bredvid soffan.

 "Is everything okay?" frågar han och jag nickar.

 "I'm just tired. I didn't sleep that much" ursäktar jag och han nickar lite kysser mig snabbt.

 "Try to sleep a bit, okay? Me and the guys have to go to a meeting, I've called Stacey, she's on her way, but we'll be back as soon as posible, okay?" säger han och jag nickar.

 "Yeah, I'll try" ler jag och han pussar min hand innan han och killarna försvinner ut och jag blir själv igen.

Jag drar en filt över min stora mage och slår på teven. Efter bara fem minuter kommer mamma in. Hon hälsar och håller upp filmen Red Riding Hood. Hon vet vilka filmer jag gillar.

 "Nice" ler jag och hon lägger filmen på soffbordet innan hon snabbt fixar popcorn och sätter sig bredvid mig i soffan.

 "How are your little boy?" frågar mamma och stryker handen över magen.

 "I think he's good" säger jag med pipig röst och mamma skrattar lite förtjust.

 "You're both going to be great parents" ler hon.

 "Thanks" ler jag stort tillbaka.

 "How is it going with his parents?" frågar hon.

 "His dad is really kind, but I haven't talked to his mother since the wedding. She made it clear she didn't want to talk to me" suckar jag.

 "Aww, but she knows that you're pregnant, right?"

 "I have no idea" suckar jag och vi sätter på filmen.

När den är slut pratar vi en stund innan killarna kommer inbrottandes. De kommer in till vardagsrummet och Harry rider på Louis rygg. Liam kommer mot mig och kysser mig.

 "Did you sleep anything?" frågar han tyst och jag skakar på huvudet.

 "Mum came and we watched a movie" ler jag gulligt och han suckar, skakar på huvudet innan han skrattar lite.

 "Okay"

Plötsligt kände jag typ en värk i magen. Jag flämtar till och lägger handen på magen. Det kommer en till värk och jag kvider till.

 "What's wrong?" frågar Liam oroligt.

Plötsligt blir det blött i soffan och jag får panik. Mamma säger högt att någon måste ner till bilen, någon måste låsa lägenheten efter oss och någon måste köra mig till sjukhuset. Liam och mamma åker med till sjukhuset medan Louis och Harry fixar i lägenheten. Niall och Zayn hjälper oss ner till bilen för att sedan åka i en annan bil.

Det gör ont som i helvete och jag gråter rakt ut. Mamma sitter bak i baksätet med mig medan Liam kör. Mamma hjälper mig att andas normalt och håller min hand hårt.

 "It's going to be okay, honey" säger hon och stryker handen över mitt hår.

 "It hurts" gråter jag och snyftar högt.

 "I know sweetie" mumlar hon och kramar mig innan vi stannar utanför sjukhuset.

Medan mamma springer in för att leta efter en barnmorska hjälper Liam mig in. En kvinna kommer ut med en rullstol som jag sätter mig i. Hon rullar mig till någon avdelning på våningen över och in till ett rum. Jag får lägga mig på sängen och får en massa sprutor och dropp. Kvinnan, som jag får reda på heter Sienna, ger mig en syrgasmask som jag håller framför munnen. Liam håller min högra hand och sitter på min högra sida medan mamma står bredvid honom med en hand på hans axel.

 "She's not ready yet" säger Sienna.

Klockan 08:42am den 17 april 2013 föddes han, vår lilla kronprins

Förlossningen tog flera år, kändes det som i alla fall. Nu är vår pojke inne på undersökning. Liam är ute i korridoren och pratar med sina föräldrar medan mamma, Ty och killarna är inne med mig. Svettet rinner i pannan och jag är fortfarande lite andfådd. Alla ler stolt och mamma gråter till och med lite. Ty kramar henne och hon skrattar till lite generat. Snart kommer Sienna in med en liten kabrat i famnen. Jag ler stort och tar emot killen.

 "Have you decided name yet?" frågar hon medan hon hjälper mig loss ifrån allting som sitter fast på min kropp.

 "No, not yet" ler jag och ser ner på killen i min famn.

Stora, blåa ögon, precis som jag. Gulliga, tjocka kinder och smala, rosa läppar. Hans lilla hand kramar om mitt pekfinger och jag ler stort. Tår efter tår rinner nerför min kind och jag får beröm av killarna, mamma och Ty. Alla turas om och hålla i honom innan Liam kommer tillbaka.

 "You're a daddy now" ler jag och han tar emot lillkillen.

 "He's beautiful. He got your eyes" ler Liam och börjar gråta smått.

 "I know" tjuter jag och alla fnissar.

 "My parents are coming here tomorrow" säger han och jag nickar lite stelt.

 "Both I guess" säger jag och han nickar lite.

 "I promise to be by your side if you feel uncomfortable" säger han och jag nickar lite mot honom.

 "Thank you, but I need to get used to it. I mean, she's his grandmother" säger jag och han nickar sakta.

Efter ett tag åker Ty och killarna hem. Mamma och Liam stannar kvar över natten. Liam och jag kryper ihop i sängen medan mamma erbjuder sig att sova på soffan i rummet.

 "What do you think about Seth?" säger jag ljust när vi ligger i sängen med lillkillen emellan oss.

 "It's great"

 "Seth James Payne" ler jag och han ler stort.

 "That actually sounds great" ler han och jag fnissar.

 "Then Seth James Payne it is" flinar jag och han skrattar lite åt mig.

Efter ett tag kallar vi på Sienna som genast kommer. Hon lovar att ta hand om Seth under natten så vi får sova ut ordentligt, vilket kan behövas. Jag är hur trött som helst och Liam också tror jag. Det har varit en lång natt, eller dag... Eller ett långt dygn, helt enkelt. Jag är fortfarande lite öm, men det blir bättre och bättre hela tiden.

När jag vaknar igen är klockan åtta på morgonen. Mamma står utanför vårt rum med Seth i famnen och pratar med Sienna. Liam ligger inte längre bredvid mig, så jag ligger själv i rummet. Juste... Liams föräldrar kommer idag... Det kommer säkert vara riktigt jobbig, på grund av min relation till Karen. Hon hatar mig verkligen... Men vad är det jag har gjort för att få henne att hata mig?

 "Oh, you're awake!" säger mamma när hon kommer in igen. "Say hello to your mommy!" säger hon med en ljus röst och ger mig Seth.

 "Hi darling" ler jag och pussar hans panna.

Han ler stort och skrattar till. Tänk att han är min son. Tänk att Liam är pappa till vår son! Det känns helt overkligt. Som att jag inte hunnit tänka igenom det hela än. Som att det är en dröm. Nu får man bara hoppas att man inte vaknar upp i sängen och inser att allt bara var en av de bästa drömmarna i världshistorien.

 "Where is Liam, by the way?" frågar jag och ammar lilla Seth

 "He's picking up Karen and Geoff at the airport" säger hon och jag nickar lite.

Då antar jag att de snart är här... Oh shit, hur kommer det här sluta?

--------------------------------------------------------

Kommentera!

Snart är fanficen slut! Haha, men det är några kapitel kvar. Har haft problem med att få till slutet, man jag har lite idéer nu... Haha, hoppas det blir ett bra slut i alla fall...

