onedirectiontolove

Direktlänk till inlägg 21 augusti 2012

Kapitel 66

Av Wilma - 21 augusti 2012 21:15

En månad senare


Nu är vi hemma ifrån vår smekmånad igen. Det var helt otroligt i Thailand, men jag måste erkänna att jag saknade London ganska mycket också. Liam och jag är tajtare än någonsin och ja... Vi älskar varandra, helt enkelt. På riktigt. Vår kärlek är 100% äkta, om inte mer.

Under några veckor har jag mått lite sådär. Jag mår illa ganska ofta och är ganska nere. Men det är antagligen bara någon PMS period. Liam är så söt och är med mig varje sekund. Visst, ibland åker han för att jobba, men den mesta tiden spenderar han med mig. Ibland kommer killarna över också och vi kollar på film och sånt.

Även om jag inte vill erkänna det för mig själv tror jag inte det är en PMS period. Jag har pratat med mamma ganska mycket och hon kom hit för några dagar sedan. När Liam är borta pratar vi ofta om det. Vi tror båda att jag är gravid.


Mamma kommer in till sovrummet och ler stort.

 "You should get out today" säger hon och drar upp persiennerna.

 "No!" klagar jag och gömmer mig under täcket.

 "It's not good for you to stay inside this long" säger hon allvarligt och jag drar upp täcket.

 "Alright then" muttrar jag och ställer mig upp.

Jag kollar vädret och ser solen skina, så jag drar på mig ett par shorts och ett löst linne. Sedan tar jag mobilen i bakfickan innan jag går till köket för att göra lite frukost. Mamma kommer efter mi och sätter sig vid bordet.

 "Do you really think I'm pregnant?" frågar jag tyst när jag också sitter vid bordet.

 "I don't know, and I don't get why you refuses to do a test" säger hon allvarligt.

 "The paps can see, and Liam still thinks I'm just sick" suckar jag.

 "Then I'll buy it for you!" säger hon.

 "They might recognize you" mumlar jag.

 "Come on! No biggie! I'll buy some today, okay?" säger hon och jag suckar lite.

 "Fine" muttrar jag fram.

Hon ler lite och jag fortsätter äta. Efter frukosten åker mamma iväg för att köpa ett test och jag sätter mig i vardagsrummet. Jag plockar upp mobilen och messar Liam lite snabbt.

Hi honey. Didn't wake up when you left, but I guess you'll come home in the afternoon? xoxo

Jag skickar det och kollar på teven. Ghost Whisperer är på och jag fortsätter kolla på det. Efter en kvart har jag inte fått svar från Liam, så jag antar att de är riktigt upptagna idag. Mamma kommer i alla fall tillbaka med tre test och jag försvinner in till badrummet.


 "How is it going, Ellinor?" frågar mamma utifrån.

 "They aren't done yet" suckar jag och sjunker ner på golvet med ryggen emot väggen.

Plötsligt piper ett av testen till och jag tar upp det sakta. Innan jag kollar påd en sväljer jag hårt, drar in ett djupt andetag och ber till Gud att jag inte ska vara gravid.

Visst, det är klart jag vill ha ett barn tillsammans med Liam, men jag är rädd för hur han ska reagera. Visst, vi är gifta men han har sin karriär att tänka på. Han har säkert inte tid för ett litet barn. Plus att han kanske kommer tvingas gå upp mitt i natten och då kommer han vara jätte trött på morgonen.

Jag kollar på testet och stelnar till. Positivt Snabbt kollar jag på de andra och ser att alla är positiva.

 "Mum" mumlar jag hackigt och tyst.

 "Yeah honey?"

 "I'm pregnant"


Liam


När klockan slår fyra packar alla ihop sina grejer innan vi hoppar in i den svarta minibussen som står utanför studion. Vi hoppar in och snart stannar den vid min och Ellinors lägenhet.

 "Bye guys! See you soon, right?" ler jag och hoppar ur.

 "BYE LIAM!" skriker de i kör och jag skrattar.

Jag drar igen dörren innan jag små joggar mot hissen. Otåligt väntar jag på att hissen ska stanna på rätt våning. Helt utan anledning börjar jag vissla på What Makes You Beautiful.

Hissen stannar och jag kliver ur. Jag öppnar dörren till vår lägenhet och ser Stacey gå emot köket.

 "Oh, hi Liam" säger hon halvt nervöst och jag stänger dörren bakom mig.

 "Hi, where is Ellinor?" frågar jag och tar av mig skorna.

 "She's, uhm... Sleeping. In the bedroom. She doesn't want to be disturbed" säger hon nervöst och jag hör henne spola vatten i kranen i köket.

 "I'll just go in and say hi" försäkrar jag.

