onedirectiontolove

Direktlänk till inlägg 20 juni 2012

Kapitel 15

Av Wilma - 20 juni 2012 16:16

Ellinor


Även om det kanske inte var sant så kan inte jag sluta tänka på det. Tänk om jag aldrig varit deras dotter. Och i så fall, vart är mina riktiga föräldrar?

 "Ellie, don't think about it" säger Liam lent och stryker handen över min panna.

 "That's easy for you to say. You have your parent a phonecall away" mumlar jag hest och han sänker blicken.

 "It isn't that easy. Even if I can call them. I almost never meet them" säger han sorgset och jag får direkt skuldkänslor.

 "Liam" säger jag och sätter mig upp. "I'm sorry. I just think about myself, I'm sorry" säger jag med gråten i halsen.

 "No, it's okey" säger han och möter min blick medan mina tårar stiger. "No, no, don't cry, please?" säger han och smeker mina kinder med händerna.

 "I just... I.... I don't know" viskar jag och snyftar.

 "You need to sleep, and I'll be right next to you, I promise" viskar han och kysser mig i pannan.

Han bäddar om mig och lägger sig bakom mig med kläderna på.

 "Aren't you going to sleep?" viskar jag och vänder mig emot honom.

 "No, I'm going to watch and protect you" viskar han och lägger armen om mig.

 "Thanks Liam" viskar jag och kryper in mot hans bröst.

Jag drar in hans doft och ett litet, litet leende sprids på mina läppar.


Liam


Snart hör jag hennes djupa andetag och hon sover inom kort. Med ett leende börjar jag leka lite med hennes hår. När jag märker att persiennerna är uppe reser jag mig försiktigt för att dra ner dom.

 "Liam..." mumlar Ellinor och jag ler mot henne.

 "I'm right here, babe"

 "Liam... Help me..." mumlar hon och då förstår jag att hon drömmer.

Jag drar av mig byxorna och min tröja innan jag kryper ner under täcket hos henne. Med armarna om hennes rygg drar jag henne emot mig. Hon trycker sig emot mitt bröst och hennes fingrar snuddar min nakna hud.

 "Mum..." mumlar hon och börjar andas fortare. "Dad..." Hon vrider på sig igen och jag kan se hennes ögon knipas ihop hårdare.

Hon spänner hela kroppen och jag funderar på att väcka henne. När jag ser en tår i hennes ögonvrå börjar jag skaka om henne lite. Hon stönar, men plötsligt sätter hon sig hastigt och slutar andas för en sekund. Jag ser på hennes ansikte och ser att ögonen är öppna och fulla av tårar.

 "Hey, honey, it was just a nightmare. Go to sleep again" säger jag lent och försöker få henne att lägga sig ner, men hon tvingar sig själv att sitta upp.

 "They weren't my parents..." viskar hon och möter min blick. "I weren't their daughter" säger hon och rösten brister.

 "What do you mean?" frågar jag och stryker handen upp och ner för hennes arm.

 "They did never love me" viskar hon och fäller en tår. "I'm adopted"

 "Wait... So you're "mum" and "dad" who died, wasn't your real parents?" frågar jag förvånat och hon rycker på axlarna.

 "I guess not" snyftar hon.

 "Okey, you really have to sleep now. We can talk about this tomorrow... After we've been to the studio" säger jag och hon nickar.

 "Okey"

Vi lägger oss ner igen och jag trycker henne hårt emot mig. Hon snyftar, och snyftar. Jag drar handen upp och ner för hennes rygg och viskar tröstande ord till henne. Snart somnar hon igen, den här gången med ett leende på läpparna.


Ellinor


När jag vaknar nästa morgon känner jag Liams kropp tätt intill min. Han andas tungt mot mitt hår och hans armar ligger fortfarande runt mig. Men leendet jag vaknat med försvinner när jag kommer ihåg natten som varit...

Vart är mina riktiga föräldrar? Varför berättade aldrig 'mamma' eller 'pappa' att jag var adopterad? Varför lämnade mina biologiska föräldrar mig?

Sakta reser jag på mig och drar på mig min leopardmönstrade One Piece. Med en svart tofs sätter jag upp mitt hår en en bulle på huvudet. Mina trötta, svaga ben för mig till glasdörren i köket som leder ut till balkongen. Jag sätter mig på en av de två stolarna där ute och ser ut över London.

