______________________________________________________________________________________

Varför måste allt hända mig? Det borde inte hända någon. För om det väl händer skapar det minnen ingen vill komma ihåg, men som ingen kan glömma. Varför kan inte alla få leva ett normalt, rättvist liv? Aldrig trodde jag att det skulle hända. Aldrig trodde jag att det skulle förändra så mycket, men nu hände det. Och det förändrade hela mitt liv. Aldrig kommer jag få leva normalt igen.

 "Ayla! I'm going to work now! I'll be home by nine!" ropar moster Nellie.

Jag svarar inte, som vanligt. Men jag knackade lite med näven i väggen så hon ska höra att jag hört. Snart smälls ytterdörren igen och det blir tyst. Genast tar jag upp gitarren som ligger under sängen och sätter mig på golvet med ryggen emot sängen. När jag plockat fram mitt lilla block som alltid ligger i gitarren lägger jag gitarren i famnen och knäpper lite på strängarna.

Snabbt letar jag upp sidan jag slutade på och fortsätter. Först spelar jag igenom det jag kommit på, nynnar lite tyst och efter det fortsätter jag. Skriver nytt, suddar ut och skriver om på nytt.

If you think life's easy, you haven't lived

If you think we never cry, you haven't felt

I know what life is like

I know how it feels

I've cried, I've screamed

I've fought for my life

Jag suckar lite och stoppar ner blocket i gitarren, skjuter gitarren under sängen och ställer mig upp. Mitt rum är inte direkt litet, men ändå inte stort. Nöjd är jag i alla fall. Nellie gav mig det finaste rummet med eget badrum när vi flyttade in till den här lägenheten. Egen balkong har jag också. Och sängen är som en dröm.

Jag öppnar dörren till mitt rum och går ut. Med långsamma steg går jag till köket som ligger bredvid den lilla hallen. Försiktigt plockar jag ner ett glas och fyller det med kallt vatten. När jag häller i mig det ställer jag mig vid fönstret och kollar ner på gatan. På andra sidan vägen finns ett likadant höghus som vårt. Det är en hel gata med såna hus.

En äldre kvinna öppnar porten på andra sidan och traskar iväg mot sin gamla bil. I den stunden frågar jag mig själv vad jag ska göra idag. Eftersom klockan bara är halv ett på dagen och solen skiner kan jag inte sitta inne.

Jag kommer snabbt på att jag kan gå till parken. Så jag ställer det tomma glaset på diskbänken och går till mitt rum. Väl där öppnar jag min garderob och drar fram ett par jeansshorts och en vit tröja med trekvartsärmar. När jag fått på mig det så borstar jag håret, sminkar mig lite och avslutar med en ring, några armband och ett par snyggare örhängen. Precis när jag gått ut från rummet kommer jag på att jag glömt mina RayBan's. Så jag går in till mitt rum igen, sätter glasögonen på näsan och går ut till hallen. Där knyter jag mina vita Converse, stoppar min Blackberry i bakfickan, tar nycklarna och kollar mig en sista gång i spegeln innan jag lämnar lägenheten.

Jag låser dörren och trycker på knappen till hissen. När den äntligen stannar vid den här våningen kliver jag in och trycker på knappen E (entré). Medan hissen åker neråt ser jag på mig själv i spegeln. Ni kanske tror att jag inte tycker om mig själv, men jag är nöjd med mitt utseende. Visst, jag kanske inte är världens vackraste, men jag ser helt okej ut.

När jag öppnar porten blåser en ljummen sommarvind i mitt ansikte och jag går över bilvägen. Precis då plingar min mobil, så jag tar upp den och ser ett nyss SMS från Nellie.

I forgot to tell you that you'll have to make your own dinner, I put some money at the table x

Jag suckar lite och knappar in ett snabbt svar. Sedan sätter jag mig på en parkbänk och skådar barnen som leker i klätterställningen. Så lyckliga. Tänk om jag kunde få vara lycklig, bara för en dag. Få vara med min livskärlek. Kommer jag ens bli kär någongång? Det känns inte så. Att någon ens skulle gilla mig känns omöjligt.