En månad senare

Nu är vi hemma ifrån vår smekmånad igen. Det var helt otroligt i Thailand, men jag måste erkänna att jag saknade London ganska mycket också. Liam och jag är tajtare än någonsin och ja... Vi älskar varandra, helt enkelt. På riktigt. Vår kärlek är 100% äkta, om inte mer.

Under några veckor har jag mått lite sådär. Jag mår illa ganska ofta och är ganska nere. Men det är antagligen bara någon PMS period. Liam är så söt och är med mig varje sekund. Visst, ibland åker han för att jobba, men den mesta tiden spenderar han med mig. Ibland kommer killarna över också och vi kollar på film och sånt.

Även om jag inte vill erkänna det för mig själv tror jag inte det är en PMS period. Jag har pratat med mamma ganska mycket och hon kom hit för några dagar sedan. När Liam är borta pratar vi ofta om det. Vi tror båda att jag är gravid.

Mamma kommer in till sovrummet och ler stort.

 "You should get out today" säger hon och drar upp persiennerna.

 "No!" klagar jag och gömmer mig under täcket.

 "It's not good for you to stay inside this long" säger hon allvarligt och jag drar upp täcket.

 "Alright then" muttrar jag och ställer mig upp.

Jag kollar vädret och ser solen skina, så jag drar på mig ett par shorts och ett löst linne. Sedan tar jag mobilen i bakfickan innan jag går till köket för att göra lite frukost. Mamma kommer efter mi och sätter sig vid bordet.

 "Do you really think I'm pregnant?" frågar jag tyst när jag också sitter vid bordet.

 "I don't know, and I don't get why you refuses to do a test" säger hon allvarligt.

 "The paps can see, and Liam still thinks I'm just sick" suckar jag.

 "Then I'll buy it for you!" säger hon.

 "They might recognize you" mumlar jag.

 "Come on! No biggie! I'll buy some today, okay?" säger hon och jag suckar lite.

 "Fine" muttrar jag fram.

Hon ler lite och jag fortsätter äta. Efter frukosten åker mamma iväg för att köpa ett test och jag sätter mig i vardagsrummet. Jag plockar upp mobilen och messar Liam lite snabbt.

Hi honey. Didn't wake up when you left, but I guess you'll come home in the afternoon? xoxo

Jag skickar det och kollar på teven. Ghost Whisperer är på och jag fortsätter kolla på det. Efter en kvart har jag inte fått svar från Liam, så jag antar att de är riktigt upptagna idag. Mamma kommer i alla fall tillbaka med tre test och jag försvinner in till badrummet.

 "How is it going, Ellinor?" frågar mamma utifrån.

 "They aren't done yet" suckar jag och sjunker ner på golvet med ryggen emot väggen.

Plötsligt piper ett av testen till och jag tar upp det sakta. Innan jag kollar påd en sväljer jag hårt, drar in ett djupt andetag och ber till Gud att jag inte ska vara gravid.

Visst, det är klart jag vill ha ett barn tillsammans med Liam, men jag är rädd för hur han ska reagera. Visst, vi är gifta men han har sin karriär att tänka på. Han har säkert inte tid för ett litet barn. Plus att han kanske kommer tvingas gå upp mitt i natten och då kommer han vara jätte trött på morgonen.

Jag kollar på testet och stelnar till. Positivt Snabbt kollar jag på de andra och ser att alla är positiva.

 "Mum" mumlar jag hackigt och tyst.

 "Yeah honey?"

 "I'm pregnant"

Liam

När klockan slår fyra packar alla ihop sina grejer innan vi hoppar in i den svarta minibussen som står utanför studion. Vi hoppar in och snart stannar den vid min och Ellinors lägenhet.

 "Bye guys! See you soon, right?" ler jag och hoppar ur.

 "BYE LIAM!" skriker de i kör och jag skrattar.

Jag drar igen dörren innan jag små joggar mot hissen. Otåligt väntar jag på att hissen ska stanna på rätt våning. Helt utan anledning börjar jag vissla på What Makes You Beautiful.

Hissen stannar och jag kliver ur. Jag öppnar dörren till vår lägenhet och ser Stacey gå emot köket.

 "Oh, hi Liam" säger hon halvt nervöst och jag stänger dörren bakom mig.

 "Hi, where is Ellinor?" frågar jag och tar av mig skorna.

 "She's, uhm... Sleeping. In the bedroom. She doesn't want to be disturbed" säger hon nervöst och jag hör henne spola vatten i kranen i köket.

 "I'll just go in and say hi" försäkrar jag.

 "No! I mean, no. It took her long to fall asleep and I don't think she want someone to go in there" säger Stacey snabbt och jag suckar lite.

 "What's going on?"

 "What? Nothing!" säger hon snabbt, för snabbt.

 "Seriously Stacey, what's going on?" suckar jag.

 "Ellinor is in your bedroom" ger hon med sig och jag går mot sovrummet.

Utanför dörren hör jag någon snyfta. Ellinor. Snabbt öppnar jag dörren och ser henne sitta med ryggen emot mig. Snabbt vänder hon sig om och jag ser hennes söndergråtna ansikte. Rosa kinder, röda ögon, blött ansikte.

 "Liam" utandas hon och jag går snabbt emot henne.

 "What's wrong honey?" frågar jag oroligt och sätter mig på huk framför henne.

 "Nothing" snyftar hon och jag tar hennes händer.

 "Then why are you crying?" frågar jag allvarligt och hon ser sorgset på mig.

 "Promise me, what ever happen, you won't leave me" mumlar hon och jag stelnar till lite.

 "Why would I?" frågar jag.

 "I wouldn't be able to handle life if you left again, promise me Liam" gråter hon.

 "I promise to not leave, now what is it?" frågar jag och ser intensivt i hennes ögon.

 "I'm pregnant" viskar hon och börjar gråta.

 "Is that a bad thing?" mumlar jag och ställer mig upp.

 "No! Of course not! I just..." säger hon snabbt och ställer sig framför mig.

 "What?" frågar jag.

 "I was just worried that you would leave me. And I thought maybe it's not that good for you to have a baby in... your world" säger hon tyst och ser ner i golvet.

 "Hey" säger jag och lyfter upp hennes haka. "Do you want to keep the baby?" frågar jag och hon ler och nickar. "Then we keep it" säger jag med ett stort leende.

 "Are you sure? I mean, is that really smart? Aren't you going on tour soon?" säger hon och jag skrattar till.

 "You and the baby can come with us!" föreslår jag och hon ler stort innan hon slänger sig i min famn.

 "I love you Liam!!" tjuter hon och jag lyfter upp henne från golvet.

 "I love you to" viskar jag lyckligt i hennes öra.

Sju månader senare

Försiktigt kliver jag upp och tar ena handen under min stora, gigantiska mage. Trött går jag ut till köket och ser Liam sitta där med resten av killarna.

 "Morning sleepy" flinar Louis.

 "Shut up" mumlar jag och går fram till kylskåpet.

 "Sleep well?" frågar Niall.

 "No" muttrar jag och häller upp mjölk i ett glas.