 "No! I mean, no. It took her long to fall asleep and I don't think she want someone to go in there" säger Stacey snabbt och jag suckar lite.

 "What's going on?"

 "What? Nothing!" säger hon snabbt, för snabbt.

 "Seriously Stacey, what's going on?" suckar jag.

 "Ellinor is in your bedroom" ger hon med sig och jag går mot sovrummet.

Utanför dörren hör jag någon snyfta. Ellinor. Snabbt öppnar jag dörren och ser henne sitta med ryggen emot mig. Snabbt vänder hon sig om och jag ser hennes söndergråtna ansikte. Rosa kinder, röda ögon, blött ansikte.

 "Liam" utandas hon och jag går snabbt emot henne.

 "What's wrong honey?" frågar jag oroligt och sätter mig på huk framför henne.

 "Nothing" snyftar hon och jag tar hennes händer.

 "Then why are you crying?" frågar jag allvarligt och hon ser sorgset på mig.

 "Promise me, what ever happen, you won't leave me" mumlar hon och jag stelnar till lite.

 "Why would I?" frågar jag.

 "I wouldn't be able to handle life if you left again, promise me Liam" gråter hon.

 "I promise to not leave, now what is it?" frågar jag och ser intensivt i hennes ögon.

 "I'm pregnant" viskar hon och börjar gråta.

 "Is that a bad thing?" mumlar jag och ställer mig upp.

 "No! Of course not! I just..." säger hon snabbt och ställer sig framför mig.

 "What?" frågar jag.

 "I was just worried that you would leave me. And I thought maybe it's not that good for you to have a baby in... your world" säger hon tyst och ser ner i golvet.

 "Hey" säger jag och lyfter upp hennes haka. "Do you want to keep the baby?" frågar jag och hon ler och nickar. "Then we keep it" säger jag med ett stort leende.

 "Are you sure? I mean, is that really smart? Aren't you going on tour soon?" säger hon och jag skrattar till.

 "You and the baby can come with us!" föreslår jag och hon ler stort innan hon slänger sig i min famn.

 "I love you Liam!!" tjuter hon och jag lyfter upp henne från golvet.

 "I love you to" viskar jag lyckligt i hennes öra.


Sju månader senare


Försiktigt kliver jag upp och tar ena handen under min stora, gigantiska mage. Trött går jag ut till köket och ser Liam sitta där med resten av killarna.

 "Morning sleepy" flinar Louis.

 "Shut up" mumlar jag och går fram till kylskåpet.

 "Sleep well?" frågar Niall.

 "No" muttrar jag och häller upp mjölk i ett glas.

 "Why not?" frågar Liam lite halvt oroligt.

 "Try to sleep with a big belly like this, and you'll get it" säger jag och de andra fnissar.

------------------------------------------------------


Kommentera!

Förlåt för att det inte kom något igår! Hade ingen lust att skriva... Men ska FÖRSÖKA få upp ett till ikväll! Eftersom skolan har börjat kan jag inte vara uppe lika länge :/

Kram på er alla älskade, söta, kära, gulliga, snälla, rara, snygga, härliga, fantastiska läsare! (Finner inga ord för hur gulligt fantastiska ni är!)

 
 
Ingen bild

A

21 augusti 2012 21:42

Omg, yeees! Äntligen! :-) Meeeeer!
Kram gulliga du! ;-)

 
Ingen bild

Ylva

21 augusti 2012 22:48

önskar mej mer....!!!

 
Ingen bild

Hedwig

22 augusti 2012 14:42

Ett bra men alldeles för kort kapitel...
Fortsätt skriv!!

 
Ingen bild

Nada

22 augusti 2012 16:36

AWESOMEEEEEEEEEEEEEE !! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Wilma - 22 december 2013 20:11

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

Av Wilma - 22 december 2013 16:15

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

Av Wilma - 18 december 2013 20:00

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

Av Wilma - 4 december 2013 18:15

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Av Wilma - 27 november 2013 21:00


Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...

ÖVERSÄTT

Presentation


Hej hej! Här på bloggen kommer jag skriva fanfics om One Direction. Handlingen kan du läsa längre ner i menyn. Läs, kommentera och sprid!!

Love At First Sight

p> 

 

Olivia "Chachi" Gonzales är 17 år och har dansat hela sitt liv. Hon och hennes crew har vunnit America's Best Dance Crew år 2011, men har sedan dess legat lågt. Men nu kommer deras nästa utmaning. I London, Storbritannien, söker nämligen One Direction en dansgrupp som ska inleda alla deras 120 konserter på deras 9 månader långa turné. De bestämmer sig snabbt för att skicka in en ansökan...

Gilla Bloggen

Follow on Bloglovin

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Fråga mig

40 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar


Skapa flashcards