Äntligen. En dag ledig. Frågan är bara vad man ska göra. Louis ska vara med Eleanor, Liam med Danielle, Harry ska hänga med några kompisar och Niall... Ja, jag har ingen aning om vad han ska göra. Han kanske vill hitta på någonting!

Jag plockar upp mobilen och slår in Nialls nummer. Två signaler, tre, fyra...

 "Yo Zayn!" svarar han och jag ler lite.

 "Vas happenin'?!" småskriker jag.

 "Not much, and you?"

 "Nothing at all! Do you want to hang out or something?" frågar jag och jag hör honom sucka lite.

 "Sorry man, I'm just going to relax all day. Sleep and watch movies" säger han och jag suckar väldigt tyst.

 "Oh, that sounds good. Sleep well then" ler jag.

 "I'm sorry, I want to do something but..." säger han, men jag avbryter.

 "I know, it's cool. Another time" säger jag.

 "Yeah, see you later"

 "Bye"

Vi lägger på och jag lägger mig på rygg i sängen. Det är helt tyst i lägenheten. Okej, inte så konstigt. Jag bor ju själv, plus att det bara är jag här. Men vad ska man göra då?

Efter ett tag bestämmer jag mig för att gå ut. Så jag drar på mig ett par beigea chinos och en vit t-shirt. Sedan går jag ut till hallen och drar på mig ett par skor innan jag stoppar nycklar och mobil i fickan på byxorna och lämnar lägenheten.

Sommarvärmen slår i mitt ansikte när jag kommer ut. Då ångrar jag att jag inte tog med mina solglasögon. Men jag går i alla fall en bit upp på gatan och kommer till en park jag faktiskt aldrig sett förut. I mitten finns en typ lekpark och runt om finns det små vägar med grus. På de väldigt gröna gräsmattorna finns lite träd också, väldigt fint! Jag ser en liten kiosk och går in dit.

Jag tar en Cola och betalar.

 "Have a nice day, Mr. Malik" ler tjejen i kassan.

 "You know my name" flinar jag.

 "Oh come on, you're in One Direction. Everybody knows who you are" flinar hon och jag skrattar till.

 "Haha, have a nice day" ler jag och går mot utgången.

Jag kollar ner i golvet och märker inte personen framför mig. Vi krockar och jag kollar snabbt upp på tjejen som står där. Brunt, lockigt hår och grå/blåa ögon.

 "Sorry" mumlar hon riktigt tyst och går in till själva affären.

Jag ser efter henne innan jag tvingar mig själv att gå ut i igen.

"You know my name"

___________________________________________________________

Fick inte 15 kommentarer på förra (12), men eftersom alla verkade gilla handlingen så lägger jag ut kapitel 1 ändå... Håller på med kapitel 2 (snart klar) men vet inte när jag kan lägga ut den. Har ont i huvudet just nu och är trött efter skoldagen (måndag, kom igen!) men ska skriva när jag har tid, LOVAR!

Ville bara informera er om att jag ska bort i helgen. Ska dra till storstaden STOCKHOLM där jag ska heja på mina tre systrar och mor som ska springa tjejmilen på lördag. Och eftersom min äldsta syster bor där uppe kommer vi sova där tills på söndag, därför vet jag inte hur uppdateringen blir, men jag ska skriva så mycket jag kan!

Anyways.... Kort kapitel, I KNOW, men ville få till ett bra slut på kapitlet, så jag slutade där. Haha, men i alla fall KOMMENTERA! xoxoWilmaa~

 

Rim

27 augusti 2012 18:23

Jätte bra!!! Skriv mer när du blir bättre! x

 

:D

27 augusti 2012 19:12

meeeeeer!:D

 

Agnes

27 augusti 2012 19:12

Suuuuuuuuuuuuuuuuuuuperduper bra! Snälla, ett till idag, för det är ju så grymt! Xx Agnes

 

Hedwig

27 augusti 2012 21:00

Bra, fortsätt!!

 

Aya

27 augusti 2012 21:26

Luve it bästis! :D
Btw hur gör du dem där krumelurerna med namnen? :S

http://onlythreewords.blogg.se

Wilma

27 augusti 2012 21:34

Thanks bästis ;)
Antar att du menar där det står "Ayla's Perspektiv" eller någon av de andras. Jag använder picmonkey.com (riktigt bra sida enligt mig :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...