 "Why not?" frågar Liam lite halvt oroligt.

 "Try to sleep with a big belly like this, and you'll get it" säger jag och de andra fnissar.

------------------------------------------------------

Kommentera!

Förlåt för att det inte kom något igår! Hade ingen lust att skriva... Men ska FÖRSÖKA få upp ett till ikväll! Eftersom skolan har börjat kan jag inte vara uppe lika länge :/

Kram på er alla älskade, söta, kära, gulliga, snälla, rara, snygga, härliga, fantastiska läsare! (Finner inga ord för hur gulligt fantastiska ni är!)

Senare på kvällen/Ellinor

Liam och jag hoppar in i en taxi när klockan är runt sju. Vi stannar vid en strand och jag kan skymta en hamn längre bort.

 "What are we going to do?" frågar jag Liam som tar min hand och vi går emot hamnen.

 "You'll see" ler han.

Vi kliver på en motorbåt och hälsar på en kille i 20 års åldern. Han kör båten ifrån stranden och Liam tar med mig på däck. Solen hänger  precis ovanför horisonten och det är hur vackert som helst. Efter en stund reser jag mig upp och ställer mig längst fram. Liam reser på sig bakom mig och ställer sig tätt intill mig. Hans armar slingrar sig direkt runt min kropp och han håller om mig hårt, som om han är rädd att jag ska ramla.

Båten stannar vid en annan stor lagun och killen släpper i ankaret. Liam ler och för mig till killen. Killen håller upp två våtdräckter emot oss och Liam tar båda med ett leende. När vi fått på oss dem kollar jag ut i vattnet och ser något som lyser i vattnet.

 "What's that?" frågar jag och både killen och Liam kollar ut i vattnet.

 "That's plankton" förklarar killen och jag tappar hakan.

 "Awesome!" utbrister jag och de båda skrattar.

Snart flyter vi i vattnet och snorklar runt. Riktigt coolt! Det finns massa fiskar och några få maneter. Plötsligt ser jag en sköldpadda och pekar på den. Liam som simmar bredvid mig simmar sakta emot den. Vi båda får möjlighet att klappa den. Vi simmar upp till ytan i lagunen och jag drar av mig cyklopet.

 "This is amazing, Liam!" säger jag och kramar honom.

 "I know, right?" ler han och kysser mig.

Plötsligt ropar killen från båten på oss. Vi båda kollar åt hans håll och han ser panikslagen ut. Han pekar på något i vattnet och vi ser en stor svart skugga.

 "SHARK!" skriker han.

 "Swim!" skriker Liam åt mig och jag börjar panikslaget simma.

Jag hör Liam precis bakom mig. Hajen rör sig mot oss. Killen på båten hoppar ner på båtens badbrygga och gör sig redo att hjälpa oss upp. Jag tar hans hand och han försöker dra upp mig, men på grund av all panik funkar det inte så bra. Liam lyckas komma upp själv och hjälper killen att dra upp mig. Jag kastar mig i Liams famn och börjar gråta. Hajen simmar runt båten och killen drar upp ankaret innan han snabbt kör därifrån. Liam sätter sig ner och jag kryper in i hans famn. Vi båda är riktigt andfådda och tårarna rinner nerför mina kinder.

 "I'm so sorry" viskar Liam och jag ser på honom.

 "It's not your fault" snyftar jag.

 "I shouldn't have take you out in the water this late" säger han tyst och jag lägger händerna på hans nacke.

 "I'm alive. You're alive. We're alive and we're unharmed, right?" säger jag och han nickar sakta.

Liam och jag går ner i båten för att byta om till våra kläder och sedan hämtar vi en filt. Vi sätter oss uppe på däck igen och lägger filten om oss. Liam lägger armarna om mig och jag flyttar mig så jag ligger mellan hans ben.

Efter några timmar är i tillbaka till vårat hus. Jag byter om direkt och lägger mig i sängen. Tankarna om den där hajen kommer tillbaka. Tänk om någon hade skadats? Tänk om någon hade dött? Tänk om Liam hade dött? Då hade jag helt klart också gjort det. Jag skulle aldrig klarat mig utan honom. Aldrig.

Sängen sjunker ner och jag vänder mig om. Liam ligger ute på kanten med ryggen emot mig.

 "Liam" säger jag tyst och kryper emot honom.

Jag böjer mig över honom och ser att några tårar rinner nerför hans kinder. Hans ögon är röda och han ser lite försiktigt på mig. Jag får tårar i ögonen och tvingar honom att vända sig om. Sedan tar jag hans armar och lägger dem om mig.

 "We're okay, Liam. No one got hurt" tröstar jag och torkar bort hans tårar.

 "I exposed you to danger, Ellinor. You could have died because of me" snyftar han.

 "But I didn't. And this wasn't your fault. You can't blame yourself for this. You had no idea that a shark would come. Then you wouldn't brought me out there, right? You didn't know that this would happen, right?" säger jag och han suckar lite.

 "I'm tired" säger han och jag ler lite.

 "Then sleep" säger jag.

Han vänder sig med ryggen mot mig igen och jag sätter mig upp. Jag väntar tills han har somnat innan jag tar min mobil och går ut till altanen. Jag slår Nialls nummer och lägger mobilen mot örat.

 "Ellie!! Hi!" svarar han glatt.

 "Hey, how are you? How are the other?" frågar jag och han fnissar.

 "We're great! And you guys?" frågar han.

 "We're good... but something happened and I need your help" säger jag och Niall suckar lite.

 "What happened this time?" frågar han och jag fnissar lite.

 "Liam took me out on a snorkelling trip, and it was awesome! But..." säger jag och sväljer hårt. "A shark came and..."

 "WHAT?!" skriker han.

 "Let me finish" säger jag och han tystnar. "Liam think it's his fault that it happened" säger jag och Niall suckar lite.

 "That guy always have to blame himself..."

 "He won't listen to me" säger jag tyst och går ner till stranden.

 "I can talk to him" säger han och jag ler lite.

 "Good"

 "But what are you doing now then?" frågar han.

 "I'm sitting on the beach outside our house. It's beautiful" ler jag och drar handen genom den varma sanden.

 "Nice. It sounds great. But I have to go now, we're having a movie night and the boys are getting impatient" säger han och jag fnissar.

 "Tell them I said hi"

 "I will. Bye Ellie, and it will be alright" säger han och jag ler.

 "Bye"

Vi lägger på och jag sitter kvar en stund i sanden innan jag går upp till huset. Försiktigt smyger jag in till sovrummet och kollar på Liam en stund innan jag lägger mig i sängen. Jag lägger mig så nära honom som möjligt och somnar ganska snabbt.

När jag vaknar ligger Liam och sover fortfarande. Med ett leende kliver jag upp och går till köket. Jag lagar frukost och bär in det till sovrummet. Försiktigt ställer jag ner brickan och böjer mig över Liam.

 "Liam, honey" säger jag och kysser honom lätt på läpparna. "Wake up" säger jag och tar hans hand.

Han öppnar ögonen och ser rakt på mig.

 "Morning" ler jag och han sätter sig upp. "I've made breakfast" säger jag och han ler lite svagt.

