- I can't... Viskade jag och kände tårarna bränna i ögonen.

 - I'm so sorry Tiffany. I shouldn't have done it... Sa Niall tyst.

 - I just... I don't even know you, Niall. Sa jag och han såg på mig och en tår rann längst hans kind.

Gråten steg fort i halsen och jag kände flera tårar rinna nerför mina kinder. Varför grät jag? Kanske fick jag dåligt samvete när jag drog mig undan sådär. Kanske gillade jag Niall så mycket att det gjorde ont att såra honom. Kanske var jag rädd att han skulle hata mig förevigt...

 - Don't cry... It's not your fault. Sa han och kramade mig hårt.

 - I just... I like you so much. It hurts to know that I hurt you. Grät jag och lutade pannan mot hans axel.

 - It's okey, Tiff. We can get to know each other better and see what's happening with it. Sa han och jag grät ut mot hans axel.

 - I'm so sorry... grät jag.

 - Don't be, sweetie. This is all my fault... viskade han och kramade mig hårt.

Vi pratade inte om det på resten av kvällen. Men vi båda kände av spänningen i rummet.

Niall

Det gjorde ont när hon böjde sig tillbaka. Men jag måste acceptera att hon vill lära känna mig bättre. Kanske skulle det ändå bli något mellan oss efter ett tag. Man vet ju aldrig liksom...

Efter några timmar kom de andra tillbaka och jag gick med killarna till vår lägenhet. Harry, Zayn och Liam gick direkt och la sig medans jag och Louis satt uppe ett tag till.

 - So... How did it go with Tiffany? Frågade han.

 - What do you mean? Jag vände blicken mot honom.

 - Niall, come on. I know you like her. Sa han allvarligt.

 - Well... Yes, I like her. But when I tried to kiss her, she just moved away. She said she wanted to get to know me. Sa jag och suckade.

 - How did it feel when she moved away? Nu såg han på mig.

 - Bad. It was like... My life just stoped for that second. Sa jag och lutade mig bakåt.

 - Ask her out for dinner or something! You can maybe take a walk at the beach. Föreslog han och jag nickade.

 - But what if she don't like me?

 - Niall, are you serious? She like you. I can see that at a loong way.

 - But she seem to like Zayn...

 - Bullshit!! She likes you, Niall. I can see it in her eyes. Sa han, reste på sig och gick mot trappan. Goodnight!! Sa han högt.

 - Goodnight, and thanks. Log jag.

Tiffany

När jag vaknade nästa morgon hörde jag flera stycken stå och viska. Sedan började ett antal personer hoppa i min säng och skrika "Time to get up". Jag drog täcket över huvudet och la ansiktet i kudden. Värsta sättet att vakna på... eller? Nej, det var nog om någon kastade iskallt vatten på en.

 - Stop it.... Mumlade jag och alla skrattade.

 - Get up now, sleepyhead! I wanna go shopping!! Sa Harry och började hoppa på min rygg.

 - Oh, get of me! Utbrast jag och knuffade ner honom på golvet.

När jag sedan satte mig upp märkte jag att alla killar + Tina och Cilla stod i mitt rum. När jag mötte Nialls blick log han försiktigt. Jag log tillbaka.

När alla lämnat mitt rum tog jag fram dagboken som jag alltid har under min kudde.

What is laugh without sound? What are the sea without water? What are the wood without trees? What are the fireplace without fire? What are love without feelings? What am I without you? The answer is nothing. Laugh is nothing without sound. Love is nothing without feelings. I'm nothing without you...

Skrev jag på en sida, för att sedan börja skriva på en ny.

Dear diary...

I woke up in the best way today... Or not, but anyway... The boys, Cilla and Tina come och starting to jump in my bed. Yippi! They thought it was really funny, and obviously, that's the only thing that matters.

I think we're going to town today... I'm not sure, but yeah...

Last night was... Weird. Niall and I were alone at my place and he tried to kiss me. You have no idea how much I wanted to kiss him, but I couldn't. I mean, I doesn't know him. But I like him, I really do. Before I didn't know how it felt to be in love with someone, now I know. It's like magic. It's like floating on pink clouds. Without problems... You just let everything go, and just care about that person.