Vart är mina biologiska föräldrar nu? Bor de i London? Lever dom överhuvudtaget?

Plötsligt hör jag snabba, panikslagna steg inifrån lägenheten. Liam... tänker jag och ler lite för mig själv.

 "Ellinor?!" ropar han.

Jackpot...

 "Out here!" ropar jag och han springer ut till mig.

Han suckar lättat, men säger inget. Istället slår han sig ner på stolen bredvid det lilla bordet som är bredvid min stol.

 "Liam, I know that you just care about me, but for your best, don't worry that much about me. I'm here, and I'm not leaving" säger jag lugnt och ler lite mot honom.

 "I'm sorry, I just... I'm just worried that you maybe will do things you'll regret later, after all this... After all that happens to you" säger han tyst och jag ser allvarligt på honom.

 "You don't need to worry about that. I won't do something like that, Liam" säger jag och han ler lite svagt.

 "Breakfast?" säger han för att byta samtalsämne.

 "Yes!" säger jag och vi går in i köket, när jag plötsligt kommer på en sak. "Eh, Liam. When are you going to the studio?" frågar jag och han ser på klockan.

Hans ögon blir stora och han ser panikslaget.

 "In ten minutes" säger han och jag fnissar.

 "Then, go!!" säger jag eftersom jag inte fattar varför han stannar kvar.

Han springer till sovrummet och kommer ut tio sekunder senare med kläderna på sig sedan igår. Med snabba steg går han emot mig och kysser mig lätt.

 "Bye honey, I'll get here as fast as I can!" säger han och lämnar mig och lägenheten.

 "Let's make some breakfast..." mumlar jag för mig själv och öppnar kylskåpet.

----------------------------------------------------------


Kommentera!

Förlåt för dålig uppdatering, men som sagt så har jag fullt upp!

Mår inte lika dåligt längre, hostar inte lika mycket, men ska till min stuga i Sälen imorgon... Dels kommer min syster ha med sig en kompis och mina föräldrar ska jobba med huset (vi har renoverat) så det kommer nog bli lite mer tid framför datorn för mig...

Men komigen! Vad händer med alla kommentarer?! Aja, hoppas på fler än FEM kommentarer! Det klarar ni!!!

KISS AND HUGS

 
 
Ingen bild

Emma

24 juni 2012 21:14

MEEEEEER!!!!!!!! :-)

 
Ingen bild

Jessica

24 juni 2012 21:56

Grymt kapitel!!! Och krya på dig!! :) <3

 
Ingen bild

Klara

24 juni 2012 23:22

Men god no, kom igen? Sådär kan du ju inte göra? Asså..
SNÄLLA ETT TILL KAPITEL INNAN JAG BLIR HELT SERIÖST GALEEEEN! :D:D DU SKRIVER SÅ FRUKTANSVÄRT BRAAAAAAA!!!

 
Ingen bild

JoJo

25 juni 2012 11:36

Jättebra kapitel!<3 O hon va adopterad? Men du kanske blev smittad av Ellinor genom datorn? Haha, ne då, men krya på dig!:)

 
Matilda

Matilda

25 juni 2012 12:17

Jättebra! Fortsätt skriv! :) //Matilda

http://everybookisspecial

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Wilma - 22 december 2013 20:11

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

Av Wilma - 22 december 2013 16:15

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

Av Wilma - 18 december 2013 20:00

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

Av Wilma - 4 december 2013 18:15

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Av Wilma - 27 november 2013 21:00


Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...

ÖVERSÄTT

Presentation


Hej hej! Här på bloggen kommer jag skriva fanfics om One Direction. Handlingen kan du läsa längre ner i menyn. Läs, kommentera och sprid!!

Love At First Sight

p> 

 

Olivia "Chachi" Gonzales är 17 år och har dansat hela sitt liv. Hon och hennes crew har vunnit America's Best Dance Crew år 2011, men har sedan dess legat lågt. Men nu kommer deras nästa utmaning. I London, Storbritannien, söker nämligen One Direction en dansgrupp som ska inleda alla deras 120 konserter på deras 9 månader långa turné. De bestämmer sig snabbt för att skicka in en ansökan...

Gilla Bloggen

Follow on Bloglovin

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Fråga mig

40 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar


Skapa flashcards