 "You shouldn't have" säger han och jag fnyser.

 "So you can make me breakfast, but I can't?" flinar jag och han nickar.

 "I don't deserve breakfast in bed" säger han och jag suckar, men slår mig ner på sängen.

 "Come on Liam, it wasn't your fault" säger jag och han ser på mig.

 "Yes, if I didn't take you out there, nothing of this would have happened" säger han allvarligt.

 "But you didn't know a shark would show up!" utbrister jag och slår ut med armarna.

Han tystnar och  jag reser mig upp. Jag drar på mig en kort jumpsuit utan ärmar och borstar håret. Sedan drar jag på mig ett par gladiatorskor och ser på Liam.

 "I'm going out for a walk" säger jag och lämnar huset.

Jag börjar gå upp bakom huset. Det är som en typ liten skog. Det är massa klippor också, så det är som ett litet berg.

Jag fortsätter gå tills jag kommer upp till en typ klippvägg. Man ser ut över havet och en bit av själva fastlandet. Försiktigt sätter jag mig ner med benen hängandes ut över stupet. Vinden blåder i mitt hår och solen steker på min hud.

 "I'm sorry"

Jag vänder mig om och ser Liam stå där. Han har på sig ett par shorts och en t-shirt. Försiktigt reser jag mig upp och går emot honom.

 "Niall called. He told me you called him yesterday" säger han och jag nickar.

 "I wanted you to know it wasn't your fault" säger jag och han nickar lite.

 "I'm sorry, Ellinor" säger han och jag ler lite.

 "It's okay" ler jag och kramar honom hårt.

Han kramar mig tillbaka och kysser mig sedan hårt. Vinden smeker våra kroppar och allt är helt fucking underbart.

---------------------------------------------------------

Kommentera!

Jahapp... Nu börjar jag skolan imorgon och jag kan säga att jag INTE längtar! Kan det inte vara sommar hela livet istället?

Som ni vet kommer uppdateringen bli sämre och det kommer kanske inte komma ett kapitel varje dag. Men jag ska skriva så ofta jag kan! Jag lovar!

Love you guys!

Direkt när vi landar på flygplatsen börjar jag leta efter något tecken på vart vi är, men finner inget. Med en suck följer jag med Liam för att hämta våra väskor på bandet. Efter tjugo minuter har vi våra kära väskor och går ut ur flygplatsen för att fixa en taxi.

Det är varmt i landet i alla fall. Inga moln på himlen. Solen steker som in i helvete. Jag sätter mina RayBan's på näsan och ler lite mot Liam. Han kysser mig och sedan fortsätter han leta efter en taxi.

 "Ellinor, are you coming?" frågar Liam som står vid en taxi lite längre bort.

 "Oh, sorry!" säger jag och går snabbt dit.

Vi sätter oss ner och taxin börjar köra. Antagligen sa Liam hotellet direkt till chauffören medan jag stod och tänkte. Liams hand kramar min och jag kramar den tillbaka.

 "Where are we?" frågar jag tyst.

 "Welcome to Thailand babe" ler han och jag tappar hakan.

 "OMG!" tjuter jag och han skrattar.

 "I have a thousands of things that we have to do, then you can decide some things you want to do, okay?" säger Liam och jag nickar.

 "Yeah, of course!" ler jag och kramar honom. "Thank you so much" viskar jag och han pussar min kind.

 "Anything for you, Mrs. Payne" ler han och jag fnissar.

Efter en kvart stannar vi utanför ett lite större hus. Förvirrat kliver jag ur och chauffören lyfter ut våra väskor. Liam betalar och sdan kör taxin iväg. Liam tar min hand och vi går in. Det är som en reception där och sedan bara öppet med soffor, bord och andra saker.

 "Hello, Mr. Payne" säger Liam och tjejen bakom disken slår in något på datorn.

 "Hello! The boat is at the jetty on the beach right there" säger hon och pekar på en brygga. "I'll go get your friver" ler hon och försvinner iväg.

 "What have you done now, Liam?" suckar jag och han skrattar.

 "Wait and see" ler han.

Snart kommer en man ut och ler mot oss. Utan att säga ett ord tar han våra väskor och börjar gå. Vi stormar efter honom och försöker hålla samma takt. Han hälsar på alla som står utanför och går emot en liten brygga längre bort. En typ fiskebåt flyter där och han hoppar i direkt. När han lyft i väskorna går Liam i och hjälper sedan mig. Försiktigt sätter jag mig i Liams knä och mannan kör iväg oss ut på vattnet.

 "Are you killing us both?" viskar jag till Liam som skrattar.

 "You're so paranoid" fnissar han.

Efter ett tag ser jag att vi är på väg mot en typ... ö. Med massa höga klippor. Vi kör in i en lagun och vi kan se ett hus på stranden.

 "No way..." mumlar jag och mannen kör ända upp till stranden.

Han lyfter av väskorna och sticker. Liam lyfter upp våra väskor och går emot huset medan jag bara står och glor. Huset är ganska stort. Vitt. Stora panoramafönster. Pool. Värsta altanen. Asså jag kan bara drömma om hur mycket det här kostade...

 "But... How are we suppose to go to land again?" frågar jag och Liam skrattar framför mig.

 "Swim" säger han och jag stannar upp.

 "What?!" utbrister jag och han börjar asgarva.

 "I was kidding!" försvarar han och jag fnyser.

Vi kollar runt i huset innan vi byter om till badkläder och går ner till den lilla stranden igen. Sanden är verkligen kritvit och vattnet himelskt turkost. Liam lägger armen om min midja och drar mig närmre honom. Vi springer ut i vattnet och skvätter vatten på varandra. Jag skrattar högt och Liam lägger armarna om mig bakifrån. Han lyfter upp mig lite och snurrar runt. Jag skriker och Liam kastar sig i vattnet med mig i sin famn.

Efter ett tag ligger i på altanen på husets framsida i en typ strandsäng. Jag ligger med huvudet på Liams bröst och låter honom dra fingrarna genom mitt hår.

 "This is amazing" mumlar jag och leker med hans fria hand.

 "You are amazing" viskar han och kysser mig.

 "We are amazing" flinar jag och han skrattar.

 "Yeah, you're probably right" ler han.

Jag flyttar lite på mig så jag ligger mellan hans ben. Han lägger händerna på min mage och viker sina ben uppåt. Jag lägger mina händer på hans och suckar lyckligt.

 "I love you" säger jag rakt ut.

 "I love you more" säger han.

 "I love you the most" flinar jag överlägset och han skrattar åt mig.

På kvällen lagar Liam mat medan jag sitter i soffan och kollar på honom hela tiden. Han far runt i köket, fram och tillbaka och nynnar lite på Stole My Heart. Ett leende sprids på mina läppar och jag lutar huvudet mot armstödet på soffan.

 "And you stole my heart, with just one look. When I saw your face, I fell in love. Took a minute girl, to steel my heart tonight" sjunger jag och Liam vänder sig emot mig för en kort stund.

Vi sjunger högt tillsammans och skrattar efteråt. När Liam är klar med maten sätter vi oss och börjar äta. Jag drar upp fötterna på stolen och fortsätter äta. Liam fnissar åt mig och jag ler lite.