I'm in love. Really in love. With Niall. I think he is the one, but I'm scared. I'm scared to be hurt, and fall in that big hole again. Even if I'm sure Niall wouldn't hurt me at all, I just can't stop thinking about it!

Oh, I need to go... Breakfast is waiting...

Jag la dagboken under kudden igen för att sedan dra på mig ett par mörka jeans, ett vitt linne och en svart stickad tröja. Sedan ett par svarta hälstrumpor. När jag sedan borstat håret och sminkat mig så sprang jag ner till de andra som redan satt samlade runt frukostbordet. Jag bad en snabb bordsbön innan jag högg in med de andra.

 - Are we going to town today, or what? Frågade jag och drack lite av min mjölk.

 - Yes, we are. Svarade Harry innan de andra börjat säga emot.

 - Haha, okey. When are we leaving? Frågade jag.

 - As fast as posible. Svarade Harry snabbt och alla började skratta.

Så efter frukosten tog alla på sig sina skor - jag drog på mig mina röda Converse. Jag drog också på mig en beige skinnjacka. Tydligen skulle det vara ganska kallt idag, även om det var sommar. När alla var klara gick vi bara en snabbis till killarna så de kunde hämta sina saker. Sedan tog vi hissen ner och började gå mot city.

Om jag ska vara helt ärlig så kände jag mig lite utanför. Harry och Tina pratade medans Zayn och Cilla pratade. Louis och Liam pratade lite med Niall, och så kom jag. Längst bak. Forever alone. Tur att jag tog med mobil och headset! Jag slog på Why Am I Crying med Molly Sanden. Jag älskar den låten. Den är så fin!

I'm not gonna need, not gonna need, not gonna need you if I fall So why am I crying?

I'm not gonna miss, not gonna miss, not gonna miss you not at all. So what am I doing here on the floor, crying

Jag nynnade med lite med blicken i marken. Vinden blåste lätt i mitt hår och jag drog in den friska luften. Sedan såg jag mig omkring. Just nu gick vi på en lite smalare gata med höga hus på båda sidorna. Ganska mysigt, om jag får säga det själv. När jag kollade upp såg jag att de andra kommit lite längre fram, så jag joggade mot dem och fortsatte gå två/tre meter bakom dem andra. När låten var slut satte på istället på Soldiers med Ulrik Munther. Den var också jättebra!

 - Hey, Tiff, are you coming? Sa Niall som saktat in och börjat gått bredvid mig.

 - Yeah, I'm just... I like walking alone. Sa jag och han nickade förstående.

 - Okey, just tell me if  someting is wrong.

 - Thanks Niall. Log jag och kramade honom från sidan.

Han gick sedan fram till Liam och Louis medans jag fortsatte gå lite i skuggan av de andra.

__________________________________________________________

Så... Förlåt att det dröjde!! Känner huvudvärken komma tillbaka nu, så måste sluta skriva... Men var tycker ni om kapitlet? Vad tycker ni om novellen?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

23:e februari 2012 skrevs första kapitlet någonsin på den här bloggen, första kapitlet på fanficen Love Make Me Blind. Jag vet inte om någon av er har varit med mig sedan allra första kapitlet, men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll hur län...

24:e december Chachi's POV    "Chachi!" hör jag någon ropa ut över den fyllda ankomstsalen på flygplatsen i Doncaster. Egentligen förstår jag inte hur jag kunnat höra det, det är fullt av människor som pratar och skrattar och det känns som att ...

 "Alright babe, I'll see you for christmas" säger Louis och kysser mig lätt med händerna placerade på min korsrygg.  "It's such a long time" klagar jag och kollar upp på honom.  "It'll go by quickly, I promise" ler han och pussar min näsa. "We'll...

 "Babe?!" ropar jag i hotellrummet när jag kliver in med Delilah bakom mig. Vi var nyss på hennes rum och lämnade hennes saker, så nu ska vi samla alla för att hitta på något eftersom vi inte har något att göra under dagen.   "Hi Chachi!" skriker N...

Efter ett ganska långt telefonsamtal bestämde vi oss för att träffas i Philadelphia eftersom vi ska spendera tre nätter på hotell. Delilah ska ta tåget hit och jag ska åka och möta henne på tågstationen imorgon. Jag har bokat ett extra hotellrum åt h...