 "What are we doing tonight then?" frågar jag och dricker lite Cola.

 "I thought maybe we could just chill?" föreslår han och jag nickar.

 "Sounds good" ler jag.

När vi ätit klart städar vi undan efter oss innan vi lägger oss i soffan under en filt. Liam har satt på Paranormal Activity 2. Även om jag sett den innan rycker jag till när det är läskigt och får lite rysningar, men då håller Liam bara om mig hårdare.

 "Hunter is so cute!" tjuter jag och Liam skrattar lite innan han kysser mig i nacken.

 "Yeah, he is" mumlar han emot min hals.

Jag ler och väner mitt huvud emot honom. Han kysser mig och jag sätter mig gränsle över honom. Hans händer letar sig ner till min rumpa och han trycker mig emot sig. Jag lägger mina händer om hans nacke och känner hur han blir mer och mer upphetsad. Han smeker försiktigt min rumpa och uppför ryggen för att sedan gå ner igen. Plötsligt händer något på teven och någon skriker. Jag hoppar till och trycker mig emot Liam som bara skrattar. Han håller om mig hårt och jag andas tungt.

 "I hate that movie" mumlar jag och lyssnar på Liams vackra skratt.

Han stänger av och vi gosar ner oss i soffan. Han ligger på rygg medan jag ligger på sidan med mitt huvud på hans bröst. Hans arm ligger runt min kropp och hans hand vilar på min midja. Jag tar hans fria hand och ritar mönster på hans handrygg.

 "Are you tired?" frågar Liam tyst.

 "A little" mumlar jag och gäspar.

Han skrattar lite innan han reser på sig. När jag gett honom en gullig blick lyfter han såklart upp mig i sin famn. Han går emot sovrummet och slänger mig på sängen. Jag skrattar och han försvinner in till badrummet. Snabbt plockar jag fram en magtröja som jag drar på mig emot att ha dragit av mig alla kläder förutom underkläderna. Sedan tassar jag in till badrummet där Liam lägger sin tandborste i ett glas. Jag ler och börjar borsta mina tänder. Liam går ut igen och jag sätter mig på toalettlocket och drar upp benen emot mig. När jag borstat i två minuter spottar jag ut tandkrämen och sköljer munnen innan jag går ut till Liam. En bit ifrån sängen slänger jag mig på den och gosar ner mig i den mysiga kudden. Liam skrattar åt mig och jag suckar lyckigt i kudden. Liam kryper emot mig och lutar huvudet ner mot mitt. Han nafsar lätt i mitt öra och jag ryser när hans andedräkt kryper i min hud. Jag vänder mig så jag ligger på rygg och låter honom sätta sig på min midja. Han har endast på sig ett par kalsonger och ja, hans mage dödar mig.

Liam leker lite med min tröja och jag drar av den. Han ler mot mig och börjar försiktigt smeka mina bröst. Jag stönar lite och låter fingrarna dras över hans rygg. Han fixar av min bh och snart är båda helt nakna. Utan förvarning tränger han in i mig och jag stönar högt.

Nästa morgon vaknar jag av av att solen skiner in genom fönstret. Jag sträcker på mig och ser åt sidan där Liam förväntas ligga, men platsen är tom. Det låter ute i köket, så jag antar att han är där. Med ett leende av minnet från igår kliver jag upp och drar på mig rena underkläder och en av Liams stora tröjor. Sedan smyger jag ut till köket och kommer upp bakom honom, utan att han märker. Smidigt drar jag armarna runt honom och pressar min kind mot hans rygg.

 "Morning" mumlar jag och han vänder på sig.

 "Morning sunshine" ler han och kysser mig hårt.

 "What are the plans for today?" frågar jag.

 "I thought we could go to the city, and tonight I have a surprise for you" ler han och jag nickar.

 "Great!"

Medan Liam fortsätter steka pannkakor dukar jag ute på altanen innan jag går ner till vattnet en kort stund. Vattnet är varmt och jag sätter mig i den varma sanden. Jag trycker ner mina händer i sanden och ler lite svagt.

 "Breakfast!" ropar Liam från huset och jag joggar dit.

-----------------------------------------------------------------

Kommentera!

Förlåt att det inte kom något kapitel igår! Var med en kompis hela dagen och orkade inte skriva! Sorry! Plus att jag vill börja på den nya fanficen snart, men måste få till ett bra slut på den här! So... Kan någon gissa vad överraskningen är?

xx

 "No Liam, she hates me" väser jag.

 "Come on, she's your stepmother, you have to talk sometime" säger han allvarligt och jag slutar streta emot.

Jag går försiktigt bakom honom fram till hans föräldrar. Han kramar dem vänligt och Geoff går direkt fram till mig.

 "You look beautiful, Ellinor!" berömmer han och kramar mig hårt.

 "Thank you Geoff" ler jag.

Försiktigt ser jag mot Liam som pratar med sin mamma. Hennes ansikte är stelt och jag börjar prata lite med Geoff. Men för att vara lite vänlig går jag fram till Liam och Karen.

 "Hi Mrs. Payne" säger jag och försöker mig på ett leende.

 "Hi" säger hon kort och vänder bort blicken.

Jag ser på Liam som ser lite sorgset på mig.

 "Mum, why are you like this? You promised to respect my girlfriend if only I was happy. I am happy with Ellinor, why don't you respect her?" frågar Liam allvarligt och lite besviket.

Karen svarar inte, men ser strängt på sin son. Hon blänger lite på mig innan hon ursäktar sig och går iväg. Liam suckar och kramar mig.

 "Sorry" mumlar han och jag pussar hans kind.

 "It's not your fault" viskar jag.

 "I'm sorry about my wife. I've no idea what's wrong with her" säger Geoff och kommer fram till oss.

 "It's okay" säger jag med ett leende.

 "She have been like this for a while now. I don't know what's wrong with her" säger han lite sorgset.

 "What do you mean?" frågar Liam snabbt.

 "It's like something happened to her, but I don't know what" säger han och jag tar Liams hand.

Geoff går iväg och jag tar med Liam till mamma och Ty. Vi pratar med dem ett tag innan jag går mot Kar, Anna, Nathan, Tristan och Marvin som står ensamma en bit bort. De ler stort när jag kommer och alla kramar mig.

 "Congrats!!" tjuter Marvin och jag skrattar lite.

 "Thanks mate" ler jag.

Jag står med dem ett tag innan jag blir avbruten av någon som knackar mig på axeln. Försiktigt vänder jag mig om och möter ett par gröna ögon.

 "Hi! I'm Tyra, Liams cusin" ler hon.

 "Oh, hi, Ellinor, Liams..."

 "Wife, yeah" avslutar hon med ett fniss.

 "Right" skrattar jag.

Vi pratar en stund, sedan går jag tillbaka till Liam som pratar med några killar. De skrattar och när jag är bakom Liam tar jag hans hand. Snabbt vänder han sig om och ler mot mig.

 "Ellie! This is my mates from Wolverhampton: Dave, Rick and Victor" ler han och jag hälsar.

 "Have you seen the boys?" frågar jag och han skakar på huvudet.

 "No, sorry" säger han och jag ler lite.

 "Nice to meet you" säger jag till killarna innan jag börjar leta efter de andra.

Snart hittar jag dem i ett hörn av lokalen. Louis ser mig först. Bredvid honom står Eleanor. Ett leende sprids på mina läppar och Louis ler stort.

 "And here's the bride!" säger han högt när jag är en bit ifrån dem.

De applåderar lite och jag skrattar åt dem. Snabbt kramar jag dem innan vi börjar prata om allt och inget. Liam kommer och är med oss efter ett tag. Och där står vi och pratar i flera timmar. Skrattar åt minnen.

Efter några timmar ska jag och Liam åka hem igen. Så vi säger hejdå till alla innan vi åker. Imorgon ska vi på smekmånad och Liam vägrar säga vart vi ska. Det är ganska gulligt ändå...

Under de första veckorna efter att Liam friat bodde vi i min lägenhet, men nu har vi hittat en större och snyggare lägenhet som också ligger närmre killarna, vilket är bra när de ska jobba. Lägenheten har två sovrum, ett badrum, en toalett(badrum utan dusch/badkar), kök, vardagsrum, en stor WIC(Walk In Closet) och en stor balkong. Vardagsrummet ligger längst in till vänster, köket ligger direkt till vänster när man kommer in i hallen. Till höger i hallen finns en korridor med sovrummen och det där. Vår WIC ligger i det största sovrummet. I det sovrummet finns alltså två dörrar, en till badrummet och en till WIC:en.

När vi kommer upp på högsta våningen(10) och jag låst upp dörren lyfter Liam upp mig. Jag skrattar och han bär in mig till lägenheten. Han stänger dörren med foten och sätter ner mig. Jag kysser honom och han besvarar den.

När jag vaknar nästa morgon lyser solen i mitt ansikte. Jag ler lite och sträcker ut armarna i sängen. När jag vänder på huvudet ligger inte Liam där. En lätt suck lämnar min strupe och jag ställer mig upp. Med långsamma steg vinglar jag ut till köket och häller upp vatten i ett glas. När jag hällt i mig vattnet går jag ut på balkongen och ser ut över London. Efter ett tag ser jag ner på min hand och skådar den fina ringen som sitter på mitt finger.

Plötsligt lägger någon armarna om min midja. Med ett leende vänder jag mig om och möter Liams vackra ögon.

 "Morning" ler han och kysser mig.

 "Morning" ler jag.

 "Ready to go?" frågar han och jag nickar.

 "Where are we going?" frågar jag och går in mot vårt sovrum.

 "Surprise!" säger han högt bakom mig.

Jag skrattar lite och går in till vår genemsamma WIC. Vi har delat upp den så högra sidan är min och vänstra är Liams. Jag drar på mig svarta underkläder, ett par mörka jeansshorts och en vit spetströja. Sedan drar jag på mig ett par hälstrumpor och kliver i ett par Jeffrey Campbell. http://www.polyvore.com/cgi/set?id=56422596

 "Liam! Where is my suitcase?!" ropar jag.

 "In the car! I brought it before you woke up!" ropar han tillbaka och jag hänger min handväska på högra axeln.

Jag går ut till Liam som väntar vid dörren. Han tar min hand och låser dörren bakom oss. Killarna erbjöd sig att skjutsa oss till flygplatsen. Louis bil står precis utanför när vi kommer ner.

 "Hi Mr and Mrs Payne!" skojar Zayn och vi skrattar.

 "It sounds good, actually. Ellinor Payne" säger jag lite för mig själv och alla skrattar.

Louis kör oss mot flygplatsen och när vi kommer dit checkar vi först in våra resväskor innan kramkalaset börjar.

 "Have fun now, and kids, use protection!" skojar Louis och jag skrattar högt men kramar honom.

 "I think you are the kids here" säger jag och han skrattar.

När alla sagt hejdå till alla går jag och Liam hand i hand mot säkerthetskontrollen. Vi kommer igenom utan problem och vi går till vår gate.

 "I'm just going to buy a magazine, I'll be right back" säger jag, kysser Liam och går mot en pressbyrå.

Jag köper en typisk tjejtidning och tuggummi innan jag går tillbaka till Liam. Han har köpt varm chocklad och varsin bulle åt oss. Ett leende sprids på mina läppar och jag sätter mig framför honom.

 "Can you PLEASE tell me where we are going?" klagar jag.

 "Nope" flinar han retsamt. 

 "I hate you" mumlar jag och han skrattar gulligt.

 "I love you too"

Snart öppnas gaten och vi går ombord på planet. Jag får sitta vid fönstret och Liam sitter bredvid mig. Såklart första klass. Typiskt Liam. Det sätter sig ingen bredvid Liam, som tur är. Efter bara en timme i luften sommnar jag, som vanligt.

--------------------------------------------------------

Kommentera!

Tack för kommentarerna!

Love you

P.S slutet kommer bara närmre och närmre nu!! Och jag tror jag stannar kvar på bloggplatsen på grund av att det var någon/några som röstat på "NEJ!" och "Absolut inte!" och jag vill inte svika någon läsare. Men det var ju någon/några som röstat på "Ja!" också... Så jag vet inte... Är det någon som blir jätte ledsen om jag inte byter?

Efter ett tag kliver Liam in i rummet. Försiktigt ser jag på honom och han ser på mig.

 "I want to talk. Or, me and the boys" säger han och jag sväljer hårt.

Jag följer med honom ut till de andra och sätter mig i en fåtölj. Blicken fastnar på golvet och tankarna börjar storma hejvilt i mitt huvud.

 "We love you, Ellinor. That's not the problem. The problem is the fans. They will send you more hate than ever. We're just worried about you, and we don't want you to feel bad about it... So we'll give you a choice. Either you marry Liam and handle the hate, or you don't" säger Niall försiktigt och jag ser upp på dem.

 "I love you guys, and Liam. You all mean a lot to me, but Liam... It's different. I've never felt like this before... It's real love, I just know it. And if you didn't know, love is stronger than hate. And I love Liam so much that I can handle the hate for him. It will be hard. I will cry. I will scream. But I'll do it for you, but most of all, for Liam. Because I have no idea how I would make it without him" säger jag med gråten i halsen och Liam går fram till mig.

Han drar upp mig på golvet och kramar mig hårt. Flera tårar faller och snart känner jag hur killarna kramar mig och Liam. Då gråter jag mer och ler lite svagt.

 "I love you guys so much" gråter jag.

 "We love you too, Ellie-Pellie" säger Liam och jag fnissar lite.

En månad senare

Det är juli. Halva sommaren har gått. Det är varmare än någonsin och nu är det dags. Jag kan inte fatta det. En månad har gått så fort. Allt är perfekt. Visst, jag är nervös. Men det är den bästa dagen i mitt liv hittills. Förutom när jag träffade Liam... Och när jag blev ihop med honom... Och när jag kysste honom första gången... I alla fall...

Jag sitter i ett litet strandhus tillsammans med Kar och Anna. Det är tre tjejer till här inne som fixar vårt hår och sminkningen. Kar och Anna hår lockat hår och lite fixat medan jag får lockigt och en uppsättning. Tjejen som fixar mig sätter i lite vita blommor i mitt hår och börjar sedan sminka mig. Det har tagit en och en halv timme med håret, och det kommer ta cirka en timme med sminkningen, kanske en halv.

 "Oh, you look beautiful!"

Jag vänder lite på huvudet och ser mamma komma in. Ett stort leende sprids på mina läppar och jag kramar henne försiktigt. Bakom henne i dörröppningen kommer Ty in med handen framför ögonen.

 "What is he doing?" viskar jag till mamma.

 "Ty, they aren't naked" skrattar hon och Ty kikar igenom fingrarna.

 "Hi" ler jag och skrattar.

 "Oh, thank God" skojar han och kramar mig.

Förrförra veckan var jag hos mamma och Ty för att berätta allt och ungås lite med dem. Vi alla har kommit varandra närmre och nu är vi som en vanlig familj igen.

 "It's time for the dress!" tjuter Anna som redan är klar, Kar är också klar och hon står vid Anna.

Mamma tjuter förtjust och klappar händerna. Anna öppnar en garderob och håller upp klänningen. Mamma och Ty drar efter andan. De är ju de ända som inte sett den.

 "It's beaufitul!!" piper mamma.

Det är en vit, lång klänning med tight överdel som är fyllt av detaljer som diamanter, själva kjolen är hel vit och hänger i ett litet släp bak. Det som delar på över-och underdelen på klänningen är ett vitt ganska tjockt band som bildar en rosett bak. Klänningen har inga ärmar och en bar rygg ner till midjan ungefär, lite längre upp.

 "Ready?" frågar Kar och jag nickar snabbt.

Anna och Kar hjälper mig med klänningen i ett annat rum och piffar till mig lite innan vi går tillbaka till mamma och Ty. Mamma piper till, lägger handen för munnen och viftar med andra handen.

 "Can you give us a second?" frågar mamma efter ett tag och nickar mot mig.

 "Of course" ler Anna och tar med sig Ty och Kar ut ur rummet.

 "You look really beautiful, sweetheart" säger mamma och flyttar undan lite av mitt hår som hänger fram.

 "Than you mum" ler jag.

Hon tar fram ett silvrigt diadem ur hennes väska och skådar det i sina händer. Diademet är gjort av silvriga diamanter, men även några få väldigt ljusrosa.

 "I had this when I married your father. And I want you to have it now" ler hon och jag ser på henne med stora ögon.

 "But it's yours"

 "Yeah, and I decide to give it to you" säger hon och jag ler stort.

 "Thank you mum"

Hon sätter fast det i min uppsättning och sedan går vi ut till de andra som väntar. Sedan går vi alla tillsammans mot stället vi ska vänta innan vi går ut.

Eftersom jag inte har någon pappa bestämmde jag att Ty ska leda mig. Mamma pyser iväg till stranden där massa folk väntar. Försiktigt kollar jag ut och ser Liam stå och prata med killarna. Alla är klädda i kavaj.

Anna och Kar, som är mina brudtärnor ställer sig framför mig och tar upp sina buketter. Ty ger mig min lite större och jag ler mot honom när jag tar emot den. Blommorna hänger ner ganska mycket, vilket jag tycker är väldigt fint.

 "It's time" säger Anna tyst och musiken börjar spelas.

Jag drar in ett djupt andetag och ser hur Anna och Kar börjar gå. Man har fixat en stengång fram till "altaret" så det ska funka att gå i klackskor. Jag kramar om Tys arm håradre och han lägger sin andra hand på min.

Vi börjar gå och allas blickar vänds mot oss. Alla står upp och ser på oss med leenden. På vänster sida sitter mamma tillsammans med några av hennes vänner, samt några av killarnas familjemedlemar. På höger sida sitter hela Liams släkt tillsammans med några andra.

Liam ler stort mot mig hela tiden när jag går där. Själv koncentrerar jag mig bara på att andas lugnt. När vi nästan är framme ger jag snabbt buketten till Anna som står bredvid Kar vid mamma. Sedan pussar Ty min hand och ger den till Liam. Liam kramar min hand hårt och Ty sätter sig ner.

Sedan börjar prästens tjat om allt och inget. Bakom prästen och framför oss går solen ner i horisonten. Det blåser nästan ingenting och det är ganska varmt fortfarande. Över oss och alla som är här finns ett litet typ tak som man suttit upp bara i fall att det skulle regna.

 "Do you, Liam James Payne, take this Ellinor Michelle Stanley to be your wife and love her in sickness and health until death do you apart?" säger prästen och Liam ler stort.

 "Even then, I do" säger han och en del skrattar.

 "Do you, Ellinor Michelle Stanley, take this Liam James Payne to be your husband and love him in sickness and in health until death do you apart?" säger prästen och jag ler lite medan en tår sakta rinner nerför min kind.

 "I do" ler jag.

 "The rings" säger prästen och Niall kommer fram med en kudde med två ringar.

Jag pussar hans kind för att sedan byta ringar med Liam. Hela tiden har jag ett leende på läpparna.

 "You may now kiss the bride" säger prästen och Liam kysser mig.

Alla applåderar och han lägger armen om min midja.

Direkt efter vigseln pratar vi lite med några som ska åka direkt, innan vi åker vidare till efterfesten. Där byter jag om till en kort, vit klänning och sedan sätter vi oss vid en långbord med massa mat. Plötsligt plingar en klocka och en stor dörr öppnas. Två män kommer in med en riktigt stor tårta. Jag tappar hakan och alla applåderar.

Efter någon timme ska jag och Liam dansa. Så alla ställer sig i en ring och vi går ut i mitten. En lugn låt spelas och vi börjar dansa.

 "I love you" säger jag och lutar min kind mot hans axel.

 "I love you too" säger han och pussar min kind.

Egentligen ska jag dansa med min pappa efter dansen med Liam, men istället ska jag dansa med Ty. Generat lägger han en hand på min midja och tar min hand med den andra.

 "Relax" fnissar jag och lägger min hand på hans axel.

Vi dansar ett tag innan det är dags för det såkallade minglet. Liam tar min hand och drar med mig någonstans, när jag ser vart vi är på väg försöker jag genast streta emot...

-----------------------------------------------------

Kommentera nu då!

Vad hände med kommentarerna...? Kom igen nu!! Andra kapitlet idag! Kan komma ett till, vad vet jag?

Efter några timmar på stranden bestämmer vi oss för att gå på stan en kortis eftersom det är för tidigt för middag. Så vi åker hem en snabbis för att byta om och så innan vi går till stan.

 "What do you think about this one?" frågar jag och håller upp en vit/beige spetsklänning framför min kropp.

 "Awesome. Try it" ler Liam.

Den korta shoppingturen slutar med sju nya klädesplagg i min garderob och ett par nya Jeffrey Campbell.

http://www.polyvore.com/cgi/set?id=56329895

Liam åker hem till sig och jag stannar hos mig för att göra mig i ordning. Snabbt hoppar jag i duschen och rakar mig snabbt. När jag är klar sätter jag en handduk runt kroppen för att börja blåsa mitt hår. När det är klart drar jag på mig min nya, vit/beigea klänning och sätter upp mitt hår i en tofs. Sedan lockar jag tofsen till hollywood lockar. Sminket blir naturligt: ljus ögonskugga, lite eyeliner, mascara, lite ljust läppstift, puder och lite rouge. Sedan tar jag ett par svarta pumps, några armband och örhängen med fjädrar.

När jag är klar lägger jag ner mobil, nycklar, mobil och lite smink i en svart märkesportmonnä. Då knackar det på dörren. Snabbt öppnar jag och ser Liam stå där med gråa finbyxor, vit shorta och en grå väst. Riktigt snygg som vanligt! I handen håller han en röd ros.

Han ler stort mot mig och räcker rosen emot mig.

 "Aww, thank you Liam!" ler jag och kysser honom snabbt innan jag går till köket för att sätta rosen i en vas med vatten.

 "You look amazing" berömmer han och kramar mig.

 "I can definitely say the same" ler jag och han pussar min kind.

 "Ready to go?" ler han och jag nickar.

Vi går armkrok ner till en svart limmo och jag ser ängsligt på honom. Han ler och håller upp dörren åt mig. Vi hoppar in och den börjar åka.

 "Really?" säger jag och kollar runt i den lyxiga limmon.

 "Yepp" ler han stolt.

Vi stannar... Någonstans, och Liam tar min hand direkt när vi kliver ur bilen. Det finns några paps där, men inte många, så vi kommer utan problem in till den lyxiga restaurangen. Vi sätter oss vid ett litet enskilt bord längst in i restaurangen. Vi beställer mat och medan vi väntar möts våra blickar.

 "You look really amazing" säger Liam igen och jag ler generat.

 "Thank you Liam" ler jag och han pussar min hand.

Efter middagen tar han med mig ner till stranden. Vi går i solnedgången och pratar och skrattar. Liam börjar berätta något jag inte riktigt lyssnar på. Jag kollar bara på hans ansikte. Kvällssolen lyser rakt i hans ansikte och hans ögon tindrar. Han kollar på mig och stannar. Han slutar prata när han märker att jag inte lyssnar. Vi ställer oss mitt emot varandra och han tar mina händer.

 "I want to ask you something" säger han lite nervöst.

 "Okay" säger jag och ler lite försiktigt.

 "Uhm... You know I love you. And I think and hope you love me back. And we've been together for a while. Yeah, we had our up and down times, but our love was so strong, so we made it trough. We found our way back to each other" börjar han och jag ser rakt in i hans ögon.

 "I do love you" bekräftar jag och han ler.

 "Good. And what I want to ask you is..." säger han och går ner på knä.

Snabbt lägger jag handen över munnen och känner ögonen tåras. Mina ben börjar skaka och Liam plockar fram en röd sametsask ur innefickan på sin väst. Han öppnar den och jag ser en stor silverring med massa diamanter på. Så vacker!

 "Would you make me the honor and marry me?" frågar han och jag känner tårarna börja rinna.

 "Yes!" tjuter jag och han ler stort.

Han sätter på mig ringen och ställer sig upp. Jag granskar ringen med tårar rinnandes nerför mina kinder och ser sedan upp på Liam.

 "I love you so much!" gråter jag och kramar honom hårt.

 "I love you too, more than anything" viskar han och kysser mig hårt och passionerat.

Vi ler stort mot varandra och börjar gå mot vägen igen, med händerna hårt slutna i varandras. Vi sätter oss i limmon igen och jag lutar mig mot Liam. Min blick granskar ringen och jag ler för mig själv. Liam håller om mig hårt och pussar min kind gång på gång.

När vi står i min lägenhet med händerna i varandras ser jag upp på honom.

 "Are we moving together now?" frågar jag försiktigt och han ler.

 "If you want to" ler han.

 "Of course" säger jag och kysser honom.

Han besvarar den och lägger händerna på min midja. Hans tunga glider in i min mun och han rör sig mot sovrummet. Snart ligger jag i sängen med Liam över mig. Våra kläder åker av snabbt och han ser frågandes mot mig. Jag ler stort och kysser honom hårt som var på hans fråga...

Efter en stund ligger vi bredvid varanda och flåsar lätt.

 "Goodnight babe" säger Liam och kysser mig en sista gång.

 "Night" svarar jag trött och somnar bredvid min fästman.

Nästa morgon ringer jag runt till Anna, Kar, Marvin, Tristan och Nathan för att bjuda in dem på middag. Liam berättar att killarna inte heller vet något, så vi ringer hit dem också. På dagen slappar vi bara i soffan och kollar på film, men sedan fixar vi oss lite för att sedan börja laga mat.

 "I love you" viskar Liam och lägger händerna på min midja när jag skär gurka vid bänken.

 "I love you too" viskar jag.

Vid sex tiden kommer alla och vi sätter oss ner för att äta. Alla har kul och skrattar. Än har ingen märkt min ring, vilket var bra. När allt är diskat sätter vi oss i vardagsrummet och jag ser lite på Liam som nickar.

 "Ey, we need to tell you something" säger Liam och ställer sig upp.

Han drar upp mig och vi ställer oss framför alla. De ser förvirrat på oss och lite på varandra för att se om någon vet, vilket de inte gör.

 "We're getting married" säger jag glatt och håller fram min hand för att visa ringen.

 "What?!" utbrister alla i munnen på varandra.

Anna, Kar, Nathan, Tristan och Marvin flyger upp och kramar oss. Tjejerna diskuterar ringen, men jag kollar på killarna som fortfarande sitter kvar i soffan. De ser lite på varandra och jag kan inte säga om de är glada, ledsna, arga eller besvikna.

 "What's wrong? I thought you liked Ellinor" säger Liam och ser lite besviket på dem.

 "We do. She isn't the problem. But... What will the magazines say? You had a open relationship with Danielle just a week ago" förklarar Louis och jag sväljer hårt med blicken i golvet.

 "I don't care. I love her, and I will marry her" säger Liam hårt.

 "Have you ever thought about how this will influence Ellinor?" frågar Harry.

Liam tystnar och släpper min hand sakta. Jag sluter ögonen och suckar tyst. Såklart ska det komma problem på vägen. Tänk om Liam inte vill gifta sig med mig nu? Tänk om han tar tillbaka ringen och sticker igen? Vad händer då? Om han ångrar sig?

Jag fingrar med ringen och funderar på att ge honom den, istället för att han ska behöva be om att få tillbaka den, men jag låter bli.

 "Ellinor, come" säger Kar och tar min hand.

Hon drar med mig till sovrummet och efter oss kommer Anna, Marvin, Nathan och Tristan. Kar sätter sig på sängen med mig framför.

 "What if he changes his mind?" viskar jag hest.

 "He won't" säger Anna bestämt. "Then I'll kill him" säger hon och jag låter en tår falla.

Vad händer nu?

-----------------------------------------------------------------

Kommentera!

Har fortfarande inte bestämt mig om jag ska byta till blogg.se eller inte, men vi får se! Love you guys!